Jag hänger nog inte med Menar du att om (vilket den är för många) löneutvecklingen är dålig på slutet i karriären så minskar TJP avsättningarna över brytpunkten då brytpunkten (7.5 x IBB i tex ITP) ökar mer? Alltså att en del av lönen flyttar ner från över brytpunkt (30% TJP avsättning) till under brytpunkten (4.5% vanligt) typ?
Å andra sidan ökar ju brytpunkten så att allmänpensionen kickar in (18.5%) så netto effekten blir väl då ”bara” 30% - 4.5% - 18.5% = 7% tapp på den delen som över tid flyttar ner under brytpunkten?
Aldrig tänkt på den dynamiken men effekten känns väl ändå inte så katastrofal. Rätta mig om jag har fel
I mitt avtal blev det i alla fall så. Den ökade statliga pensionen kompenserade på intet sätt minskningen av min tjänstepension om jag inte fick en rejäl löneökning de sista åren av min yrkesbana.
Nu var detta Finansförbundets avtal. Andra avtal är kanske inte likadana.
Innebär det hela att du haft en pensionsprognos som visat på en viss nivå och byggt på någon typ av linjär löneutveckling? Sedan har den faktiska löneutvecklingen blivit sämre och då har pensionsprognosen inte stämt längre.
Vem är då egentligen skyldig? Vilket institut är det som gjort prognosen i fråga?
För egen del noterar jag att den ökade inflationen gjort att brytpunkten i ett nafs höjts rejält. Från att längre ha legat en bit över ligger jag nu plötsligt under. Samtidigt lär löneökningarna inom det statliga området komma ”retroaktivt”. Från 2024 lär löneökningstakten börja ta höjd för inflationen.
Att jag nu ligger under brytpunkten borde innebära en betydligt lägre avsättning i tjänstepension än tidigare. Det har ju varit lönedelen över brytpunkten som stått för en stor del av underlaget.
Tror att vi jämför äpplen o päron. Många yngre har ju tjp som sätter av tex 4,5 % av inkomster under 7,5 inkomstbasbelopp samt 30% över. De lite äldre får istället en förmånsbestämnd tjp som bla brukar baseras på tex bästa fem åren av de sju närmaste åren innan pension. Allså man får en given % av slutlönen i pension, baserad på slutlönen.
Prognosen var det inget fel på. Se fonddoktorns svar som är rätt i princip. I mitt fall var det ännu värre. Det var lönen det sista året som räknades.
Oberoende hur mycket över brytpunkten som du låg tidigare år så var det lönen den 31december året före pensionsdagen som tjänstepensionen utgick ifrån. Det gällde alltså att “hålla farten ända in i kaklet”. Detta lyckades jag med. Hur pensionsavtalen i min bransch ser ut idag har jag däremot ingen aning om.
Det är ganska ofta man pratar om att göra en budget för att få koll på sina utgifter. Jag tycker det är viktigare att börja med kontinuerlig uppföljning av vart pengarna går. Det är omöjligt att göra en realistisk budget utan att veta sina utgifter. Det är också lönlöst att ha en budget om man inte följer upp den. Det är kanske underförstått att en budget innebär att man också följer upp sina utgifter
Jag uppfattar själv att rådet att verktyget budget för att hantera privatekonomi oftast utgår från en bild av en spontan och slarvig person som inte har en aning om vart pengarna går och som behöver struktur och ”något att hålla sig i” för att kontrollera sitt annars hejdlösa spenderande på alla möjliga vansinniga infall.
Den här typen av person existerar säkert någonstans och kanske kan nås av Aftonbladets ”ekonomitips”.
Jag har själv en del vänner som iallafall tidigare gått in i butiker och ”inte förstått skillnaden mellan billigt och dyrt”. Man har helt saknat den kunskapen och bara ”betalat vad det kostar”.
För andra än ovan nämnda kategori tror jag att andra verktyg än budget är mer relevanta. Man kan följa upp sina utgifter, skapa olika rutiner och regler som hjälper till att hålla ekonomin på rätt spår.
@janbolmeson Det framstår som rätt logiskt att om det blir ett avsnitt om inkomster även ha ett avsnitt om utgifter. Det verkar finnas en del stoff där också.
Ja, ok, nu är jag med. Men om vi utgår ifrån @janbolmeson ska sätta upp en bild om tjänstepension för de som jobbar idag skulle vi kunna enas om nedanstående?
Se till att ha arbetsgivare med kollektivavtalad tjänstepension eller förhandla in motsvarande vilkor om din arbetsgivare är oorganiserad. Det gäller alla.
Detta är ännu viktigare vid höga lönelägen då avsättningen för de flesta yngre (födda 1979 och senare) ökar från typiskt 4.5% under brytpunkten (46.4 kkr/m i lön 2023) till 30% på lönedel över brytpunkten. Nivåer kan slå beroende på kollektivavtalet för ens område.
