Tips vid skilsmässa

Vardagsekonomi
21

Oj, hann redigera texten lite medans du kopierade.

Men för att svara på din fråga, om att föräldrashama…

Ska man bli shamead om man släpper sitt ansvar? Ja, det tycker jag. För någon annan tvingas bära kostnaden för den prioriteringen.

Alla har egna problem. Alla tvingas prioritera. Det ÄR svårt att vara ensamstående förälder.

Såklart finns det undantag, om tex psykisk ohälsa föreligger, eller barnen riskerar att fara illa.

Men annars tar man sitt ansvar.

Och vad gör jag för att motivera mitt inlägg? Jag tar mitt föräldraansvar.

(Den här diskussionen är kanske lite off topic. Å andra sidan är det en verklighet alla skilda föräldrar kommer att befinna sig i…)

8 gillningar
22

Var i tråden har fått dig tro att TS inte tar sitt föräldraansvar? Isåfall måste jag ha missat det helt.

23

Verkligen inte! Det tror jag absolut inte. Diskussionen uppkom efter ett inlägg från en annan, att han kan ha barnen varannan vecka, om han vill.

Ber om ursäkt om det uppfattats som kritik mot ts på något sätt.

1 gillning
24

Ska tagga ned själv :). Självklart måste barnen prioriteras. Jag har kollegor som pusslar för att få ihop veckorna. Men man får inte dra sig tillbaka och ta ungarna på helgen bara. Då får man kamma sig och ta sitt föräldraansvar.

6 gillningar
25

Håller med. Det är något fel på den förälder som väljer bort sina (omyndiga) barn.

5 gillningar
26

Det är dåliga tider att skilja sig. Underskatta inte bostadsmarknaden om ni går i planer att skilja er… ett svårsålt hus tenderar att göra separationen långdragen och svår att göra ekonomiskt rättvis. I ett sånt läge vinner nästan alltid den som bor kvar om inte huset till mycket om och men tvångsförsäljs. Men då har man istället ofta fått lägga några hundratusen på ombudskostnader m.m.

Mitt tips är att utvärdera din ekonomi; om den tål bodelningsförrättare och försäljning via god man så har du ett handlingsalternativ om din partner trilskas eller få ut mest. Om partnern trilskas pga. separationsångest gör det klart för partnern att det aldrig kommer bli något och försök göra det mjukt. Kom ihåg att det ofta är billigare att gå med på en mindre ekonomiskt fördelaktig bodelning än att tvista. Det hjälper ju dock föga om huset är svårsålt.

27

Hej, förstår hur du känner dig. Jag varit i den sitsen som du är för några årsen, då mitt ex. vägrade vägrade flytta ut och lösa ut mig, eftersom jag var initiativtagare till separation tyckte han att han hade rätt att bete sig som “offerkofta”. Efter 1,5-års vägran från hans sida (jag visade stor tålamod) tvingade jag honom till slut med hot om juridisk tvist och då gick han med och jag köpte ut honom och tog över villan själv. Då köpte han ett radhus i närheten av mig och jag lät honom bo kvar under tiden han totalrenoverade sin nya bostad, dock fick han stå för all driftkostnad i villan. Jag är snäll i grunden och ser ingen vinning i att vara hård. Det är ju en person som man älskat och levt många år tillsammans med och tycker att man ska skiljas åt som vänner. Alla, ffa barnen (om man har barn ihop) vinner på det.
Som @Submariner skriver, ta hjälp av en jurist om hon skulle gå över gränsen med hot och dyl. Det ska gå rätt till och du ska inte behöva känna dig, trängd och låst. Går det att samtala med henne på ett sansad och lugnt sätt så vore ju en stor lättnad. Det är jobbigt och tufft just nu och viktigaste att du ska vara snäll mot dig själv och ta hand om dig. Avstå alkohol då den har negativ inverkan på hjärnan och psyket, umgås med goda vänner, gå ut och vandra ute i naturen, den har en helande effekt. Den ljusa tiden kommer än kan det ta månader eller ibland år. Sök dig till likasinnade, ta upp en hobby eller träning då den ger både energi och endorfiner. Var modig och tapper! Vi, här inne är dina kamrater :purple_heart:

6 gillningar
28

Beklagar @Jabinski, hoppas att du kommer ut på andra sidan och att det blir bättre för alla. :heart:

Korslänkar bara till denna tråden med många bra tips.

2 gillningar
29

Ja fy fasen, jag känner med dig. Det är en skitjobbig period, som trots allt många går genom. Man kan bara göra sitt bästa och hela tiden försöka agera så att man sedan i backspegeln kan känna att man gjorde så bra man kunde.

