Jag bryr mig föga om någon slags familjedynasti (märkligt uttryck öht), men tänker att det är betydligt viktigare att drilla sin avkomma i konsten att försörja sig själv, än att försöka lösa problemet åt dem. Liksom ge dem fiskespö istället för fisk…
2 gillningar
Visst, men då underlättar det ju också om man hjälper dem bo nära en sjö.
1 gillning
Jag och mina syskon har gjort det väldigt tydligt och klart för våra föräldrar att vi absolut inte vill ha något arv när de dör. Ej heller i förskott.
Jag tror snarare på att fostra sin barn och lära dom att kunna försörja sig och själva skapa ett kapital att leva på.
Det där med generna är inget som kommer att påverka mitt beslut. Vill vina barn sedan i sin tur lämna arv efter sig till deras barn så är det helt upp dom själva att ta det beslutet 
Där ser man. Jag hoppas att du är OK med att de istället skickar eventuella pengar direkt till dina barn? Det hoppas jag blir deras val.
Ja, men varför inte skicka dem till världens fattigaste land? Är det inte lite väl lätt att lyckas i Sverige? Inte tillräckligt “tuggmotstånd”?
Ja, du kan ju vara trygg i att du gjort ditt för att minimera dina barnbarns arv och kapital.
2 gillningar
Intressant fråga. Vi är i den sitsen just för att far och morföräldrar investerade klokt och att deras barn (våra föräldrar) använt delar av avkastningen och inte kapitalet. För oss så är det givet att fortsätta på samma spår och se till att våra barn får minst lika bra förutsättningar som oss i livet. Det är inte några enorma kapital vi pratar om utan mer ~20.
Om man räknar på en rimlig livslängd så kommer vi att vara närmre 50 när vi ärver något och då hoppas jag inte att Ibiza lockar särskilt mycket
2 gillningar
Personligen skulle jag nog tycka att familjedynastier var skit, om jag var född in i en. Pressen att ägna sitt liv åt att förvalta arvet. Ofriheten. Råkar du älska finansmarknaden och att driva bolag, då hade du förstås tur.
4 gillningar
Jag hoppas snarare att våra föräldrar använder deras lilla kapital som de har till att leva så gott som möjligt och ägna deras tid åt att göra sådant de tycker är kul som att resa, äta gott, ägna sig åt sina hobbys Så tänker jag själv att jag ska göra.
När/om jag har så mycket pengar att jag inte behöver arbeta/minska arbetstid så skulle jag vilja ägna tiden och pengarna åt sådant som jag tycker är kul att göra.
Hur som, mycket intressant ämne och det är alltid roligt och lärorikt med diskussioner där folk har olika åsikter och tankar
1 gillning
Bra!
Vissa familjer har vad det krävs för att bygga och bygga generation efter generation.
Jag tror det handlar om hela spektrumet, allt från ärvt kapital till ärvda gener men även en ärvd och inpräntad kultur.
Jag håller med! Visst hade det varit intressant med ett avsnitt som handlar om detta. (inte det helt ovidkommande etnicitetssnacket, dock) Än så länge har Jan och Caroline duckat för frågan när den har kommit på tal, men jag tror att det är många som planerar att lämna ett lagom stort kapital efter sig till nästa generation. Vissa är de första i sin släkt att bli rika och andra är redan en del i en trygg familjekedja med med sunda finanser. De flesta ärver ju pengarna efter de har fyllt 50 så då är de hyfsat mogna och kommer troligen inte att agera totalt oansvarigt eller minska på generationens kreativitet eller egenansvar. Det ger en väldig trygghet dock att veta att ålderdomen är ordnad och lite pengar kan “trickla” ner till de unga som behöver en insats till sitt första boende m.m. Detta generationstänkande ger en lite annan strategi för kapitalförvaltning än FIRE.
1 gillning
Man brukar raljerande säga att …
Första generationen bygger upp imperiet
Andra generationen förvaltar imperiet
Tredje generationen raserar det
Det ligger nog något i det för det är inte så många penga imperier (eller företag) som överlever tre generationer dvs runt 120 år eller så.
Så jag är inte så säker på att ge efterlevande en massa pengar är bästa sättet. En grundtrygghet absolut, men för mycket pengar utan att ha gjort något riskerar att döda drivet.
