Mer populärjournalistiskt beskrivet:
"
Går räntan på tioåriga papper över fem procent kommer trycket på Donald Trump att bli massivt, går den till sex procent talar vi om en storskalig kris där den amerikanska centralbanken Federal Reserve kanske måste gå in och stödköpa.
"
10-åringen på 4,5 samt VIX över 40 i detta nu.
Försöker är ordet. USA kan inte vara konkurrenskraftiga med det här upplägget om övriga världen fortsätter med det etablerade globala handelssystemet.
Världen kan leva utan USA, men USA kan inte leva utan övriga världen.
Ok, 36 000 miljarder i statsskuld. Knappt en fjärdedel ägs av utländska parter. Om de börjar sälja för att trycka upp räntan kommer amerikanska fed att stödköpa (=nya dollar trycks?).
Någon nationalekonom som kan förklara vad som händer med inflationen (?) om det kommer ut nya dollar motsvarande en tredjedel av statsskulden?
Inte riktigt så enkelt skulle jag gissa. Är intresserad av hur själva scenariot spelar ut. I vilka steg kommer olika instanser att agera om statsobligationer för 8000 miljarder dollar vräks ut på marknaden.
Tidigare har förtroendet för amerikanska papper varit högt och gjort att räntorna varit låga och dollarn ökat i värde. Nu vräks amerikanska tillgångar ut och räntorna rusar.
Det är en mysig cocktail, fallande dollar, rusande räntor och tullar på det.
Förtroendet för USA är lågt, investerare har flytt amerikanska tillgångar sista veckan.
Ja inflation är bara förnamnet, men förmodligen kommer nog mr Orange med en 180 graders vändning igen. Men affärer handlar om förtroende, vem har idag förtroende för USA och nuvarande administration?
Trump svingar vilt åt alla både vänner och fiender, tror det är denna biten han missat i sin masterplan. Det krävs vänner…
Om börserna gör glädjehopp vid minsta goda nyhet och sjunker vid minsta dåliga nyhet är statsobligationerna en mycket bättre indikator om vad marknaden faktiskt tycker och det är en mycket oroande utveckling.
5-åriga amerikanska statsobligationer: från 3.66% till 4.20% på en vecka
10-åriga amerikanska statsobligationer: från 3.94% till 4.54% på en vecka
30-åriga amerikanska statsobligationer: från 4.37% till 4.95% på en vecka
Som James Carville (Clintons chefsstrateg) sade: “I used to think that if there was reincarnation, I wanted to come back as the President or the Pope or as a .400 baseball hitter. But now I would want to come back as the bond market. You can intimidate everybody.”
Plaza Accord 2.0 förutsätter vänner.
Inte Mar-a-Lago Shakedown.
Så om cirkusen fortsätter kan det bli så att Trump tar USA på en resa ner i avgrunden - istället för MAGA blir det AWS - America Went Small.
En rätt läskig tanke med hänsyn till vilka enorma effekter och skiften det skulle kunna få på styret i världen - när garanten för demokrati inte längre har ekonomin som krävs för att vara detta.
Trump är som klimatförändringarna - ett stort globalt experiment fast värre.
Det sorgliga är att Trump endast är den som triggat stormen. Den har byggts upp under decennier av fusk och orimligt slöseri.
“Endast triggat” är väl något av en överdrift, med tanke på att statsskulden ökade från 105% till 127% av BNP under hans första presidentskap. Under samma tidsperiod gick Sveriges statsskuld från 27% till 20%.
Jag har haft en del funderingar kring detta, bl.a. efter frågorna som @anon53488163 ställde ovan. Jag bestämde mig för att läsa igenom SEB-rapporten om Trumponomics 2.0, som @ERM tipsat om tidigare (tack för det!). Mycket intressant rapport f.ö.
Rapporten: SEB Research
På temat om USAs statsskuld och rapporten ovan så bollade jag lite funderingar med AI-tjänsten Perplexity. Jag tycker jag fick lite bättre känsla för vad som är på gång och vilka risker som finns. Konversationen med Perplexity blev långdragen, men jag väljer ändå att klippa in den här, för att jag tyckte den var intressant.
Vad menas med “US twin deficit”?
