Men det är väl intressant att diskutera vår tillgångsinflation, som är bland de högsta i världen?
Det gynnar ju framför allt många på forumet, tänker jag, jag själv inkluderad.
Jag förstår inte denna meningen?
KPI är ju inte tillgångar. Det är konsumentprisindex. Var kommer siffran 450% ifrån?
Fastigheter har ökat reellt cirka 450% mellan 1996-2023, värdet har alltså ökat 450%, medan priser på konsumtion har ökat 33%.
De med tillgångar har alltså blivit rika, otroligt rika, under denna period.
Jag argumenterar ju för att inflationen, som vi kallar KPI, ska inkludera tillgångar, så som man gjort historiskt.
Att inte ha med tillgångar i inflation är ett nytt påfund, enligt boken då.
Vi blir då lurade att inflationen är låg, när den är extrem hög, ifall man inkluderar vår största konsumtionsartikel, boende.
1 gillning
HUR kan man veta detta? Det är ett cirkelargument att beräkna detta via KPI!
Du får väl läsa boken då 
Är nyfiken på din analys när du läst klart, den är lättläst och bara runt 250 sidor.
Vunnit otroligt många priser, bland annat journalistpriset 2022 och rekommenderas av bland annat Leif GW Persson.
Girig sverige • Jämför (12 produkter) se priserna nu » - Pricerunner.se
Jag tänker inte läsa boken för att kunna förstå din tolkning av en siffra.
Det saknas motivering till siffran.
En annan fråga, tycker du att det har varit en extrem inflation på tillgångar senaste 30 åren i Sverige?
Ingen bestrider att fastighetspriser ökat snabbare än mycket annat de senaste decennierna, med positiva och negativa följder. Men det drar ändå ner intrycket när siffrorna verkligen känns cherrypickade för att se så dramatiska ut som möjligt. 1996 var ju bottenåret för fastigheter efter 90-talskrisen och 2021 om inte på så iaf nära den högsta toppen under pandemin.
Men detta är väl inte den första tråden på ämnet. Alltså om man tycker KPI etc. beräknas på rätt sätt. Det viktigaste tycker jag nog ändå är att de som använder siffran på något sätt vet vad den betyder.
1 gillning
Bra svar och håller helt med. Det var helt enkelt ett uppvaknande för mig att tillgångar har haft en av världens högsta inflationer i Sverige under ”låginflationsåren”.
Det har inte presenterats information i tråden som varken dementerar eller stödjer detta.
Frågan kvarstår.
Så du vet inte om tillgångar i Sverige ökat otroligt mycket senaste 30 åren?
Argumentationsfel. Att priser gått upp på hus betyder inte att det varit inflation på detta.
Det är precis det frågan handlar om som du verkar vägra svara på:
Ifall du inte kan erkänna att priserna på fastigheter ökat otroligt mycket senaste 30 åren så har vi helt enkelt inget att diskutera.
Värdeökning är pris minus inflation. Den har varit flera hundra procent under ”låginflationsåren”.
Sluta ändamålglida! Det är ett argumentationsfel att det varit tillgångsflation p.g.a. priserna gått upp!
Så vad är värdeökningen och hur stor är inflationen (tillgångsinflationen)?
Du har två okända i ekvationen, inflation och värdeökningen.
Priset har ökat. Det kan det göra om värdet ökar och inflationen är noll.
1 gillning
Det beror väl på anledningen? Om vi har störst tillgångsojämlikhet för att vi har några få superentrepenörer så nej. Om det beror på att vi har några få oljebaroner så ja.
Ja, det roliga är att folk som för fram dessa argument ofta inte verkar förstå sitt eget argument. Vad de antagligen vill säga är att vi har fått 400 fler miljardärer i Sverige och de har blivit rika på andras bekostnad. Eller att det är viktigare att vi alla är lika rika (jämlika) än att vi alla blir rikare, vilket dock är en konstigare åsikt.
Det sistnämnda som inte sägs (kapitalism, tillväxt och konsekvenserna av att vinnare belönas mest) kan man debattera, men det förstnämnda (antal miljardärer ökar) är bara fakta, finns inget att diskutera.
5 gillningar
För låg nivå nu för att intressera mig men då förstår jag det som att det är helt normalt enligt forummedlemmarna att KPI är 33% under flera decennier medan priserna på fastigheter går upp nästan 1 000%.
Det är inget konstigt utan helt i sin ordning.
Då var det färdigdiskuterat! Kul diskussion.
1 gillning
Är tillgångspriserna kvalitetsjusterade?
Särskilt börsbolagen har utvecklats extremt kraftigt de senaste 30åren.
Skulle Volvo eller Atlas Copco återuppväcka sina produktionslinor från 1995 hade de inte varit särskilt konkurrenskraftiga.
Även fastigheter har blivit mycket bättre senaste 30åren. 1995 saknades internet till mycket bostäder och många var fortfarande oljeuppvärmda.
Sedan vet jag inte vilken slutsats som författaren vill komma till? Att styrräntan ska upp, upp, upp? Och kraftigt ökade räntor skulle vara bättre för medborgarna?
Slutsatsen är ju att det inte funkar att utgå från KPIF för att bestämma styrräntan.
Sätter man en låg styrränta så drar tillgångarna iväg i värderingar, flera hundra procent uppåt samtidigt som då KPI, KPIF och ”inflationen” ser ut att vara jättelåg, när priset på tillgångar ökar flera hundra procent under samma tid.
Slutsatsen är att titta på tillgångars prisökningar samtidigt som KPIF, och går fastigheter upp 500-1000% kanske man inte ska ha ränterabatt på 30% och 0% styrränta.
Att lära sig av historien helt enkelt.
Man kan till exempel ha låg styrränta med högre kontantinsatskrav eller ta bort ränterabatten för att få igång en låg KPIF samtidigt som värderingar på fastigheter då inte sticker iväg på samma sätt som de nu gjort senaste decennierna.
Nu behöver det ju inte vara så att de köpte stugan just 1996, men min beskrivning av 1996 är helt korrekt. Att hålla sig med sommarstuga var avhängigt om kände för det, mer eller mindre, snarare än ekonomiska hinder.
Dina exempel är ju dock petitesser i sammanhanget. Utan att vara en fastighetsutvecklare skulle jag snarare påstå motsatsen, att många material är av sämre kvalitet. Nästan uteslutande i sämre lägen dessutom.
1 gillning