Nu vet jag inte om du skojar men det har varit en rejäl prisuppgång på just luft/vatten och bergvärmepumpar senaste året. (Jag tror @janbolmeson har vattenburet system) För att inte tala om att leveranssituationen är minst sagt diffus och osäker.
På luft/luft värmepumpar har jag sämre koll på hur det ser ut. Där kanske det är som du skriver?
Hej, du verkar ha Fibaro termostater med extern temperatursensor. Dessa är så kallade smarta termostater så du ska kunna styra radiatorerna. Den kommunicerar via Z-Wave och styrs via smarthub.
Jag skulle inte rekomendera att helt stänga någon radiator utan endast sänka.
Mvh Rörmokaren
Jag har en fråga på samma tema. Har golvvärme som regleras från en frånluftsvärmepump.
Har funderat på hur det skulle funka att manuellt slå av och på pumpen under de dyraste timmarna i vinter. Att man tex har den avstängd 15-18 eller när nu spotpriset peakar.
Mår pumpen dåligt av det? Antingen direkt genom att den inte trivs med att stängas av och sättas på, eller indirekt genom att flödet blir ”upphackat”?
Luft/vatten kan lösa på högtryck om man stryper för mycket på elementen men det märker du ju rätt snabbt. Samt att den även kan lösa på lågtryck i gaskretsen när den ska avfrosta.
Kan vara så att det även sitter en flödesvakt i din vp.
Så har du inte snålt med element ska det inte vara några problem att strypa till något rum
Jisses vad krångligt det verkar vara att spara några kronor på lägre temperatur. Har själv fjärrvärme och skulle gärna sänka graderna något. Men nu är jag mer förvirrad än någonsin.
Du behöver nog inte oroa dig över att värmepumpen skulle lösa ut någon vakt om du stryper bort några element. Det är olika pumpar. Det sitter en pump som cirkulerar vattnet mellan kompressorenheten och en som, via en växelventil (styr temperaturen ut på ditt system), skickar ut vatten till radiatorerna.
Att byta värmepump till en nyare modell bara för att spara pengar är en dålig idé.
Payoff på att sätta in en ny värmepump om du haft direktverkande el är 15-20år (om du behöver sätta in nya radiatorer).
Du kommer aldrig uppnå payoff om du byter en gammal värmepump mot en ny.
Däremot finns det mycket pengar att spara genom att få en befintlig pump att jobba optimalt.
Tex mår kompressorn bäst av att arbeta i långa perioder.
Därför brukar de dimensioneras på ungefär 80% av husets energibehov.
Då kommer den gå nästan konstant och vid några få tillfällen spetsa med elpatron.
Att få kompressorn att arbeta längre tid kan uppnås på lite olika sätt, antingen genom att ha en stor mängd vatten att värma (en acc tank (återkommer till den)) eller ha en större diff på termostaten (man låter temperaturen sjunka 5° istället för 2°).
Fördelen med en acc-tank är att du kan koppla flera värmekällor till den.
Jag byggde själv om mitt värmesystem genom att komplettera värmepumpen med en tank. Skulle även installera en kamin och då var prisskillnaden mot en vattenmantlad försumbar. Kompletterade även med två vacuumsolfångare.
Vår, sommar och höst klarar jag all uppvärmning samt varmvatten på solvärme.
Värmepumpen går in och stöttar om det inte skulle vara tillräckligt soligt.
På vintern går vp i princip konstant och vi stöttar med lite myseldning några gånger i veckan.
Payoff ett par år.
Det är inte så krångligt. För dig med fjärrvärme behöver du egentligen inte tänka på något annat än att ha fungerande termostater på elementen och sedan sänka till den temperatur du vill ha.
Du kan även spara några kronor i elkostnad genom att se över din cirkulationspump. Ofta räcker det att köra den på lägsta inställningen till exempel.
Det är alltså en dålig idé att tex schemalägga sin VP att stå still ett par timmar mitt på dagen, när elpriser brukar peaka? Bättre att låta den gå, som jag förstår det.
Däremot kanske man kan schemalägga förbud av elpatron dessa tider så får kompressorn fortsätta jobba men om det är kallt får elpatronen inte spetsa. Blir ju kallare, men kan elda. Fattar jag rätt?
Nä, det är nog inget problem att schemalägga VP att stå stilla vissa styrda timmar om den funktionen/inställningen finns. Den “jobbar igen det” övrig tid istället genom att då gå lite extra länge. Det enda “negativa” som kan hända är i princip att du upplever att det blir lite svalare inomhus efter någon timme vid väldigt stark kyla utomhus. NÄR huset kontinuerligt skulle behöva VP´ns effekt även mitt på dagen för att klara av att hålla värmen. Eller effekten kan bli att VP inte hunnit värma varmvattnet i tid till nästa dusch.