### US Twin Deficit: Förklaring och konsekvenser
US twin deficit refererar till den samtidiga förekomsten av två underskott i den amerikanska ekonomin:
1. Budgetunderskott (fiscal deficit)
- När statens utgifter överstiger intäkterna (t.ex. via skatter).
- USA har haft budgetunderskott varje år sedan 2002 och finansierar detta genom att emittera statsobligationer[1][2].
2. Handelsunderskott (current account deficit)
- När importen överstiger exporten, vilket innebär att USA betalar ut mer pengar till utlandet än det tar in[1][5].
—
### Samband enligt “Twin Deficits Hypothesis”
Enligt teorin finns ett starkt samband mellan dessa underskott:
- Budgetunderskott leder till ökad konsumtion och minskad nationell sparande, vilket ökar efterfrågan på importerade varor och tjänster[3][5].
- Finansiering via utländskt kapital: USA lånar från utlandet (t.ex. genom att sälja statsobligationer till kina) för att täcka båda underskotten[4][6].
—
### Exempel från USA
- Under 1980- och 1990-talen rörde sig underskotten i takt (“tvillingunderskotten”)[3].
- Efter 2000 har sambandet blivit mindre tydligt, men USA har fortsatt att ha båda underskotten[4][8].
—
### Konsekvenser
- Valutapåverkan: Långvariga underskott kan leda till en försvagad dollar[5].
- Beroende av utländskt kapital: Riskerar att öka USA:s skuldbörda till utlandet[1][6].
Källor: Investopedia[1], Vedantu[2], Wikipedia[3], PIIE[8].
Citations:
[1] The Twin Deficits of the U.S.
[2] Twin Deficit: Definition, Causes, and Key Differences
[3] Twin deficits hypothesis - Wikipedia
[5] Twin Deficit - Simple Definition for Gold Investors
[6] Twin Deficits - (Principles of Economics) - Vocab, Definition, Explanations | Fiveable | Fiveable
[7] twin deficits
[8] https://www.piie.com/publications/chapters_preview/47/2iie2644.pdf
Jag kikar på en graf med tvillingunderskotten, från 1965 till i dag. Vad jag kan se så har de båda underskotten alltid rört sig i takt med varandra, även om USA hade lite överskott i budgeten ca. fem år kring år 2000, samtidigt med underskott i handelsbalansen. Dock har handelsunderskottet varit större än budgetunderskottet från början av 80-talet och framåt. Nu ser handelsunderskottet ut att vara ca. 10% av BNP medan budgetunderskottet verkar ligga på ca 6% av BNP.
### Analys av USA:s tvillingunderskott (1965–2025): Trender och avvikelser
#### 1. Historisk synkronisering (1965–2000)
- Korrelationen mellan budget- och handelsunderskott stämmer väl överens med “Twin Deficits Hypothesis” fram till tidigt 2000-tal:
- 1980-talet: Reaganomics (skattesänkningar + ökade försvarsutgifter) drev båda underskotten uppåt. Budgetunderskott nådde ~6 % av BNP, handelsunderskott ~3 %.
- 1990-talet: Budgetunderskottet minskade till överskott under Clinton (1998–2001), men handelsunderskottet kvarstod p.g.a. globalisering och outsourcing.
#### 2. Avkoppling efter 2000
- Handelsunderskottet ökade kraftigt (från ~3 % till ~6 % av BNP under 2000-talet) trots temporära budgetöverskott. Förklaringar:
- Kinas inträde i WTO (2001): Ökad import av billiga varor.
- Dollarns status som reservvaluta: Möjliggjorde kontinuerlig finansiering av underskott utan omedelbara konsekvenser.
#### 3. Nuvarande läge (2024–2025)
- Handelsunderskott: ~10 % av BNP (högsta sedan 2008) p.g.a. stark konsumtion och globala leveranskedjor.
- Budgetunderskott: ~6 % av BNP (högre än genomsnittet sedan 1960-talet) p.g.a. skattesänkningar, ökade socialutgifter och räntekostnader.
#### 4. Varför handelsunderskottet överträffar budgetunderskottet
- Globala obalanser: USA absorberar ~40 % av världens sparande för att finansiera sitt konsumtionsberoende.
