Sverige - ett rikt land med en fattig befolkning | Median-svensken har ca 0.5 Mkr i total förmögenhet

Övrigt
1

Är inte detta en fråga om metal bokföring?
Det är förvisso sant att, givet att du bara tittar på kontantinsatsen och bostadens värde, hamnar på brutala hävstångssiffror på 600%. Jag tänker att man kanske ska zooma ut en nivå och kika på individens balansräkning som helhet och ta samtliga tillgångar och samtliga skulder. Vi skulle kunna kika på den fiktiva personen vi kan kalla “E”.

“E” är en ekonomiskt överintresserad person. Han har medvetet lagt sig på 85% belåningsgrad på sin bostad (alltså mellan 6x och 7x hävstång). Låt oss säga att bostaden är värd 3MSEK. Men E har också massa andra tillgångar; exempelvis diverse aktieportföljer, tjänstepensioner och alternativa tillgångar.

Egentligen kan E sälja av diverse andra tillgångar och amortera ner till 50% eller 25% eller till och med 0%. Men det är ju inte alls säkert att, givet att bostaden skulle vara 0% belånad, att E hade fått låna upp till 85% om han skulle behöva pengarna.

Optionsvärdet är alltså avsevärt högre att inte amortera; för det är så mycket enklare att amortera än att låna upp nytt. De 85% E lånat är därför istället investerat på ett ansvarsfullt sätt.

Givet ovan kan man lika väl se det som att det är portföljen som dessa 85% hamnat i som är belånad. Bara det är “säkerheten” för belåningen är bostaden, och att Avanza inte vet att pengarna egentligen är lånade.

Kikar vi på ekonomin som helet, skulle vi för enkelhetens skull tänka oss något i stil med:

TillgångarSkulder
Bostad3 000 000kr
Bolån2 550 000 (=exakt 85%)
Aktieportföljer3 000 000kr
Pensioner500 000kr
Buffert500 000kr
SUMMA7 000 000kr2 550 000kr

Detta skulle innebära att en mer behaglig hävstång på på 1.57x på helheten och egentligen har en ganska ordnad ekonomi, om än att en viss enskild tillgång absolut har en hävstång på 6x+.

Det finns bra och dåliga lån, och att låna billigt (< 2%) till att investera till något som förväntas ge > 4% i genomsnitt borde vara rationellt :wink:

* Med reservation för att E höll på att kugga första mattekursen på Chalmers och kan ha räknat fel… :upside_down_face:

6 gillningar
2

Jag är som förälder uppriktigt orolig över skillnaden i ökningstakt mellan löner och bostadspriser. Det gäller förstås tillgångspriser i allmänhet då många reala tillgångar som stiger snabbt i pris inte är med i den KPI-korg som beräknar inflationen och därför inte påverkar vår löneökningstakt.

Senaste 20 åren har prisökningen i riket på småhus varit 6% och på bostadsrätter 9%. Om lönerna fortsätter att öka med 2% per år och fastigheter fortsätter att öka med låt oss säga 7% så kommer det snart bli omöjligt för de som står utanför marknaden att ta sig in.

Ett räkneexempel:

Lön: 50.000 kr/mån idag med en ökning på 2% per år blir 75.000 kr/mån om 20 år.
Bostad: 3 mkr idag med en ökning på 7% per år blir 12 mkr om 20 år.

Skuldkvot idag: 5.
Skuldkvot om 20 år: 13

:scream:

Lycka till med att få lån med den skuldkvoten…

Kolla gärna siffrorna med Jans @janbolmeson Ränta på ränta-kalkylator om ni vill.

4 gillningar
3

Tror att du har räknat rätt och jag håller med att det är den totala soliditeten / belåningsgraden som är det viktiga. Problemet i ditt exempel att majoriteten av alla har inte alls det sparandet som du visar. Som en liten realitycheck följer nedan en bild Avanza publicerade för något år sedan:

image
image883×493 33.8 KB

Då skan man komma ihåg att det här är de 10 % av den svenska befolkningen som faktiskt HAR ett konto på Avanza. 9 av 10 miljoner svenskar har ju inte ens konto där. Sedan kan man överlägga det med Svea Ekonomis undersökning om att 27 % av svenskarna inte klarar en oförutsedd utgift på 5 000 kr.

Det är därför jag oroar mig precis som @Scale. Kanske inte så mycket för min egen skull eller mina barns skull, men utifrån ett samhällsperspektiv är det farligt.

3 gillningar
4

En tankeställare, bra exempel :+1:

1 gillning
5

Det är jag väl medveten om. Syftet var att belysa att ha en hög hävstång på en delmängd av sina tillgångar inte nödvändigtvis behöver vara så katastrof som 500-800% på kontantinsatsen kan låta. Bara det sker medvetet och med god förståelse för vad man sysslar med.

