En av de vanligaste invändningarna mot Rikedomstrappan är att man inte borde räkna nettoförmögenhet på hushållet, utan på sig själv individuellt. Jag höll med om den invändningen tills @mpj visade mig att det påverkar mycket mindre än man tror. Så låt oss kolla om vi har fel i vår tes nedan.
Steg-för-steg-instruktioner
Steg 1. Räkna ut din personliga nettoförmögenhet genom att addera ALLA dina tillgångar, inkl. inkomstpension, premiepension och tjänstepension samt din andel av värdet i bostaden och din andel i ert sparande. Dra ifrån alla dina skulder.
Steg 2. Använd räknaren för att räkna ut ditt värde. Säg att det är 6.000.000 då får du ett värde på 3.78.
Steg 3. Gör samma beräkning som i steg 1 för din partner. Men addera det till ditt eget värde. Säg att hen har 8.200.000. Då blir resultatet för ert hushåll 14.200.000 kr. Det motsvarar 4.15.
Steg 4. Fyll i värdena 3.78 och 4.15 i formuläret. Helt anonymt.
Därefter kommer jag räkna ut differensen (som i ovan fall blir 0.37). Jag misstänker nämligen att för de flesta borde hamna under 0.3 enligt @mpj:s förutsägelse.
Använd räknaren för att få Rikedomstrappe-nivån med decimaltal
Ange både din och ditt hushålls siffra i formuläret
När jag skrev att det inte borde bli mer än 0,3 i skillnad om man räknade på hushållets eller den enskilde personen så var det i en kontext att det diskuterades ur den starkare partens synvinkel, och om man skulle dela tillgångarna med sin partner eller ej. (om jag kommer ihåg rätt)
Exempel
Nettotillgångar person A = 40 000 000 kr
Nettotillgångar person B = 0 kr
Person A hamnar på 4,6 i Rikedomstrappan med 40 000 000 kr
Skulle person A dela med sig hälften till den andra och räkna på 20 000 000 kr så blir det 4,3 istället för 4,6.
Så långe den man bor med i hushållet inte har negativa nettotillgångar så blir skillnaden max 0,3 om räknar på hushållets nettoförmögenhet eller om man delar hushållet tillgångar på två och sedan beräknar värdet i trappan.
Den svagare parten kommer att gå från 0 till 4,6 i exemplet ovan.
Undersökningen är missvisande då skillnaden i förmögenhet är större, och förmodligen kommer den rikare partnern vara den som fyller i formuläret så du kommer missa skillnaderna.
Exempelvis skiljer det 0.08 mellan mig och hushållet, men det skiljer 1.08 mellan min partner och hushållet, men undersökningen kommer inte att fånga det (om jag inte fyller i det två gånger).
Är det generellt ”svenskens situation” du vill få syn på eller hur det ser ut i RT-communityn @janbolmeson ? Jag tänker tillbaka på avsnitten om hur rik svensken är alternativt hur mycket svensken tjänar… i de avsnitten var det uppenbart att något som var vanligt i riket inte nödvändigtvis var vanligt i RT-communityn.
…Akta så du inte tolkar utfallet av undersökningen generellt när respondenterna är så …skeva
Ja, och även om bådas fylls i så säger inte det nödvändigtvis så mycket heller.
Exempelvis så blir siffrorna 0,09 och 0,77 för mig och min fru.
Men, vi är gifta och har gemensam ekonomi, så vems namn tillgångarna står i spelar inte så stor roll egentligen.
Pensionen skiljer, men det är inte hela förklaringen.
Bara för att vi har gemensam ekonomi betyder det inte att vi har gemensamma konton till allt. Rent juridiskt så är min egendom mycket större medans vi är gifta, men det är bara formalia gentemot hur vi egentligen ser på den.
Jag håller nog med dig att i slutändan spelar det nog mindre roll om man räknar isär eller delar med två eller räknar familjens sammanlagda siffror för de flesta.
Men, jag tror också det är svårt att få fram en “formel” och data som visar det.
Istället tror jag mer på att man får vara ärlig mot sig själv om man vill få veta var i trappan man faktiskt är, enligt vad jag nämnde i tråden nedan.
För oss så hamnar vi rätt om man antingen räknar hopslaget eller delar med två.
Räknar vi för sig hamnar frun på en nivå fel. Men det beror ju på hur vi valt att lägga upp ekonomin tillsammans, hade vi haft ett annat upplägg kanske fruns nivå skulle vara rätt.
Jag tror att det beror på vad man vill se och få ut av trappan. Jag tänker på den mycket mer som en “emotionell” och “tankemässig”-resa i faser. För mig är beloppen inte så intressanta egentligen det är vad som skiljer mellan faserna som är det relevanta (dvs. avsnitt 421).
T.ex. upplever jag att sidokonversationen vi har om likviditet är en sådan. Det är enligt mig en typisk insikt att landa i nivå 3. Att man ska gå och börja investera är en typisk 2/3-konversation. Att använda belåning är en typisk nivå 4+ och så vidare.
Sedan om det sker vid exakt belopp X spelar inte jättestor roll. Någon landar att man ska investera redan vid 50.000 kr i nettoförmögenhet, någon annan vid 150.000 kr. Men jag tror t.ex. inte någon med 10 miljoner kommer på, “oj, jag kanske borde investera”.
Jag tror också att efter ett tag så kommer man liksom synka sig i hushållet. Även om Caroline inte är i närheten så intresserad som jag, så är hon ju med på vad som händer.
Jo i extremerna kan det såklart påverka mycket men jag tänker ett par där båda jobbar/jobbat och samäger boendet så borde det inte påverka så himla mycket.
I vårt fall har vi väldigt olika pensioner av olika skäl men deltat för den med mer är 0,24 och den med mindre är 0,38 (mätt från hushållet till individen). Båda är ändå på samma nivå men med mer marginal som hushåll
Men visst om en varit hemma med barnen hela livet så kan det såklart slå mycket men hur stor del av populationen är det egentligen
En anledning till att jag förespråkar att räkna på familj/hushållsnivå är att jämna ut skillnaderna mellan personerna i ett förhållande. Exempelvis att få den rikare personen att förstå att sin partner max kan sänka ens nivå på Rikedomslinjen med 0,3, men kan lyfta sin partner bra bit på skalan. Lever man ihop så tror jag det är bra att dela den dagliga verksamheten så lika som möjligt, Tror den insikten skulle göra många relationer lite bättre.