- Finansialisering: Kapitalflöden (t.ex. utländska köp av statsobligationer) upprätthåller underskottet utan direkt koppling till budgetpolitik.
#### 5. Framtidsrisker
- Hållbarhetsproblem: Om utländska investerare minskar köpet av amerikanska tillgångar kan:
- Dollarn försvagas.
- Räntorna stiga (för att locka kapital).
- Politiska begränsningar: Republikaner och demokrater är oense om skatte-/utgiftsreformer för att adressera underskotten.
—
### Sammanfattning
- Tvillingunderskotten rörde sig i takt fram till 2000, men handelsunderskottet har sedan blivit större och mer persistent.
- Dagens gap (~10 % vs. 6 % av BNP) speglar USA:s unika roll i den globala ekonomin – men bär på långsiktiga risker.
Källor: CBO, FRED, PIIE, IMF, U.S. Treasury, BIS.
Vad skulle hända med USD om utländska ägare börjar sälja av sina statsobligationer pga att de tappat förtroendet för USA och amerikansk ekonomi?
### Effekter på USD om utländska investerare säljer amerikanska statsobligationer
Om stora utländska ägare (t.ex. Kina, Japan, eller oljefonder) börjar sälja sina amerikanska statsobligationer på grund av minskat förtroende för USA:s ekonomi, skulle följande ske:
#### 1. Omedelbara effekter på USD
- USD försvagas: Ökad utbud av obligationer → priser faller → räntor stiger. Högre räntor gör USA:s skulder dyrare, vilket sänker tilltron till dollarn.
- Valutavolatilitet: USD kan tappa 10–20 % mot andra reservvalutor (EUR, JPY) om försäljningen är stor och snabb[1][2].
#### 2. Långsiktiga konsekvenser
- Inflation: Svagare dollar ökar importpriser → högre konsumentpriser.
- Räntechock: Statsobligationer används som säkerhet i global finans. Om deras värde faller kan det leda till likviditetskriser.
- Reservvalutastatus: Om förtroendet försvinner kan länder diversifiera till EUR, guld, eller digitala valutor[3].
#### 3. Historisk kontext
- 2013 (“Taper Tantrum”): Mindre försäljning av obligationer fick USD att tappa 7 % på 3 månader.
- 2025 (nuvarande handelskrig): Redan nu ses tecken på att Kina minskar köp, vilket pressat USD ner 5 % i april[1][3].
Slutsats: En massförsäljning skulle kunna trigga en betydande USD-krash, särskilt om den sker samtidigt som budgetunderskottet växer. USA:s centralbank (Fed) kan bli tvungen att höja räntor ytterligare för att locka tillbaka kapital, vilket förvärrar recessionstrender.
Källor:[1][2][3].
Citations:
[1] Ekonomer: Så dåligt mår USA:s ekonomi bakom tullarna | Tidningen Näringslivet
[2] Har tilliten till USA:s ekonomi gått förlorad? - Realtid
[3] Amerikanska statsobligationer säljs när... | Morningstar
[4] Obligationsräntan – siffran som får världens finanselit att hålla andan
[6] Dollarn når lägsta nivån mot euron på 3 år i tulloron | Morningstar
[8] Nästa kris för Vita huset: Räntan rusar i USA - Dagens PS
Finns det risk att ovanstående scenario leder till en spiral liknande den i Tyskland på 1920-talet, med hyperinflation?
### Risk för hyperinflationsscenario i USA?
Nej, risken för en Weimar-liknande hyperinflation i USA bedöms som extremt låg enligt experter och historiska jämförelser. Här är nyckelpunkterna:
—
#### 1. USA saknar kritiska förutsättningar för hyperinflation
- Ingen monetär finansiering av statsskulden: Federal Reserve köper inte statsobligationer direkt för att täcka underskott (till skillnad från Weimar-Tyskland).
- Stark institutionell ram: Oberoende centralbank (Fed) och välutvecklade finansmarknader kan bromsa en inflationsspiral.
- USD som reservvaluta: Efterfrågan på dollar upprätthåller dess värde, även vid ökad skuld.
