Hej! Jag skulle behöva hjälp att bolla kring en situation som uppstått:
Min syster har fått jobb på en ort nära vårt gemensamma fritidshus, och vill bo där med sin fästman i ca 2 år. Huset är medelstort och ligger med vacker utsikt. Vi äger 50/50. Hon hyr ut sin bostadsrätt och får sina räntekostnader täckta.
Hennes perspektiv:
Det är rimligt att de betalar för alla löpande utgifter (35 000 per/år ett år då vi sällan är där) och eventuellt 1000-2000 i månaden för slitage.
Elkostnaden kommer bli så hög så de har inte råd med att betala mer.
De är egentligen rätt opepp på att flytta och tänker att det blir en bonus att bo billigt och fint. - De tycker att jag och min man ju kan bo där när vi vill, bara vi säger till innan.
Mitt perspektiv:
Eftersom de har sitt andra boende täckt, de är två vuxna med jobb och alternativkostnaden vore att hyra något för 5000-8000 i kallhyra borde de betala någon form av hyra även här.
För att kunna investera mer i huset och som kompensation för att jag inte får samma tillgång. Jag kommer inte vilja/kunna vara där på samma sätt som nu när det är deras heltidsboende, oavsett hur de önskar att det blir.
Avgiften skulle såklart vara med syskonavdrag, och så går ju halva hyran till henne eftersom hon äger halva huset.
Jag är sjukskriven och har sett huset som en plan B om jag skulle bli utförsäkrad (tex bo någon period i en av de små bodarna och hyra ut via airbnb).
Jag uppskattar huset framförallt som ”eremitstuga”, att vara själv i skogen med min man och hund. Det är alltså inget alternativ för mig att vara där samtidigt som dem längre perioder, då säljer jag hellre min del och köper något där jag kan vara själv.
Sammanfattat:
Jag tycker de är snåla som ska betala så lite för ett stort vackert hus, de tycker jag och min man försöker sko sig på dem och att det är generöst att de betalar för allt löpande.
Jag vill inte maximera min vinst, men vill inte heller känna mig utnyttjad. Nu lutar jag åt att tidsbestämma hyresperioden till tex ett år och gå med på en schysstare ekonomisk deal.
Tankar? Nån som varit med om något liknande?
(Fasen vad jobbigt det är att samäga! )
Till mig låter det som att du skulle tycka det är okej om dom hyr huset men att ni är oense om för vilken peng.
Om jag hade varit dig så hade jag gått med på den kostnad som din syster tycker är rimlig (1-2000) kr (48-60 tkr)/år men att de även ska lägga ner x antal timmar på renovering/trädgård/utbyggnation alt ett förutbestämt arbete.
Träffa din syster och sitt ner och prata i lugn och ro.
Ni samäger ett fritidshus. Det konceptet innebär att ni är där lika delar av tiden och har jämlika förutsättningar. Nu vill hon vända detta uppochner genom att permanentbo där, vilket gör att du går miste om tid där. Självklart är det inte samma sak att vara “gäst” hos dem. Din tveksamhet handlar inte om snålhet, utan om att din fritid försämras.
Om du ska gå med på en sådan försämring så bör du ha ekonomisk ersättning för det. Den ersättningen bör förslagsvis motsvara vad det skulle kosta för dig att hyra ett lika stort och fint semesterboende i fyra sommarveckor (minst). Och jag tycker som du att 1 år isåfall är en rimlig tidsbegränsning. Men som sagt, du har all rätt att tacka nej också.
Att äga saker ihop med släkt är nog ofta knöligt. Jag har hört på båda sidor i sådana konflikter. Skurit sig kraftigt.
Hennes förslag ringer en del varningsklockor om gnissel.
Det är hon som vill ändra upplägget ni har nu. Du är nöjd med det som det är.
Deras idee till upplägg är orimligt av dom att föreslå tycker jag.
Huset har rimligen ett rejält värde. Varför skulle dom inte betala Hyra/ränta/avkastning på din del av den tillgången om dom de facto disponerar den på heltid isf halvtid?
Det skulle i så fall utgöra en rejäl gåva från dig till dom över 2 år…Inte ett balanserat förslag.
Inte ditt problem att elräkningen blir hög vid heltidsboende. Huset är inte avsett för det rimligen.
Dom får hyra något annat är alternativet för dom. Fullt rimligt att du inte ens vill hyra ut din ägandedel alls.
Jag tycker ditt sätt att se på det hela är helt rimligt om du sätter en fair kallhyra för din andel. I kallhyran du får skall ingå täckning för deras allmänna slitage på din halva. Dom måste väga in att hyra ut din andel inte är något du bett om eller kanske egentligen vill.
Det är rimligt att dom sköter löpande underhåll enl ök som trädgård, hålla efter huset lite tycker jag.
