Det anses väl visst ok att vuxna gör arbete utanför “kontorstid” om de inte uppfyller sina 8 timmar där. Det är väl snarare väldigt normalt.
Vuxna studenter sitter också och pluggar på kvällar och helger.
Det är tramsigt att jämföra med förvärsarbete från första början, men om man nu ska göra det så kan man ju inte glömma av vissa delar, som att barnen inte har i närheten av 8 timmar om dagen i lektionstid.
Utöver lärandet i själva “ämnet” är ju läxor också en träning i “ansvar/disciplin/självstyrning”, dvs att ta tag i och göra saker själv utanför den formella miljön som skolan är dagtid. Dvs precis på samma sätt som man genom livet ofta behöver göra själv med olika saker. Så jag ser det också som en slags “livsträning”.
Precis. Chocken när eleven ska börja med högre studier och då förväntas kunna läsa in mycket text på egen hand kommer att vara mycket större om man inte har fått jobba på egen hand tidigare. Många har fått den upplevelsen när de börjar på universitet, en del upptäcker det redan i gymnasiet.
Det finns andra saker som man lär sig bäst genom att nöta in dem i omgångar. Glosor och verbböjningar i språk är en sådan sak som jag minns från gymnasiet för så där 45 år sedan…
Jag ser snarare en parallell till att vi i dagens samhälle kanske byter yrke tre gånger under en livstid, att då inte förvänta sig att “läxor” finns under hela livet är lite väl slappt. Hela livet är fullt av “läxor” ofrivilliga som frivilliga.
Vill man komma någonstans får man nog inse att man inte får allt serverat.
Ja det är helt normalt bland oss med bra karriärer och hög lön.
Jag sitter med i möten remote från semestern, jobbar upp till ett par timmar hemifrån när barnen gått och lagt sig. Helt normalt. Men då tjänar jag iofs 400k. Jag hade kanske inte velat göra det om jag jobbade som kassör på ICA.
Man kanske kan dela upp skolan i de som man vet inte kommer bli något särskilt (de behöver inte ha några läxor) och de som kan antas ha en bra karriär (där skulle det vara lite mer asiatiskt stuk på skolan och läxor). Men det kanske inte går att avgöra i förväg vem som bör vara var så att säga.
Min personliga erfarenhet var att jag hade svårt att koncentrera mig på uppgifter i form av “enskilt arbete” (dvs den typen av arbete läxor ofta är) på plats i skolan, där det fanns en massa distraktioner i form av kamrater och annat. För mig fungerade det bättre att göra sådant i hemmets lugna ro.
Det här är givetvis något som jag insett mer i efterhand än just då i stunden, då ogillade jag väl läxor lika mycket som vilken annan unge som helst.
Min poäng är väl att olika metoder fungerar olika bra för olika personer, så tror det är bra med läxor som komplement till arbete på plats.
Överlag, om vi bortser från lärare/skolmiljöer som är kassa, så håller jag med om att läxor i låg/mellan/högstadie (minst) fyller två funktioner.
1: Läsförmåga. Att läsa mycket är viktigt. Vi har tidigare haft en kamp med vår son angående läsning, för han var till skillnad från dottern helt totalt ointresserad. Men nu (femman), när det plötsligt kom ett prov med ganska kort framförhållnig omfattande 30 sidor i SO-boken (DET är däremot högst diskutabelt), så insåg han själv hur otroligt viktigt läs-tragglandet ändå varit, för det var INTE kul som det var, och hade varit katastrof om han inte läst med bra flyt och läsförståelse.
2: Lära sig studieteknik/planering och upplägg inför kommande högre studier. Här tycker jag också att skolorna ofta brister, både i att lära ut god studietenik, och att lämna underlag för läxläsning/prov med tillräcklig god framförhållning. Har flera gånger argumenterat att det är lite sent att ge omfattning + instuderingsfrågor på måndag när det är prov på torsdag, men har mötts av “ja men det är inte så mycket, så de hinner bra”. Det är inte grejen. Grejen är att kunna lägga upp och planera sina studier så man inte behöver vrålplugga de sista två dagarna. Och det är bäst att börja träna tidigt, så man slipper gå i väggen på att det plötsligt var mer än man orkade plugga in sista dagen, vid senare mer omfattande läxor.