#### 2. Historiska skillnader jämfört med Weimar-Tyskland
| Faktor | Weimar-Tyskland (1923) | USA (2025) |
|--------------------------|----------------------------------|------------------------------------|
| Orsak till skuld | Krigsskadestånd (130 % av BNP) | Budgetunderskott (~6 % av BNP) |
| Valutastyrka | Ingen reservvalutastatus | USD dominerar 60 % av global handel|
| Penningpolitik | Direkt finansiering via tryckpress | Fed höjer räntor vid inflation |
#### 3. Nuvarande läge (2025)
- Inflationen sjunker: ~3 % årlig inflation (långt från hyperinflationsnivåer på 50 % per månad).
- Räntepolitik: Fed har visat vilja att höja räntor för att bekämpa inflation.
- Expertbedömning: Goldman Sachs och IMF ser ingen hyperinflationsrisk, trotts hög skuld.
#### 4. Vad skulle krävas för hyperinflation?
En “perfekt storm” av:
- Politisk kollaps där Fed tvingas trycka pengar för att finansiera staten.
- Massiv förlust av förtroende för USD som reservvaluta.
- Produktionschock som skapar varubrist.
—
### Slutsats
USA:s ekonomi är långt ifrån en Weimar-spiral. Trotts hög skuld och handelsunderskott finns starka skyddsmekanismer. Hyperinflation kräver en rad extremt osannolika händelser samtidigt – något ingen ser som realistiskt 2025.
Källor: IMF, Federal Reserve, Goldman Sachs, historiska analyser av Weimarhyperinflation.
Citations:
[1] U.S. Hyperinflation Risk Analysis 2025: Expert Research & Economic Forecast
[2] Hyperinflation ledde till desperation i Tyskland | varldenshistoria.se
[3] Goldman Sachs raises odds of US recession to 45%, second hike in a week | Reuters
[4] Hyperinflation in the Weimar Republic - Wikipedia
[5] The US economy is poised to beat expectations in 2025 | Goldman Sachs
[6] Hyperinflation – Wikipedia
[7] https://www.weforum.org/stories/2025/01/all-eyes-us-economy-chief-economist-expect-weakness/
Finns det inte risk att FED börjar stödköpa USD (QE) om utlänningar börjar dumpa sina amerikanska statsobligationer?
### Risk för FED:s stödköp av USD (QE) vid massförsäljning av statsobligationer
Om utländska ägare (t.ex. Kina, Japan) börjar sälja stora mängder amerikanska statsobligationer, finns en tydlig risk att Federal Reserve (FED) återupptar kvantitativa lättnader (QE) för att stabilisera marknaden. Här är scenariot:
—
#### 1. Varför FED kan behöva QE
- Likviditetskris: En massförsäljning av obligationer (t.ex. p.g.a. handelskrig eller förtroendetapp) leder till:
- Räntehöjningar (för att locka köpare).
- USD-försvagning (om efterfrågan på dollar minskar).
- Finansiell instabilitet: Obligationer används som säkerhet i global finans. Om deras värde kollapsar kan det trigga en dominoeffekt (liknande mars 2020).
#### 2. Hur QE skulle fungera
FED kan:
1. Köpa upp statsobligationer för att bromsa ränteökningar.
2. Skapa ny likviditet (trycka pengar) för att täcka underskottet.
3. Stabilisera USD genom att öka efterfrågan på dollar.
Exempel: Under 2020 köpte FED $3 biljoner i obligationer via QE för att hantera pandemins effekter.
—
#### 3. Konsekvenser
| Positiva effekter | Negativa effekter |
|-----------------------|-----------------------|
| Sänker långa räntor | Risk för högre inflation |
| Förhindrar marknadskrasch | USD kan försvagas långsiktigt |
| Ger tid åt USA att återhämta sig | Minskar FED:s trovärdighet |
#### 4. Nuvarande signaler (2025)
- Handelskriget med Kina har redan ökat säljtrycket på obligationer (Morningstar, april 2025).
- Marknaden prissätter redan FED-räntesänkningar (40 % chans till nödläge innan maj 2025).
—
### Slutsats
Ja, FED skulle sannolikt återuppta QE om en massförsäljning av obligationer skapar en finansiel kris. Dock är hyperinflation osannolikt – FED har verktyg (t.ex. räntehöjningar) för att bromsa överhettning.