Ja, den har jag sett tidigare tror jag. Jag vet bara inte riktigt hur jag ska tolka den eller vilka slutsatser jag kan dra av den. Det går ju antingen att tolka som om “Sådär lite pengar har de 10% mest ekonomi-insatta/intresserade som faktiskt har ett Avanzakonto”, med det underförstådda att de som inte ens har ett Avanzakonto antagligen har ännu mindre i snitt.

Men jag känner fler personer som inte har ett Avanzakonto än som har det, och de flesta av dem vet jag sitter på betydligt större tillgångar - de är bara inte placerade hos Avanza.

Sedan kan vi ju bara titta på mig själv, jag har kanske runt 30% av min nettoförmögenhet på Avanza. Ska vi anta att alla gör så och att grafen ska multipliceras med 3? Eller 2? Eller 4?

Kort sagt vet jag inte riktigt vad jag ska göra med den grafen, men det kan lika gärna förklaras genom yrkesskadan att ifrågasätta det mesta :slight_smile:

Jag har hört om den undersökningen innan. Låt oss hoppas de har fel och att det inte är representativt:

Om undersökningen
Undersökningen är genomförd av Novus på uppdrag av Svea. Totalt har 1 090 webbintervjuer genomförts bland allmänheten 18–79 år i Novus riksrepresentativa och slumpmässigt rekryterade Sverigepanel under perioden 18–25 februari 2019. Svarsfrekvensen var 62 procent.

Spontant låter 62% svarsfrekvens på 1 090 personer inte jättestabilt.

Om det stämmer, så får vi verkligen hoppas att dessa 27% är de som bor i hyresrätt och inte behöver betala för en trasig diskmaskin á 5 000kr.

I övrigt delar jag @Scale oro över utvecklingen. Och om vi kombinerar den utvecklingen med att personer inte har marginaler i sin ekonomi att klara en utgift på 5k, så kan man ju fråga sig vad som händer när samma personer ger sig in i bostadsmarknaden med hävstång 5x+ på sin totala ekonomi för att “vara inne” i systemet. Kan man inte hantera 5k oförutsedd händelse, hur ska man klara hantera en 5x+ hävstångsprodukt i mångmiljonklassen?

Låt oss hoppas på en stabil, svag ökning av bostäders värde i nominella termer. Men att det under en överskådlig tid möjligtvis sjunker i reala termer och låter inflation/löneutvecklingen komma ikapp. Det löser problemet med skuldkvoten utan att dra undan mattan för de som redan är inne i systemet. Jag ser ingen annan utväg utan för stora personliga tragedier i sådan omfattning att det blir permanent lågkonjunktur.

3 gillningar
6

Det här är en bild bloggrannen Cornucopia publicerade baserat på medianen från Credit Suisses “Global Wealth Report”. Siffrorna är i 1000 USD. Det är dessutom nettosiffror inklusive realkapital som bostäder, dvs finansiella tillgångar + bostaden etc - minus skulder.

I Sverige ligger den alltså ungefär på - generöst räknat - en halv miljon per svensk. Det är inräknat med värdet på huset. Jag såg någon annan siffra, som jag inte hittar källa till nu, som löd ungefär:

Hälften av Sveriges befolkning har inte 50 000 kr i totala finansiella tillgångar exkl. pension.

Sverige är ett rikt land med en fattig befolkning.

image
image1600×1506 262 KB

Går i linje med historiska undersökningar och undersökningar i andra EU-länder och USA. Tyvärr.

2 gillningar
7

Kanske off-topic men detta är ju anledningen till varför man inte vill ge stöd till misskötta ekonomier i södra Europa, där är situationen omvänd just pga vanskötseln.

1 gillning
8

Detta är något som är sjukt läskigt, finns det någon statistik på hur många av dessa som är unga vuxna?

Vet själv när jag åker runt och utbildar om privatekonomi att det är så sjukt många unga som inte ens vet vad ränta är, något som verkligen måste undervisas om i grundskolan i framtiden. Det är inte konstigt att många unga hamnar i lyxfällan när man lär sig hur man ska baka bröd i skolan men inte hur man betalar en räkning eller vad ränta är.

1 gillning
9

Ja, det är lite olika syn. I Sverige har vi vår individcentrerade syn och därmed har vi lagt över skulderna på individerna. I södra europa är det mer på kollektiv / statlig basis. Frågan är vilket som är bäst? :thinking:

10

Jag tror på ett mellanting, men om jag var tvungen att välja föredrar jag att inte hålla på att krisa hela tiden. Blir svårt att få något vettigt gjort på andra plan i en sådan miljö.

11

Är det inte snarare att Sverige, Nederländerna, Tyskland, t. ex. är mer skuldsatta än att alla är relativt fattiga här? Men det är en bra click-bait titel :slight_smile:

12

“det är så sjukt många unga som inte ens vet vad ränta är”

Min pappa har berättat om ränta.
Det är nåt man hade på 1900-talet.

7 gillningar