Nä, man ska aldrig äga något tillsammans. Det kan ju dock bli så ändå pga arv och det kan även vara så att ingen har råd att köpa ut andra. Även om man skulle ha råd så skulle det bli ett helvete för den som köper ut eftersom det kan finnas affektionsvärde hos de andra som gör att de gärna vill besöka och kanske blir sura och griniga för saker man gör i huset. Det kan bli en riktig rävsax. Det bästa är att så fort man ärver något så säljer man det direkt och delar på pengarna. Lika bra att dra plåstret direkt.
Eftersom du själv är inne på det och det är tufft att dela ekonomi med släktingar, skulle mitt råd vara att sälja och köpa någonting eget. Mindre krångel ger bättre nattsömn och bibehåller relationen.
Två år är ganska lång tid? Det hade vart skillnad kanske om det rört sig om ngr månader i väntan på tillträde till lägenhet eller dylikt. Om de hade vart ombytta roller, hade det varit ok från det hållet?
Tror som de andra, att äga tillsammans är ofta ett problem. Hoppas det löser sig.
Eftersom ni äger lika stora andelar av huset är det, i mitt tycke, rationella att hon endast står för hälften av driftkostnaderna (el, vatten, sophämtning, försäkring, bredband). Möjligtvis kan man vikta det efter antal personer, så att de som två stycken får stå för en större andel av driftkostnaderna än du som en person.
Att hon ska betala något mer i hyra, utöver driftkostnaderna, tycker jag vore konstigt. Att de har ett annat boende uthyrt eller att du har huset som en eremitstuga tycker jag inte är skäl till hyrespåslag för din syster. Egentligen är det tvärtom: så länge du är den enda som har rätt att nyttja huset ska du betala hyra till henne för den del som du inte äger, men som du nyttjar.
Däremot ska hon självklart vara med och betala hälften av utgifterna för underhåll och förbättringar, om till exempel spisen går sönder eller taket behöver bytas. Det gäller så länge ägandefördelningen ser ut som den gör i dag, oavsett om hon bor där eller inte.
Din syster gör bara samma sak som du planerat som plan B? Dvs ett billigare boende under en kortare tid.
Så kanske kan vara värt att fundera hur hård du skall vara om du själv behöver använda plan B. Då kanske det kan vara lite tråkigt att ha proppsat på på högre hyra etc bara för att det är omvända roller.
Men som sagts tidigare redan nu verkar ni ha slitage i er relation, så det bästa vore att sälja.
Dock som jag tolkar inlägget, får jag också en känsla av att du kanske inte har samma ekonomiska frihet att faktiskt skaffa dig ett ersättningshus. Så det är ju en risk du tar att kanske aldrig hittar något med samma värde om du nu säljer.
Det är bara att fundera hur mycket huset, relationen till systern och allt det där är värt. Och antingen agera därefter eller bita sig i tungan
Tack för feedback!
För att förtydliga så använder vi i nuläget boendet som ett vanligt fritidshus, men växelvis. Alltså att vi båda är där olika perioder. Hon använder huset mer socialt, jag är där mer själv.
Du har rätt, det är lite där vi är redan faktiskt.
Min syster är mer bunden till stället så det får bli hon som köper ut. Tyvärr är det inte läge för min syster att göra det precis nu (av diverse privata skäl jag inte ska gå in på). Om jag pushade fram det nu skulle relationen verkligen gå åt pipan.
Så oavsett måste vi hitta en lösning för närmsta året. Men jag lutar nu åt att låta dem betala det de tycker och sen dra mig ur så snabbt det bara går.
Jag har upplevt att de inte förstått min situation, men ärligt talat förstår ju inte jag dem heller. Så jag ska kanske inte kasta sten i glashus
Stå för hälften av driftkostnaderna hade jag vägrat. Om personen vill bo där heltid och jag har det som sommarstuga och inte har sophämtning, internet och knappt använder el. Sen blir det helt plötsligt massor med sopor, skyhög elräkning osv fast jag inte ens kan/vill vara där. Varför ska TS betala det? Helt orimligt.
Mäter man faktiskt förbrukning kan man så klart dela på kostnaden efter det, och gör man inte det kan man – som jag faktiskt skrev – schablonisera efter antalet personer i respektive grupp. Om fallet däremot är som så att man väljer att inte vara där fastän man har rätt till det ska man i mitt tycke också stå för löpande driftkostnader. Vatten, avfall och el (uppvärmning) kostar i regel även om huset står helt oanvänt.
Tänk så här: Lagen ger dig rätt att sälja din del. Gentemot din syster sitter du alltså med ”alla kort på hand”. Du kan ställa vilka krav som helst. Säg till din syster (på skämt?) att du har tänkt hyra ut sommarstugan halva tiden på grund av dålig ekonomi i och med sjukskrivningen. Din syster kan få hyra din halva till samma pris som du får på marknaden.
Du får värdera syskonsämjan. Din syster har ju redan - i och med sitt förslag - satt syskonsämjan på prov. Alltså inte du.
Förresten, får din syster verkligen hyra ut sin bostadsrätt i två p g a arbete på annan ort?
)