Själv ärvde jag 10 papp. Gått bra ändå Eller kanske tack vare det. Jag var ju tvungen att lita på mig själv, ingen livlina från föräldrarna typ.
4 gillningar
Även kallat
Förvärva, ärva och fördärva
eller
Värva, ärva och fördärva
Jag har full respekt för din livserfarenhet, men det är ett annat spel nu.
Den som inte får hjälp av sina föräldrar med första köpta bostaden får det mycket tuffare idag än när du (nu) var ung, och har därmed svårare att starta eget eller chansa i karriären, etc.
Även om Björn Borg vann Wimbledon med ett tenniracket av trä på sin tid, innebär inte det att det går idag.
Här har ni en intressant text i ett närliggande ämne, jag hävdar inte att det här med arv är lätt!
Det är betydligt lättare för en ung person att bli rik idag än för 30-35 år sen.
Då var högre utbildning inte lika vanligt som nu. Antal lärosäten och utbildningsplatser var lägre. Det var svårare att komma in på kvalificerade utbildningar.
Arbetslivet var stelbent. Tjänsteår och kollektivavtal reglerade mycket. Man fick gå den långa vägen.
Handel med aktier och fonder var krångligt och inte alls lika vanligt som idag.
Skattesystem med marginalskatter uppåt 85%, arvsskatt, gåvoskatt, hundskatt och fan och hans moster.
Ett allmänt företagarfientligt klimat i samhället. Inte mot storföretagen som ASEA och Volvo, men mot småföretagare som ansågs suspekta från ledande politiker.
Tankar på att som 35-åring dra sig tillbaka, gå i pension och leva det ljuva livet fanns inte. Annat än hoppet när man lämnade in veckans lottorader.
5 gillningar
Ooo ja, det var så mycket lättare att komma ut på arbetsmarknaden och börja sitt liv i början på 1990 talet 
Allt var nästan riggat för framgång med
- en arbetsmarknad som inte fanns med skyhög arbetslöshet oavsett utbildning
- tjatade mig till ett vikariat med 9000 kr/månaden
- vi hade 500% reporänta
- bomarknad vad i kaos med folk som fick gå från hus och hem
- bankerna krävde ändå 15% ränta så man var ändå utelåst från att köpa
- Sverige var i ett stort hål, faktiskt nära konkurs
- Börsen gick kräftgång i flera år
- Svenska kronan kallades ”peso” av en anledning
Det enda positiva jag kan komma ihåg från de åren på 90 talet var Fotbolls-VM och den magiska sommaren 1994.
Men så pratade jag med min far som var född på 20 talet. Han bara skrattade åt mig, till mitt stora förtret, och berättade igen hur han fick sluta skolan efter 6 år för att börja jobba som springpojke, hur han brände en stor del av sin ungdom i armén under kriget och hur hårt och dåligt betalt skogsarbetet var efter kriget när det inte fanns bättre jobb.
ALLA generationer har sina unika utmaningar för att lyckas. Jag ser det dock inte som att DET ska stå ivägen för en. Med eller utan trä-tennisrack i handen 
10 gillningar
Jag svarar er i samma inlägg då ni ju skrivit på liknande tema. Även om ni har vissa poänger framställer ni en mycket förenklad bild.
Fördelen med få utbildningsplatser är ju att om man kämpar och lyckas få en, så ger det ordentlig utväxling inkomstmässigt. Inte minst läkarna i Sverige har ju förstått detta.
Det fick att tjäna fina pengar även tidigare, om ambitionen fanns, t.ex. på börsen under 1980-talet. Även om man inte kunde handla aktier via en app i mobilen, så var det inte så fruktansvärt svårt.
Man svängde helt enkelt bara förbi sitt bankkontor någon gång under dagen, och lade sin order. Detta var inte så svårt, då det fortfarande fanns många bankkontor. Det var till och med så lätt att ett barn kunde göra det, jag vet :-). Den enda fullmakten som behövdes var att man var känd kund, och föräldrarna muntligt en gång sagt att det var ok. Den som var mer i smöret hade givetvis en personlig mäklare de kunde ringa.
Yuppie är en sammanskrivning av engelskans young urban professional, som kom att bli ett begrepp under 1980-talet i samband med en föryngring av den brittiska och amerikanska, välbetalda yrkeskåren, framför allt inom finanssektorn. Samtidigt rådde högkonjunktur.