Källor: FED:s historiska QE-program, Morningstar, Bloomberg, finansmarknadsanalytiker.
Citations:
[3] https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1565653/FULLTEXT01.pdf
[5] Ekonomer: Så dåligt mår USA:s ekonomi bakom tullarna | Tidningen Näringslivet
[6] Nordea Corporate
[8] Köp långa amerikanska statsobligationer - Placera.se
[9] 2025 Recession Risk Is Increasing According To Multiple Indicators
Kan FED behöva ta till både räntehöjningar och räntesänkningar om utlänningar börjar dumpa amerikanska statsobligationer? Det blir väl svårt att göra båda delarna samtidigt, så vilket scenario är i så fall mest sannolikt?
### FED:s dilemma vid massförsäljning av statsobligationer
Om utländska investerare börjar sälja stora mängder amerikanska statsobligationer, ställs Federal Reserve (FED) inför en komplex situation där både räntehöjningar och räntesänkningar kan behövas – men inte samtidigt. Här är scenariot och mest sannolika utfall:
—
#### 1. Initial respons: Räntehöjningar för att locka köpare
- Problem: Massförsäljning leder till fallande obligationpriser → högre avkastningskrav (räntor stiger).
- FED:s åtgärd: Höj federal funds rate för att:
- Göra obligationer mer attraktiva (högre räntor = högre avkastning).
- Bromsa kapitalflykt och stabilisera USD.
- Visa marknaden att Fed är beredd att bekämpa inflationen.
Exempel: 1994 höjde Fed räntor kraftigt för att bromsa obligationmarknadens instabilitet.
—
#### 2. Andra fasen: Räntesänkningar om ekonomin försvagas
- Problem: Höga räntor kan kyla ner ekonomin (minskat lånande, svagare BNP-tillväxt).
- FED:s åtgärd: Sänk räntor om:
- Inflationen faller under målet (2 %).
- Arbetslösheten ökar markant.
- Finansiell stress sprider sig (t.ex. bankkris).
Exempel: Under 2019 sänkte Fed räntor trots stark ekonomi p.g.a. oro över global tillväxt.
—
#### 3. Mest sannolikt scenario: Följer en sekvens
1. Först räntehöjningar för att stoppa obligationkrisen och skydda USD.
2. Sedan räntesänkningar om ekonomin visar tecken på recession.
Risk för konflikt:
- Om inflationen fortsätter vara hög samtidigt som tillväxten sviktar (stagflation), har Fed begränsat utrymme att agera.
- I så fall kan QE (kvantitativ lättnad) aktiveras för att stödköpa obligationer, medan räntorna hålls höga.
—
#### 4. Nuvarande signaler (2025)
- Redan nu: Fed har pausat räntesänkningar p.g.a. ökad inflation (2,8 %) och Trumps handelspolitik[2][6].
- Om obligationdumpning sker: Höjningar är mer sannolika än sänkningar initialt.
—
### Slutsats
Fed kan inte göra båda samtidigt, men kommer sannolikt att:
1. Först höja räntor för att stabilisera obligationmarknaden och USD.
2. Därefter sänka om ekonomin kräver stimulans.
Källor: Fed:s historiska policy, SVT, Morningstar, Bloomberg.
Citations:
[2] Feds besked om USA:s ränta: Powells ordval triggade börsrally - Dagens PS
[3] Fed lämnar räntan oförändrad - Placera.se
[4] Feds räntesänkning visar att huvudkampen mot... | Morningstar
[5] Ökad chans för stor räntesänkning i USA
[6] Det här är varför räntesänkningar i USA kan ta... | Morningstar
[7] Oförändrad styrränta i USA | SVT Nyheter
[8] Handelsbanken tror på tre räntesänkningar | Tidningen Näringslivet
USAs statsskuld ligger väl redan nu på ca. 100% av BNP, eller? Är inte det i så fall farligt nära nivåerna i Weimar-Tyskland på 1920-talet, där krigsskadeståndet var 130% av BNP?
