Det här är, utan tvekan, trådens bästa svar hittills. Du ser båda sidor och moraliserar inte.
Det som många regulars på det här forumet inte inser att det här till stor del är ett forum för samhällets elit. Att vara multimiljonär leder ofta till ett inrutat tankesätt där varje ögonblick i livet är en transaktion, och man bedömer vad som är “värt” eller “ovärt” beroende på vad ens förträffliga Avanza och ISK-konton har gett för avkastning den här månaden i fråga.
Det är många vinnare och framgångsrika människor på det här forumet, men det är också oerhört många av er som saknar passion. Och då menar jag inte bara fotboll. Kom ihåg att om 50 år så är princip alla som postar dagligen på det här forumet stendöda.
Om du befann dig på arenan när Sverige tog brons 1994 så kommer du förmodligen minnas det för resten av livet. Och återberätta det för barnbarnen om och om igen.
Om du befann dig på arenan när Sverige spelade gruppspel 2026, not so much. Är min gissning.
Skriv en lista på det du älskar, som ger energi och som du drömmer om.
Sen, skriv en lista på hur du i framtiden kan ha råd att förverkliga de punkter i lista ett som kostar pengar. (Sms-lån får inte ingå, då det lätt är en inkörsport till problem, om livet skiter sig.)
Om du inte kan komma på något bra på lista två, så är mina tips:
Sälj grejer du inte använder.
Hyr ut grejer på Hygglo.
Gå igenom dina utgifter, se vad som kan bli billigare eller tas bort.
Jobba lite extra, om möjligt.
Sitter själv lite i skiten inkomstmässigt, men med knepen ovan så har jag på ett par år nu en bra buffert, ett fast månadssparande och nog med pengar att förverkliga mina drömhobbies och projekt.
Men det krävs lite planering, prioritering och tid.
Sen har jag lärt mig via RT, att nästan alla kan ha ont om pengar, oavsett inkomst och nästan alla kan ha gott om pengar, oavsett inkomst.
Men just SMS-lån har så sjukt kassa villkor, att det verkligen bör undvikas till varje pris.
Hur drar du den slutsatsen? Jag ser många är som älskar det de gör. Bara för att det inte nödvändigtvis är fotboll betyder väl inte att passion saknas?
Har man sedan fotbollspassion så har man (som några skrev) haft minst fyra år på sig att spara ihop till biljetten.
Jag tolkar det som att frågan är hypotetisk och inte din egen. Rätt? Eller gäller det dig själv och du nu blir lite sur för att vi tycker att du borde tänkt tidigare?
Alltså jag förstår om man vill gå och se fotboll men man måste ändå väga om priset är värt det. Vad jag ser på med förskräckelse är nu när generation YOLO betalar vad som helst för några timmars dopaminrus. Konsertbiljetter kan plötsligt kosta tusentals kronor från att kostat 150 spänn för tio år sen. En fotbollsmatch i NY kan kosta 20000 spänn och uppåt nu tydligen.
Vi konsumenter måste nog tyvärr sätta ner foten. Det är nog inte svaret du vill ha men jag röstar nog ändå på en sportbar i Sverige. Eller att du köper en hundratumsteve och bjuder in lite kompisar. Du kan köpa ett antal sådana teves för vad resan hade kostat.
Det har kommit väldigt många tråkiga PK RT-svar TS. Så här.
Det finns ingen som kan säga att det är rätt eller fel att ta lån för att åka till VM förutom du själv. Jag personligen skulle aldrig göra det men befinner mig på en helt annan plats ekonomiskt (bra lön, stora tillgångar och gillar inte fotboll).
Det är bara du själv som kan avgöra om det är värt det för dig själv. Det kan vara så att det är värt att skuldsätta sig och betala av i efterhand, kanske blir ditt livs upplevelse. Eller så blir det en bra lärdom att ”faaan så dumt det gör jag aldrig om” när du ska jobba 3 år för att betala av resan och Sverige åkte ut på arslet direkt i VM
Så…värdera alternativ, tänk själv och agera själv - ta sedan ansvara för dina beslut
Hyr ut bostaden under perioden fram till, under och eventuellt efter evenemanget och bo hos släkt och vänner, alternativt tälta i skogen (det är ju sommar!).
Jobba kvällar och helger med extraknäck.
Panta burkar (varje krona räknas!)
Tigg på sta’n (”Behöver 85 lax för att åka på fotbolls-VM”).
Be om förskott på lön (finns det i verkligheten?).
Kreditkortet, som många sagt.
Sälj framtida tjänster till vänner (”Jag är barnvakt varje helg i ett år!”).
Gräsrotsfinansiering.
Öka på bolånet.
Stäng av värmen.
Grovt insiderbrott. (Nej, vänta, då kanske man inte kommer iväg …)
Misstänker att barnbarnen hade önskat att du aldrig tog det där SMS-lånet för att slippa höra om skiten - om och om igen. Men det kanske är bara jag som saknar rätt passion här i livet.
Nu kanske jag har fel info, men jag har fått för mig det här att SMS-lån har en återbetalningstid på typ en månad. Annars blir det shitloads med räntor. Och om du inte kan få ihop pengarna på 2 månader- kan du verkligen få ihop de på 3?
Om man nu har bestämt sig för att låna för konsumtion så skulle man ju kunna ta alla lån man kan och sen spela på matchen som avgör att Sverige går till VM eller inte. Vinner du så har du en bra start till resan, torskar du så har du fått en bra läxa i varför både lån för konsumtion OCH gambling är dåliga ideer
Steg 1)
Gör en realistisk sammanställning av vad hela äventyret skulle kosta. Entrébiljett, flygbiljett, boende, mat, öl och allt annat runt omkring.
Steg 2)
Kolla upp villkoren för sms-lån och blancolån. Vad är max belopp du får låna? Hur lång är återbetalningstiden? Hur hög är räntan?
Du kommer förmodligen märka att maxbelopp och återbetalningstid gör att vissa aktörer inte är aktuella för dig.
Vad blir totala kostnaden för äventyret inklusive ränta och låneavgifter?
Steg 3)
Gör en realistisk plan för hur återbetalningen skulle gå till. Hur mycket måste du betala per månad och hur länge? Har du dessa marginaler i din ekonomi idag? Om inte, vad talar för att du skulle ha det framåt?
Det kan man tycka, men i vissa delar av världen är det blodigt allvar och betyder mer än jobb, familj, vänner etc. för en del människor. Folk har mördat spelare och andra fotbollsälskare baserat på resultat. Samt så omsätter fotboll enorma summor inom legal och illegal betting. Som i sin tur har sina hemskheter.