Ordet lånades in till det svenska språket, och kom att utgöra ett förled till ord som yuppienalle, det vill säga mobiltelefon, som på den tiden endast var de välbetalda förunnat.[1] I Sverige var begreppet yuppie ett begrepp som hängde ihop med en viss livsstil. Det handlade om att klä sig på ett speciellt sätt med kläder i strikt kontorsmässig stil, gärna av dyrbara märken. Köra dyra bilar som Porsche (Börsmoppe) och Ferrari exempelvis. Det fanns också tillbehör som var viktiga, till exempel mobiltelefoner (vilket på den tiden fortfarande var ovanligt), bärbara datorer och klockor från Rolex. Vissa restauranger, barer, nattklubbar och liknande inriktade sig just på en kundkrets som tillhörde denna livsstil och blev därför tillhåll för många yuppies. Dessa ställen var ofta dyra. Det var inte ovanligt att vissa satsade på denna livsstil trots att de egentligen inte hade råd med detta. I början av 1990-talet började denna livsstil tonas ner, då en internationell lågkonjunktur utbröt, och det ansågs mer förfinat att visa professionell framgång på ett mindre iögonfallande sätt.
Det gjordes även humorfilmer om detta (ganska lite har ändrats!)
Ett klassiskt kort från den filmen och tiden visar att nog fanns det personer som tjänade pengar:
Och om man inte gillade gamla bolagen kunde man även då grunda företag och bli framgångsrik om man ville. Gillade man inte finans så grundades under denna tiden, och innan Internet, en mängd framgångsrika firmor inom it-konsulter och affärssystem.
En lång rad affärssystemsföretag som med tiden skulle bli stora, startades kring 1980, till exempel Hogia, Intentia, IBS, SPCS och IFS. IBS, Intentia och IFS kallades ett tag för de tre i:na.
https://www.foretagskallan.se/foretagskallan-nyheter/lektionsmaterial/ettor-nollor-succeer-och-misslyckanden-i-svensk-it-historia/
Vad gäller skatterna så gick det att skatteplanera. Och ganska få 1940-talister som köpte ett hus på 1970-talet ångrar idag sitt köp, när de kan få 12 miljoner för ett hus som kostade dem kanske 400 000 kr. Lånen var inte så dyra genom enorma ränteavdrag, inflationen gjorde att lånet snabbt “försvann” och genom bostadsbubblan har denna generation blivit rikare än vad många tycker är rättvist.
Mellan runt 1991 och 1995 var skatterna på inkomst lägre än 1996-2019, då århundradets skattereform var genomförd men värnskatten ännu inte införd.
Skattereformen i Sverige 1990–1991 – Wikipedia
Värnskatt – Wikipedia
Det gick att bygga upp företag som Tetra Pak, IKEA och Biltema, även om ägarna valde att flytta utomlands av skatteskäl. Och här har ni ett av era rätt, skatterna var för höga på vissa håll.
Men jag förstår varför de flyttade. Man måste sätta det i ett tidsperspektiv. När Ikea flyttade var det en hög inkomstskatt, 50 procent i arvsskatt tillsammans med diskussionen om löntagarfonder.
Han är hjärnan bakom miljardärernas skatteklipp
Jag håller också med om att 90-talskrisen var tuff i Sverige ekonomiskt, men det var en begränsad tid.
När man sedan närmar sig 2000 så var det full fart (kanske gick det lite för fort, vilket ledde till IT-bubblan).
Faktum är dock att pengar och erfarenhet från 1990-talet har lett till dagens it-stjärnor.
Bluetail, där grundarna 2000 efter några års jobb gjorde en exit på 1,4 miljarder, var en förutsättning för dagens Klarna.
Gänget bakom Bluetail startar på nytt
Jane Walerud – Wikipedia
Klarna – Wikipedia
Tradedoubler grundades 1999 och var en förutsättning för dagens Spotify.