### Skillnader mellan USA:s och Weimar-Tysklands skuldnivåer
USA:s statsskuld ligger i dag på ~122 % av BNP (2023), men detta är inte direkt jämförbart med Weimar-Tysklands 130 % krigsskadestånd av följande skäl:
#### 1. Orsaker till skulden
| USA (2025) | Weimar-Tyskland (1923) |
|----------------|----------------------------|
| Budgetunderskott (sociala program, skattesänkningar) | Krigsskadestånd + återuppbyggnad |
| Långsiktig skuld med global efterfrågan | Tvångsbetald skuld utan finansieringsmöjligheter |
#### 2. Finansiell infrastruktur
- USA: USD är reservvaluta (60 % av global handel), vilket möjliggör finansiering genom obligationer.
- Weimar-Tyskland: Pappersmarken saknade internationell tilltro och trycktes för att täcka skulder → hyperinflation.
#### 3. Makroekonomisk styrka
- USA:s ekonomi växer fortfarande (BNP-tillväxt ~2,5 % 2024).
- Weimar-Tyskland: Industriell kapacitet förstörd efter kriget + Ruhr-ockupationen (1923) förvärrade krisen.
#### 4. Inflation och penningpolitik
- USA: Inflationen (~3 %) kontrolleras av oberoende centralbank (Fed).
- Weimar-Tyskland: Staten tryckte pengar för att betala skulder → 50 % månadsinflation 1923.
—
### Riskbedömning
USA:s skuldnivå är hög men inte akut farlig tack vare:
1. USD:s unika status som global handelsvaluta.
2. Djupt likvida obligationmarknader (utländska köpare äger ~30 % av skulden).
3. Fed:s förmåga att hantera räntor och inflation.
Varningssignal: Om förtroendet för USD kollapsar (t.ex. genom massförsäljning av obligationer) kan en valutakris uppstå – men hyperinflation förutsätter också politiskt kaos (liknande Weimar).
Källor: Trading Economics, IMF, historiska analyser av Weimarhyperinflation.
Citations:
[1] Förenta Staternas bruttoskuld till BNP | 1940-2023 Data | 2024-2025 Prognos
[2] Weimar Republic - Wikipedia
[3] Amerikanska statsskulden | 1942-2025 Data | 2026-2027 Prognos
[4] Weimarrepublikens historia – 15 års kamp för överlevnad | varldenshistoria.se
[6] 1914–1932: Ett Tyskland som formades till Nazityskland - Forum för levande historia
[7] Snart lånar USA mer pengar än under andra världskriget - Realtid
[8] Weimarrepubliken – tiden som skapade Hitler | popularhistoria.se
[9] https://www.dagensps.se/bors-finans/varningen-usa-lever-pa-lanad-tid/
Det ryktas ju en hel del om de-dollarization samt att USAs ställning som reservvaluta ifrågasätts. Finns det inte stor risk att man inte kommer att kunna räkna med USD som reservvaluta i framtiden?
### USD:s framtid som reservvaluta – risker och scenarier
USA:s dollar (USD) har varit världens dominerande reservvaluta i decennier, men dess ställning hotas av flera faktorer:
#### 1. Nuvarande trend mot de-dollarisering
- BRICS-alliansen (Kina, Ryssland, Brasilien, Indien, m.fl.) driver aktivt minskat USD-beroende genom handel i lokala valutor och guldbaserade betalningssystem[1].
- Trumpadministrationens tullar (150 % på vissa BRICS-länder) kan accelerera flykten från USD, då länder söker alternativa handelspartners[1].
- Dollarns andel av globala reservvalutor har minskat från 73 % (2021) till 58 % (2024)[3].
#### 2. Huvudriskerna för USD:s fortsatta dominans
| Riskfaktor | Effekt på USD |
|---------------|------------------|
| Geopolitiska spänningar (t.ex. USA-Kina-handelskrig) | Ökar behovet av alternativa valutor (CNY, EUR, guld)[3]. |
| USA:s höga statsskuld (~122 % av BNP) | Minskar förtroendet för USD som säker investering[4]. |
| Finansiella sanktioner (t.ex. mot Ryssland) | Får fler länder att undvika USD i internationella transaktioner[3]. |
#### 3. Möjliga ersättare till USD
- Kinesiska yuan (CNY) – Ökad användning i BRICS-handel, men politiska hinder i västvärlden.