Om man har förmånsbestämd pension i kollektivavtalet (född 1978 eller tidigare) så är fördelen att man får en pension som procent av slutlönen. Fattas det kapital under utbetalning så måste arbetsgivaren skjuta till. Nackdelen är att man måste fokusera på att hålla en hög lön ända in i pension, gärna med bra lönelyft även på slutet samt att hålla sig till arbetsgivare som erbjuder förmånsbestämd pension.
Om man är född 1978 eller tidigare men inte tillhör kollektivavtal dvs man skulle haft förmånsbestämd pension, så bör man förhandla in åtminstone motsvarande vad de som är födda 1979 eller senare har i premiebestämd pension. Se ovan.
Vad tror ni om det?
Kanske måste förenklas ytterligare för att passa SoMe formatet, även om svenska TJP systemet inte är gjort för att enkelt kunna sammanfattas
Allmän pension beräknas på PGI netto (dvs maxlön efter avdrag för pensionavgift) = 46438:-, så du har rätt i att beloppet man vill ha i lön är: 49938.
Ja, om du premiebestämd lösning, men majoriteten av pengarna hamnar i inkomstpensionen så värdeutveckligen är usel jämfört med om du hade haft det i en fondförsäkring. För de med förmånsbestämd försäkring kan det slå betydligt hårdare.
Det finns olika beräkningssätt och även begreppet “oantastlig” som gör att du aldrig kan få lägre nivå än vad du tjänat in ett tidigare år. Det finns i tex AKAP-KR. Hos Alecta tas det hänsyn till att du har haft hög lön tidigare men har lägre lön nu, så även om slutlönen är låg så kommer den slutliga pensionen att ta hänsyn till den tidigare höga inbetalningen.
Faktiskt inte så mycket mindre som man kan tro. Brytpunkten för statligt skatt justeras efter prisbasbeloppet som påverkas i hög grad av KPI-inflationen, varför brytpunkten höjdes rejält från 46 242 kronor/månad till 51 158 kronor/månad. Gränsen för avsättning till allmänpension justeras i stället efter inkomstbasbeloppet som inte påverkas i lika hög grad av KPI-inflationen och steg bara från 47 748 kronor/månad till 49 967 kronor/månad.
Det innebär att det tidigare fanns ett spann mellan 46 242 och 47 748 kr/månad där man fick betala statlig skatt men inte fick ökad avsättning till tjänstepension. Nu är det istället ett spann mellan 49 967 och 51 158 kr/månad där man både får extra tjänstepension och inte betalar statlig skatt.
Fast det vet vi ju inte hur det ser ut närmaste åren. Om man är ung och har mycket lång tid till pension så är det så, absolut, men här handlade det mest om 60+are och då är jag inte alls lika säker på att fonder kommer att ge mer än inkomstpension i form av avkastning på under 5 års sikt.
Om du är anställd i ett företag med kollektivavtal så är det enskilt viktigaste rådet kring inkomst att tjänstepensionen och kompensationen över den allmänna pensionen är ditt vikigaste sparande. Det ofta ensidiga fokuset från @janbolmeson i podden om att maxa inkomsten till gränsen för inbetalning till allmän pension är bra om man är egen företagare.
Tjänstepensionens vikt är magisk. Får jag femtusen i löneökning får jag väl ut en 1800 kr mer i fickan, men jag får 1565 kr till i tjänstepensionsavsättning vilket med ränta på ränta ger magiskt bra utfall.
Med ett premiebaserat system räknar jag med att jag med stor sannolikhet kommer ha högre lön som pensionär än idag…
Jag ska vara helt ärlig att jag inte visste det här - men å andra sidan upplever jag ingen skada skedd. Medianen i Sverige är ju fortfarande långt under brytgränsen.
En sak jag upplever att man inte tänker på (eller så gör folk det) när det gäller inkomster över brytpunkten för statlig skatt är (förutom ökad avsättning till tjänstepension) att hela inkomstökningen går in till “valbart spenderande” till skillnad från de första kronorna så går till att täcka mer eller mindre obligatoriska fasta kostnader.
Så om jag exempelvis har fasta kostnader på 15 000 kr/mån (boende, försäkringar, mat, transport etc) och lön är precis under gränsen för statlig skatt (drygt 51 000 kr/mån) så går ca 30% av bruttolönen till sånt sånt jag inte kan välja bort (i form av fasta utgifter). Av den delen jag tjänar över brytpunkten för statlig skatt går 0% av lönen till dessa fasta kostnader och istället är det “endast” 20% (dvs ca 10 procentenheter mindre) som försvinner i obligatoriska kostnader (i form av statlig skatt).
Sant, om man bortser från life style creep Tyvärr ser man ju en del som ökar nettolönen med 5 papp vid tex jobbbyte för att sedan dra på sig högre fasta kostnader i motsvarande grad på grejer som inte känns helt nödvändiga, inte höjer livsglädjen. Gjort det själv så vet hur lätt det är hänt.
Men visst jag håller helt med om principen att varje krona räknas oavsett skattesats.
Efter att ha löneskatter i 4 länder så tycker jag ärligt talat inte att det är så farligt i Sverige betänkande vad man trots allt får för det (även om det eroderat på en del fronter senaste årtiondena).