Men med barn och skilsmässa finns ju prövotiden och den är väl ibland bra, men min erfarenhet var att mycket hamnade på paus i väntan på att den skulle löpa ut. I mitt eget fall hade det varit bättre utan prövotid och så uppfattar jag dig också. Problemet är ju att det är svårt att genomföra alla juridiska mellanhavanden om den ene går och hoppas på att det ska lösa sig eller för att “straffa” den andra parten.

Men om hen vill att du flyttar så är det väl ändå läge att dra igång bodelningen och ta in jurist om det inte går på egen hand. Då tvingas ju hen reda ut alla lån och vem som ska bo var och betala vad. Eller missförstår jag?

Detta suger såklart stenhårt, men jag uppskattar tråden och att du skriver det för det finns många som gärna bankar på “gemensam-ekonomi-trumman” här på RT och stolt proklamerar att det aaaldriiig kommer att hända att just de skulle separera. Här får vi ju ett tydligt bevis på hur det kan gå när den där relationen går i graven och parterna plötsligt vill olika saker i livet. Då kommer ofta dåliga sidor fram. Det är här jag tycker man ska försöka göra sitt bästa så att man åtminstone efteråt känner att man kan leva med sitt eget beteende även i efterhand.

Mitt ex flyttade på eget initiativ och var drivande i bodelning för att få loss pengar till nya boendet. Men vi delade vårt gemensamma under tre månader och det var på gott och ont. Det var såklart skitjobbigt mentalt, men vi hann också prata genom det mesta under ordnade former och då gällde det alltifrån vem som tog vilken bröllopspresent och hur vi skulle lösa barnens boende etc.

Finns det den minsta öppning till att bjuda in till ett konstruktivt samtal kring samtal så börja där. Man måste inte börja med lånen och barnen, man kan börja med den fula vasen man fick av farbror Ture…

Jag håller två vidskepliga tummar.

6 gillningar
30

Hej!

Känner med dig, det är en kris man går igenom med allt vad det innebär.

Mitt råd till dig: Ha som rättesnöre att du skriver dina barns historia som bäst och att du om flera år vill kunna titta tillbaka på ditt handlande med stolthet och visshet om att du hade deras bästa för ögonen.

Stor kram till dig.

7 gillningar
31

Detta var väl inte något direkt genidrag? Inte bara att du hade fullt om med skilsmässan vad det verkar, men att dessutom stanna med exet pga. en renovering… bort därifrån fort som fan är det som gäller när det är definitivt slut. Hade hellre bott på gatan. Det är situationer som denna som skapar falska anklagelser man senare måste värja sig emot.

Du ska få ett konkret tips: Om ni har barn (annars behöver du inte bry dig alls såklart) låt exet träffa någon ny partner först, åtminstone officiellt. Du kan ligga runt med halva stan sålänge exet inte får reda på det. Det kommer göra samarbetet mycket smidigare.

Därför gör man inte om det, åtminstone inte på den nivån. Du har dina barn och behöver aldrig någonsin igen bo med en partner.

Detta kan bli grisigt dyrt som jag förstår det.

32

Vi anlitade Familjens jurist vilket kostade 15000 totalt. Är huset värt nån miljon eller mer, så tycker jag att det helt klart är värt det.

Då vet man att bodelningen blir rätt och rättvis.

Vi försökte räkna på tillgångar och skulder innan vi anlitade juristen, och vi var totalt i diket med alla egna uträkningar… man är ju tyvärr inte direkt i perfekt balans rent mentalt mitt i allt.

3 gillningar
33

Hej där!

Jag forskar om vårdnadstvister. Här är mina tips

  1. Försöka komma överens så bra som möjligt när det gäller vårdnad och boende. Forskningen är ganska tydligt med att växelvis boende är bäst - så givet ingen övrig information så skulle jag rekommendera att försöka komma överens om detta först.
  2. Försök att komma igång med växelvist boende så snabbt som möjligt. Om det drar ut på tiden kan boendeföräldern utnyttja detta i en framtida vårdnadstvist.
  3. Dra inte igång en vårdnadstvist om det inte är absolut nödvändigt! Det är skadar barnen och är mycket dyrt. Däremot vill jag vända mig mot att någon hotar med advokat - de har ingen gangsterfunktionalitet vad jag känner till. Det kan vara en papperstiger,
4 gillningar
35

Lite Off-topic, men ändå.

Det är ju ändå ett forum primärt för sparande.

Jag är inte gift, så det jag sparar är mitt vid en separation.

Min sambo är fri att slösa eller spara bäst hon vill, så vi behöver inte bråka om sånt.

Sen har vi gemensamt sparande också, för sånt som behövs för vårt gemensamma liv.

Att vara gift har både fördelar, och nackdelar.

