Sant! Jag har jobbat en del med olika riskmodeller och risk är sannerligen inte lätt. Dock, jag tror att vi behöver hålla risk begreppet relativt enkelt i en sådan model som “4 hinkars” som tråden handlar om. Eller åtminstone definiera vilken typ av risk som modellen hjälper till med.
Nej det är såklart inte ett = men däremot menar jag på att volatilitet är ett mycket allvarligt problem om man inte har rätt balans i ens portfölj/kapital. Om likviditet krävs när tillgångarna drabbats av en större nergång så spelar volatiliteten väldigt stor roll. Man tvingas sälja vid helt fel tillfälle för att klarar av en knipa typ. Det kan ju skapa enorma förluster om man inte har rätt balans på kapitalet.
Dessutom menar jag att hela 4 hinkars upplägget är just till för hjälpa folk att hantera risk i meningen volatilitet. Det gör ju även du med din struktur med sparande, investering, spekulation som är just olika risk i form av volatilitet, i princip noll för sparande, hög för investering och extremt hög för spekulation. Same same tänker jag men där jag personligen inte gillar att ha så få hinkar.
En enkel modell för att strukturera sparande som 4 hinkars kan ändå aldrig ta hänsyn till alla olika individers risk. Däremot kan det just hjälpa folk att strukturera kapitalet m.h.t. en risk som volatilitet för att undvika stora förluster, eller att riskera alldeles för låg avkastning.
Kanske viktigt att det framgår. Vilken risk som modellen hanterar (och inte).
Problemet jag har med detta, i din modell, är att “sparande” och “spekulation” blir rätt enkla hinkar som är lätta att definiera medan “investerings” hinken snarast blir en stor tunna med allting annat, från portföljer med alltifrån 10% till 100% aktier.
Jag vet ärligt talat inte om en “för” enkel struktur egentligen hjälper folk att strukturera sitt sparande. Det är ofta lättare att strukturera när det finns ett antal lådor att stoppa sakerna i, där lådorna är välbeskrivna så det är lätt att hitta var saker och ting hör hemma.
Själv hade jag faktiskt gärna sett 5 hinkar
- Buffert med sparkonto. I princip ingen risk för nergång av kapitalet nominellt.
- Lågrisk hink med i huvudsak obligations- eller inflationsbaserat sparande och portföljer med 10-40% aktieandel. Typisk max nedgång i en krasch är -5% till -20%
- Mellanrisk hink med 40-80% aktieandel i fondportföljer. Typisk max nedgång i en krasch är -20% till -30%.
- Högrisk hink 80-100% aktieandel i fondportföljer plus ev. portföljer med enskilda aktier som är väldiversifierade geografiskt, i olika sektorer, vettigt bredd på portföljen (15+ bolag), i min mening inte substantiellt högre risk än en global indexfond om man vet vad man gör m.h.t. enskilda bolag. Typisk max nedgång i en krasch är -40% till -50%.
- Lärohink för spekulationer med start-up bolag, onoterade innehav, vilda techbolag, crypto, etc. Typisk max nedgång i en krasch är -50% eller mer.
Jag tror att det faktiskt varit lättare för folk att använda sådana “lådor” som är rätt tydliga var man ska stoppa ner sina tillgångar i. Kanske just för att lågrisk hinken är tilltänkt för boende och vissa pensioner (mer nedan)
Jag kan hålla med men i min mening är det för att ovanstående “lågrisk hink” inte är med i nuvarande strukturen. Då hamnar den i mellanrisk hinken som minst dåliga alterantiv.
Samtidigt menar jag på att det är viktigt att ha med allt kapital för att få en total överblick - så att man inte sitter på stora tillgångar i sin bostad som är låg/mellan risk och man samtidigt lägger in mycket nytt sparkapital i mellanrisk när det egentligen skulle vara rimligt i högrisk hinken.
Jag menar på att 4 hinkars ska vara motsvarande en balansräkning dvs. allt ens kapital. Har man 500 kkr bundet i bostad (boolivärdering - bolån) så ska det med i strukturen. Sen har man ju även en resultaträkning där en bostad oavsett om man äger den (med bundet kapital) eller inte (hyres) så drar det kostnader. Så med bostäder menar jag att man måste skilja på kapital och driftskostnader. Kapital går in i hinkstrukturen som en balansräkning medan driftskostnaderna är separat i ens resultaträkning dvs månadsutgifterna.
Övriga risker som skiljmässa mm. som du nämnde menar jag på att man inte kan hantera i en så pass enkel model, åtminstone inte på den nivån vi pratar nu dvs. att hjälpa folk att strukturera sitt kapital.
Angående pension
Enligt resonemanget att 4 (eller enligt mig då 5) hinkars principen ska motsvara en balansräkning så ska såklart även pensioner vara med i densamma.
- Inkomstpension förräntar sig med löneutvecklingen i Sverige dvs passar i lågrisk hinken.
- PPM och tjänstepensioner med fondlösning är sannolikt i högrisk i unga år (80+% aktieandel) och flyttar närmare pension från den till mellanrisk till lågrisk under uttag (typiskt max 40% aktieandel rekommenderas för att inte riskerar för stora svängningar i utbetalningarna)
- Trad lösningar beror lite på. Moderna sådana har typiskt 40-60% aktieandel och går då in i mellanrisk hinken. Gamla Traddar har typiskt mycket låg aktieandel och passar sannolkt bäst i lågrisk hinken.
Bundet vs. tillgängligt kapital
I hinkstrukturen (oavsett om det är 3, 4 eller 5 hinkar) så tycker jag det är viktigt att sortera kapitalet inom varje hink i vad som är bundet på lång tid och vad som är tillgängligt (dvs. kan likvideras och användas).
Detta är viktigt att ha lite koll på så man vet hur mycket kapital man kan likvidera om det skulle krävas. Alltså har vi noterat i varje hink överst det som går att snabbt likvidera och ta ut - och längre ner det kapital som är bundet på längre sikt
Exempel på kapital bunder på längre sikt är då tex kapitalet i bostaden (annat än man har planer på att flytta till hyres) samt pensioner åtminstone fram till man är 50+.
Bottom line
Jag tänker alltså att det är lättare att sortera och strukturera sitt kapital (baserat på risk i form av volatilitet dvs. risk för att sälja med förlust) om man har ett antal (4 eller som mitt förslag 5) hinkar med tydliga etiketter för att sorta in alla olika sorters typiska kapital som alla mer eller mindre har.
Det är först då man får en ordentlig överblick så man kan se hur man ligger till riskmässigt och var man ska stoppa in ytterligare kapital på risk skalan.
I vårt fall upptäckte vi att vi låg med alldeles för låg risk och behövde stärka upp högrisk hinken. Det är detta som jag menar på är styrkan med en modell med ett vettigt antal tydligt ettiketerade hinkar 
Lite snabbt svar där jag säkert missat en del men hoppas det tillför något till debatten.
PS: @janbolmeson för att återknyta till trådämnet, själv tycker jag “lärohinken” är ett riktigt bra namn