Allt material i huset “lagrar värmeenergin” så även om man stänger av värmesystemet helt några timmar mitt på dagen så sjunker i regel innetemperaturen så lite att du antagligen inte ens märker av det. Sen när du t ex lagar mat, använder olika maskiner dagtid, solinstrålning osv så tillför ju även det en viss effekt inomhus.
På t ex Nibes VP-maskinerna har man åtminstone senaste 20 åren kunnat “ställa upp siffran” som kallas “gradminuter”. Dvs antalet minuter man tillåter en viss avvikelse i grader innan elpatronen ska gå in. Dvs hur stora svängningar i inomhustemperaturen tycker man är ok innan man vill att el-patronen slår igång och fixar till det snabbt (och dyrt!)
För några år sedan var det väldigt populärt med “nattsänkning”.
Man sänkte helt enkelt temperaturen inomhus på kvällen och värmde upp på morgonen.
Dock är ju elen som dryrast på morgonen när man då brassar på för att värma upp huset igen, så de flesta har slutat med detta då det inte gav förväntad kostnadsbesparing.
Däremot att lägga in en timer på värmepumpen så den inte värmer på under de dyraste timmarna ger märkbar effekt.
Har man möjlighet kan man även låta värmesystemet höja temperaturen inne en eller två grader på natten när elen är billig.
Då kommer det inte märkas så mycket när man sedan stänger ner några timmar på morgonen.
Inga problem att köra den kortare stunder då det inte är en on/off kompressor utan inverterstyrd. Förut var det bara on/off i bergvärme och då bruka man dimensionera för 80% så den inte skulle slå på av hela tiden. När det gäller luft/vatten vp så är det bara av snålhet den inte klarar nästan alla lägen i alla fall de nyare. Luft vatten har haft inverterstyrd kompressor länge förutom endel billigare modeller.
Man bör ara vaksam om man stryper systemet då många har varvtalsreglerad pump till vattensystemet och när det är riktigt kallt ute så ökar vissa modeller hastigheten på den vid avfrostning. Då kan frysskydd eller flödesvakt lösa ut.
Till en fjärrvärmecentral behöver du inte vara orolig. Den har inga problem med start/stopp så det påverkar inte verkningsgraden. Fjärrvärme är fantastiskt på det sättet och är egentligen otroligt enkelt. Styrventil som öppnar och stänger beroende på vilken temperatur du vill ha på din sida av värmeväxlaren.
Det man eftersträvar med fjärrvärme är att hitta sin värmekurva vilket under perfekta förhållanden (I verkligheten blir det ju aldrig så pga tex solinstrålning som man inte kan förutse med en utegivare som styr värmekurvan) skulle innebära att du inte behöver några termostater för samtliga radiatorventiler alltid är öppna. Då får man flöde efter vad man injusterat till och därmed rätt effekt i samtliga rum. Det ger rätt värmediff över värmekretsen vilket gör att du får bästa möjliga värmediff på fjärrvärmesidan.
Detta är något som fjärrvärmebolagen vill ha då det betyder att de kan producera mer energi till en lägre kostnad (el och värme). Väldigt många fjärrvärmebolag belönar därför detta i sin faktureringsmodell genom att ta betalt för flöde och tempdiff. Om fjärrvärmebolaget inte gör detta så skulle jag säga att det har noll betydelse för din ekonomi. Däremot kan det alltid vara bra för inomhusklimatet.
Kan man inte bara sätta en innegivare i mitten av bostaden och ha alla termostater öppna? Jag har detta till min värmepump och får otroligt jämn temp inne.
Jag har en manuell styrventil/shunt (och returtemperaturbegränsare), påverkar detta möjligheten att “hitta sin värmekurva”? Om det går utan att fixa nya termostater vore ju detta toppen!
Hur går det till att “hitta sin värmekurva”? Det enda jag hittar är ett mycket schematiskt diagram i instruktionsboken till fjärrvärmecentralen som säger typ “är det 5 grader ute, ha 45 grader, är det 10 grader ute, ha 35 grader” osv. (Och följdfråga: då är det 45 graders temperatur ut till elementen de avser va?)
Oj! Det här tror jag jag behöver få förklarat ytterligare. Eller kanske räcker det med att jag känner till hur man ställer in det optimalt, utan att behöva grotta ner mig i fysiken bakom?
Mitt bolag gör detta men tar bara betalt om tempdiffen mellan inkommande och utgående är mindre än 5 grader, och där är jag långt ifrån. Men hur är det bättre för inomhusklimatet med högre tempdiff? Är hög tempdiff alltid något att eftersträva?
Justera rumstermostater handlar mer om komfort än energibesparing.
Finns säkert undantag men säg att du stryper ett rum helt. Ytterväggarna är bättre isolerade än innerväggarna så värme från kringliggande rum kommer läcka in där. Resultatet är några grader lägre temperatur i det rummet och mer eller mindre försumbar skillnad i förbrukning.