Fördelarna är primärt när någon dör, nackdelarna primärt vid skilsmässa. (så ser jag på det i alla fall)

Får jag en dödlig sjukdom kan det förstås ändras ganska snabbt, om man vill det, skulle tro man kan arrangera ett giftermål på ett par dagar, där vi bor i alla fall.

I den aktuella frågan skulle jag självklart också kontakta någon extern som höll i bodelningen, och den ska självklart avslutas som fort som möjligt om det inte innebär stora ekonomiska förluster.

Hur bostadsmarknaden kommer utvecklas framöver vet ingen, så att spekulera i att huspriserna kommer fortsätta rusa framöver är en spekulation, ingen sanning.

Vårdnaden om barnen sker väl oftast jämlikt, men om ena parten t.ex. flyttar långt bort så kan det bli väldigt komplicerat, eller om ena parten arbetar skift, så nog finns det legitima skäl för vissa att inte ha varannan veckas vårdnad.

36

Jag tror inte det är rätt att du skall betala lånet om den andra bor kvar. Den som bor kvar skall betala hela driften även ränta på lån.

37

Din mening ”Efter nästan 20 års förhållande så känner man inte en person alls. När den personen vill ha ut varenda öre och mer därtill och dessutom ändrar hela sin personlighet”, det är nog många som känner igen sig i den känslan.

Yoga kan hjälpa stressen. Försök att se framåt, och fokusera på det som får dig att må bra. När du går genom denna livssituation så kommer du att upptäcka vilka som är dina riktiga vänner, vilka som står vid din sida när det är tufft. Önskar dig styrka och en ljusare framtid.

5 gillningar
38

Hej!

Jag har ju mitt boende klart men går back varje månad eftersom jag ska betala både här o för hälften på det förra! Så det blir tufft en längre tid!

Hen har anmält sig på lägenhetssidor, men inte aktivt satt upp sig. Tänker göra det när huset är sålt vilket jag kan tycka är att ha lite väl mkt is i magen.

Jag kommer inte klara att ha det såhär särskilt länge då vi kommer gå back osv på husförsäljning efter vi gjort ett par stora dyra renoveringar nyligen.. så läget är inte på topp!

39

Hon vill att vi ska vänta på att hon ska få ekonomiskt råd från fack och juristhjälp ”gratis ” jag vill väl helst lösa allt typ, igår ha ha.

Känner att ju längre tiden går så kommer kanske hon bli mer o mer girig o jag blir stressad över att inte ha massa pengar liggande plus att som ensamstående förälder får du HELT annan KALP på banken , det är ett skämt på riktigt !

Många tankar på gång o ber om ursäkt om jag skriver otydligt! Vi är överens om allt men det har kommit till min kännedom att hon har rätt till 25% av mitt nuvarande boende och det stressar ihjäl mig. Hon kan begrava mig levande känns det som.. :see_no_evil_monkey:

40

Men vad är gratis hjälp värd om det går att lösa 95% av det själva? Själva skilsmässobiten är det minsta och bodelning är inte svårt heller. Att prata om det kan vara däremot. Ju längre det dröjer desto mer infekterat riskerar det att bli…

Är hon den typen? Det vet ju bara du, och nu vet vi inte om det ligger mer bakom i er historia, men har man delat liv och utgifter, barn o s v, då borde man ju vara rädd om varandra så mycket det går även efteråt. Och ja, KALPen är inte kul som singel. Jag är fortfarande tacksam över att jag lyckades få överta lånen när jag gick genom stålbadet.

Men om ni är överens så ska ni väl kunna lösa det? Vad ger henne rätt till just 25%? Hur har boendet skaffats? Har ni gemensam ekonomi så är det väl 50% hon “äger”.

Återigen, prata om det och allt annat och kom fram till vad som är känslomässigt och moraliskt rätt, inte vad som är matematiskt och juridiskt rätt.

Har hon nå’n anledning att begrava dig levande? :thinking:

1 gillning
41

Det är ju det bästa, om det går… tyvärr funkar det inte ibland. Mitt ex gick in en typ av mani, och det var helt omöjligt att resonera på ett ”förnuftigt” vis. Han drog nytta av vårt gemensamma boende, så incitamenten att bodela fanns helt enkelt inte för honom.

Situationen var dock helt ohållbar, och jag var tvungen att driva på ganska hårt för en bodelning. Jag skaffade juristhjälp och hade betalat denna själv om han motsatt sig. Nästa steg var ju bodelning via tingsrätten och jag tror att han också insåg att det fanns bara en väg ut. Så bodelningen skedde till slut i samförstånd. Men den hade ALDRIG blivit av om jag inte legat på.

Det var en obeskrivlig befrielse den dag bodelningen var klar.

3 gillningar