- Guld (XAU) – Används som säkring mot inflation och valutaosäkerhet.
- Kryptovalutor (t.ex. Bitcoin) – Begränsad men växande roll i internationell handel[3].
#### 4. Expertbedömningar
- J.P. Morgan varnar för att en fortsatt polarisering i USA kan undergräva USD:s säkerhetsstatus[4].
- Marknadsanalytiker ser en ökad sannolikhet för att USD:s dominans kan sjunka under 50 % av reservvalutorna inom 5–10 år[3].
### Slutsats
USD kommer sannolikt fortfarande att vara en viktig reservvaluta, men dess dominans minskar sakta men säkert. En fullständig avveckling är osannolik på kort sikt, men strategisk diversifiering mot CNY, guld och regionala valutor blir allt vanligare.
Källor:[1][3][4].
Citations:
[1] https://watcher.guru/news/brics-will-de-dollarization-take-a-giant-leap-in-2025
[3] https://www.valutahandel.se/dollardominansen-avtar-4-alternativ-till-usd/
[4] https://www.jpmorgan.com/insights/global-research/currencies/de-dollarization
[6] https://wise.com/se/blog/vaxla-valuta-billigast
[9] https://rikatillsammans.se/forum/t/skydd-mot-kollaps-av-dollar/54048
Moody’s har precis nedgraderat USA:s kreditbetyg från Aaa till Aa1 på grund av landets växande skuld, stigande räntebetalningar och ihållande underskott.
Detta är Moody’s första nedgradering på över ett sekel och speglar tidigare sänkningar från andra kreditvärderingsinstitut. Det är ett tecken på ökande oro för USA:s långsiktiga ekonomiska hälsa.
Experter varnar för att det finansiella trycket kommer att fortsätta öka om inte amerikanska beslutsfattare enas om en trovärdig plan för att minska underskotten.
Nedgraderingen signalerar både till investerare och beslutsfattare att det är dags att ta en allvarlig titt på USA:s utgiftspolitik.
Här är en sammanställning från Trading Economics av kreditbetygen från olika institut för olika länder. Dock ännu ej uppdaterad m.a.p. den senaste ändringen från Moody’s för USA. Listan kan vara av intresse t.ex. inför valet av vilka länder man vill köpa statsobligationer från.
Handlar det här om USA:s förmåga att betala sina skulder, eller egentligen bara viljan? För USA som världens rikaste land har gott om marginal att höja skatterna och sänka utgifterna om de skulle vilja, men det är politiskt omöjligt verkar det som.
Finns ju olika sätt att minska sin skuldsättningsgrad på. De förefaller satsa på en kombination av organisk tillväxt på längre sikt och inflation men mycket är så kaotiskt implementerat att det är svårt att se igenom vad de egentligen siktar på.
Att Moodys också sänkte var ju i sig ingen skräll. De har dröjt mycket längre än de andra två som sänkte US kreditbetyg för länge sen.
Efter att ha kollat en 50-minutersvideo om detta från Bloomberg TV, så är mitt intryck att det råder delade meningar om detta bland amerikanska politiker och andra förståsigpåare. Vissa tycker att Moody’s överdriver, medan andra tycker att det är bra att Moody’s sätter en blåslampa i röven på politikerna.
Men det verkar vara oenighet även inom partierna, t.ex. inom republikanerna. Det verkar bero lite på vilken falang man tillhör, “fiscal hawks” eller “fiscal doves”.
Medhåll.
Ja, självbilden skulle få sig en allvarlig törn, tror jag.
Viljan eller förmågan? Att inget parti vill är ju tydligt, men att de skulle kunna lösa väldigt mycket annorlunda därborta är ju tydligt.
Både och, tolkade jag det som efter att ha sett videon. En del vill ha en ansvarsfull budget, andra inte så mycket. En del påstår att USA lätt kan lösa problemet med skulden (t.ex. Jospeh Lavorgna, ca. 6-14 min in i videon), andra (t.ex. CBO - Congressional Budget Office - enl. samma Joseph Lavorgna) att det blir svårt.
Jag har lagt den bland videor att se (lyssna på) så det blir garanterat givande. 