Då hade jag inte varit någon CivIng idag. Fanns ingen studiero alls under mellan/högstadiet, så ungefär allt jag faktiskt lärde mig lärde jag mig genom att plugga till läxförhör/prov hemma.
Jag känner ingen som har 400k i månadslön, men några stycken som snuddar vid 150k. En del gör som du säger, andra lämnar arbetet när de går hem. Alla är beredda på att de kan få extra uppgifter, men alla har de valt jobbet frivilligt.
Jag håller med om att hårt arbete ofta lönar sig, men tror också att det bör vara frivilligt. Om man vill bli bra på att läsa så läser man, det behövs inga läxor för det.
Jag är mer för än emot läxor. Framförallt för att nöta in läsning, stavning, glosor, matematik. Det är också bra för hjärnans inlärning att arbeta med kunskapen i olika sammanhang och där är byte av miljö, sällskap, digitalt/analogt bra.
Sedan leder tyvärr läxor lätt till att de med grit kommer ännu längre före de som har lägre eget driv, men det finns inte en chans att allt skulle hinnas med under skoltid ändå och går inte att ha allt lika för alla
Eftersom jag inte har sett provet och inte har varit med på lektionerna så vet jag inte om det är högst diskutabelt, det kan vara det. Det kan också vara så att om man har hängt med på lektionerna så kan man redan svaren och då behöver man kanske inte läsa själv hemma. (Förutsätter okej arbetsro på lektionerna.)
Jag ifrågasatte inte främst mängden material, utan mängden material kombinerat med kort framförhållning. Det är en sak att få: “om två veckor har ni prov på dessa 30 sidor”. Det är en annan sak att få: “På torsdag har ni prov på dessa 30 sidor”.
Helt enig, hela skolan är ju obligatorisk. Vad gäller vad man skulle välja har vi ingen aning. För barn som har det svårt med matte, där föräldrarna kanske inte kan ge stöd nog och läxan tar 3 timmar varje dag jämfört med 15 minuter för de som har det lätt, hade man kanske valt längre dagar med kvalificerad hjälp osv.
Det talas ofta om vården och delade turer, men barnen som har delade turer varje dag, där är det tystare.
Innebär det sista att du hade föredragit om skolan var frivillig så att man hade kunnat lära sig maximalt hemma istället? Om det var så att du lärde dig allt hemma, varför ska vi ha skola?
Svår fråga. Inte med nödvändighet. Det finns många aspekter. Dels det rent sociala. Dels att vad som funkat för mig antagligen hade gett ännu sämre resultat för de som har svårt i skolan och samtidigt kommer från hem som inte värdesätter utbildning, eller inte bryr sig. Ett sådant upplägg skulle också mer eller mindre garantera att flickor från vissa grupper av vissa kulturer inte skulle få gå i (vettig) skola i Sverige heller.
Samtidigt, för andra skulle det säkerligen vara betydligt bättre både för resultat och hälsa. Elever som är mobbade/hotade/misshandlade i skolan t ex.
Om jag bara tar mig själv som exempel, så var jag ju inte direkt självmotiverad att plugga i mellanstadiet, utan det var föräldrarna som drev på att jag behövde kunna och prestera. Sen högstadiet var jag kanske lite mer motiverad, men ändå inte mer än att jag gjorde ganska minimala ansträngningar. Det var inte svårt att ligga i klassens toppskikt i resultat direkt, kraven var fånigt låga. Så, om jag pluggat på allt högstadiets material hemma istället, med föräldrarna som någon sorts hjälpare och samtidigt kravställare, hade jag antagligen haft långt bättre resultat, särskilt i de ämnen jag faktiskt tyckte var intressanta. Det var egentligen först i gymnasiet (natur) när det dessutom plötsligt blev socialt eftertraktat att faktiskt kunna något, som både min egen motivation och mina studieresultat blev vad jag själv skulle kalla bra.
Repetition, mängdträning. Ställa frågor kring läxan. Är själv på en helt annan nivå idag jämfört med vad jag fick av mina föräldrar i form av läxhjälp. Har en högre utbildning och givetvis ska mina barn få nytta av det jag fick kriga själv för.
Det ska löna sig att ha föräldrar som är intresserade av sina barns skolgång och det är ingen hemlighet att barn till akademiker lyckas bättre med studierna jämfört med andra grupper.