Martin Lorentzon – Wikipedia
Dagens svenska samhälle må på vissa sätt jäsa över vad gäller prylar och tillgångar, men samtidigt mår många allt sämre:
Allt fler barn och unga i Sverige rapporterar psykisk ohälsa. Sedan mitten av 1980-talet har andelen unga som uppger att de har återkommande psykosomatiska symtom fördubblats, och nästan hälften av 15-åringarna har denna typ av besvär. Vi har undersökt vilka faktorer som kan ha påverkat ökningen under perioden 1985–2014.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/barn-och-unga--psykisk-halsa/darfor-okar-psykisk-ohalsa-bland-unga/
Var tid har säkert sina problem. Men nu har vi problem med att man inte känner sig säker i sin närmiljö. Något har gått väldigt fel i Sverige, och de unga får bära det tyngsta lasset, möjligtvis ihop med fattigpensionärerna.
Jag lyckas inte hitta hur många Svenskar som dog i andra världskriget, som en av era fäder var med i, men jag skulle gissa att många fler skjuts ihjäl i Sverige nu per år, än då.
Jag sticker inte under stol med att Sverige har en hel del problem att lösa idag. No doubt.
Huvud poängen var att ALLA generationer har sina problem att överkomma, inte nödvändigtvis att den ene har lättare än den andra.
Alla upplever nog sin situation som den värsta. Tex min far fokuserade på det svåra. I sin rant tog han tex inte upp att Sverige tokväxte på 50-60 tal så det var en period som var lättare att bygga upp sIt liv under, även om han då redan var i dåtidens medelålder.
Slutpoängen är att kriser föder möjligheten, när problem har lösts (ofta genom hårt arbete) så är möjligheterna stora igen.
Jag trodde tråden handlade om FIRE versus Dynasti byggande 
3 gillningar
Vad är meningen med att bygga en dynasti? Vad är ens meningen med att dumpa en massa pengar på sina barn? Hjälper det dem bli lyckliga?
Jag tror inte det. Om/när jag blir rik/FIRE så tänker jag leva på de pengarna själv (med fru). Jag får lära mina barn hur man tjänar/sparar pengar, så får de gå den vägen själva.
Blir jag tokigt rik, på något sätt, så kommer pengarna att gå till välgörenhet innan de går till mina barn.
Allt annat än en nolla på kontot när jag dör är ett misslyckande
(Tur att mina barn inte är gamla nog att läsa eller ens att surfa på nätet än, ingen risk att de läser detta)
4 gillningar
Kan personligen inte svara på frågan då jag nog aldrig övervägt fire på riktigt. Visst hade jag kanske kunnat tänka mig att gå ner i arbetstid men det är ju för barnens skull och då blir det en del av dynastibyggandet det också.
Jag är mer inne på det du skriver, att lämna nått efter sig, en bra man lämnar rikedom till sina barnbarn. Det är inget konstigt och borde vara en norm tycker jag personligen.
Proverbs 13:22: A good man leaves an inheritance to his children’s children, but the wealth of the sinner is stored up for the righteous. In God’s book, a good man thinks generationally. He does not just prepare for his children’s future, but for his grandchildren’s
2 gillningar
Som sagt alla tider har sina problem,
Inte bara skotten under andra värdskriget, det var även brist på det mesta och nästan svält 40-45 i Sverige…
Jag har äldre släktingar som blev svårt misshandlad i skolan som medförde att under resten av sitt liv vågade de inte prata sitt modersmål. Dvs fram till 60-talet om man inte pratade riks svenska var man väldigt otrygg i skolan.
Jag har kvinnliga släktingar som på 70-talet blev head huntad till ett verkstadsjobb med motiveringen, “Du får samma lön som gubbarna men du får inte berättade”. Lycka till att spara ihop någon förmögenhet som kvinna när man blir systematisk lönediskriminerade.
80-talet avrelgade man kreditmarknaden som gav en situation som troligen liknar dagens situation med SMS-lån i mycket, tycker denna reklam film berättar mycket,
Ekonomiska kriserna på 90-talet har @JFB redan nämt.
Jag tar mycket hellre dagens problem med höga kapitalpriser än de tidigare generationernas problem.
Kanske kan vara intressant också, väldigt vanligt att yngre har högre inkomst än sina föräldrar vid samma ålder. Även 90-tals krisen syns tydligt i kurvan för Sverige.
2 gillningar
Du är självklart fri att tycka och göra som du vill.
Själv hade jag i ditt ställe funderat på varför du inte vill att dina barn skall få reda på detta.
Vad är din egen erfarenhet av förmögenhetsöverföring från dina egna föräldrar, kan det ha format dig?