Ha, specielt om man håller på utveckla herpes vaccine för hästar. Evidence based! 
Antar att du tänker att man bor i studentkorridor då?
För när jag pluggade lite i stockholm så inte var det “roligare” häng där än vad jag har med mina andra vänner utanför jobbet.
O brudar fick jag inga mer utav kanske för att typ hela klassen var full utav killar iofs 
Ja studentlivet i sverige är sådär. Bör bo i Lund eller Uppsala eller köra utomlands.
1 gillning
Det har du helt rätt studentlivet i sthml är ju bs. Men när jag var ung så hade jag game, har tappat det där med tjejer… Nu är jag iofs gift med barn.
En intressant aspekt på detta är att akademikern är färdig vid ca 26 års ålder och har då 5 års studielån att släpa på, medan den yrkesutbildade vid 26 år redan har 4 års yrkeserfarenhet och obefintliga studielån. Förr i tiden tror jag det fanns studier som hävdade att det inte spelade så stor roll för livstidsinkomsten om man gick yrkesutbildning, tog akademisk examen, eller akademisk examen + forskade och disputerade (be mig inte ge referenser på detta, för det har jag inte).
Det viktigaste i dessa studier som jag tog med mig var dock att den med högre utbildning fick ett roligare (ofta samma sak som mer kvalificerat) jobb! Det får man inte glömma. Allt handlar inte om att maximera antalet kronor in. Dessutom - med en mkt hög utbildning har du en bättre chans att få de riktigt höga jobben (tänk chef för AstraZeneca, Volvo eller Eriksson). Redan idag, och särskilt i framtiden, kommer det vara mkt få ickeakademiker som landar de absoluta toppjobben där man tjänar 5m+ per år.
Med vänlig hälsning,
F
3 gillningar
Tycker att Mats Alvesson gör sig dummare än vad han är för att skapa drama. Värt att tänka på också att Svenskt näringsliv ligger bakom artikeln. För det första kan inte utbildningsväsendet vara så reaktivt som en del tycks tro, inte minst eftersom det tar tid att bygga upp ämnen och utbildningar. Dessutom är det svårare än vad man kanske kan tro att veta exakt vad som kommer att behövas framöver.
Ett typiskt sådant yrke som diskuteras i säkert 15 år är journalister som en del hävdar utbildas i för hög grad. Men mitt i tidningsdöden vände trenden pga att digitala prenumerationer blev accepterade och nu anställer tex tidningarna igen. Samma sak med tex dataspelsutvecklare, man har skrikit efter detta men nu verkar många bli av med jobbet. Dock är det en helt annan sak huruvida dessa två grupper inte är anställningsbara, journalister har ofta jobbat som kommunikatörer och dataspelsutvecklare kan ofta ta andra IT-jobb. Det går med andra ord upp och ner och det vore riktigt dumt att kasta ut barnet med badvattnet vid minsta lilla nedgång.
Det finns vissa typ av administrativa jobb där många är överutbildade. Och det är tveksamt om det är så vettigt alla gånger att läsa masterutbildningar, i de flesta fall inte, skulle jag säga. Man konkurrerar ofta ändå om samma tjänster och då är det bättre med arbetserfarenhet. Men att därifrån svepande säga att folk massutbildas och att ingen efterfrågar kunskapen är helt överdrivet.
5 gillningar
Håller med där, skall man göra akademisk karriär handlar det idag mycket om forskningsmeriter.
Doktorand till docent och sedan professor inte samma vinstintressen och därmed inga större pengar att tjäna.
Privata företag har helt andra krav med fokus på avkastning och produktivitet.
Finns tydliga vinstintressen och mer pengar att tjäna.
Just journalisterna är intressant, högskolor gör reklam om bra framtidsutsikter.
Medan verkligheten visar motsatsen.
Förändra incentiven så kommer marknadskrafterna lösa problemet. Exempelvis:
-
Egenandel för utbildningskostnaden så att folk inte hoppar på något de egentligen vill
-
Ha en öppnare, mer rättvis antagning för att motverka betygsinflation (ex antagningsprov).
-
Ta bort konceptet omtentor. Three strikes and you’re out. För att få studenter igenom.
-
Låt näringsintressen och liknande delfinansiera utbildningar. För att styra utbudssidan.
För att nämna några…
4 gillningar
Som student i Stockholm kan jag säga att det mer än absolut finns studentliv men många väljer bort det. Jag har haft otroligt kul och är väldigt mycket hela tiden så jag skulle inte påstå att studentlivet i Stockholm är dåligt men få är intresserade (i förhållande till hur många som totalt studerar)
Oväntat att svenskt näringsliv vill att utbildning enbart ska vara till för att förse dem med “färdiga” arbetare och helt ignorerar alla positiva effekter av en generellt sett välutbildad befolkning.
4 gillningar
Dessa två hade nog aldrig funkat, den första så hade väl bara föräldrarna stått för notan.
När det gäller den andra så finns ju inga pengar för universiteten att tjäna om 50 procent av klassen blir kickade första året på en 5 åring utbildning. Så det finns för stora ekonomiska incitament att släppa igenom elever och mjölka ur dom alla pengar.
1 gillning
Betygsinflation är en växande vårta. Det försämrar samhället, då det inte längre är best man for the job. Nu bidrar sekundära drag ibland högre än det primära, dvs de faktiska resultaten.
Jag har alltid tänkt att de som studerar IB har en orättvis nackdel. Där är betygen mer standardiserade, rättas centralt och inte alltid av din lärare. Betygen är baserade på prestation.
Såg framför allt detta på läkarlinjen. Där vi som maxat potten för 20.0 prestera betydligt sämre än någon som kompletterst på komvux för att IB betyg var betydligt sämre. Det var upprepade gånger jag såg detta. De hade helt klart en bättre grundskoleutbildning. Du får sämre utbildning men bättre betyg eller tvärtom, vad väljer du?
Privatisering av skolor kan ju tyckas ha speedat upp betygsinflation. Skriv in dig här, lätta betyg och ingen fysisk närvaro behövs. Eller 100% fysisk närvaro.
Friskolor borde få finnas men med klausulen att betygen delas ut centralt av myndighet via prov i provsal. Där betygen kan fördelas enligt gausian distribution i enighet med nationella provresultat i övriga landet.
3 gillningar
Kan tycka det cyniskt att tro att omtentor finns för det enbart finns ett ekonomiskt incitament bakom. Men jag vet inte, kanske jag som är naiv.
Däremot tycker jag utbildning med låg sysselsättningsgrad efter examen inte nödvändigtvis ska ge csn-stöd. Vi hjälper ju de unga som inte fattar bättre att inte låna massa pengar att konsumera på skit.
Det är iallafall en nota som borde påverka efterfrågan.
Exakt, här är incitamenten subobtimala.
Framförallt skapar de i denna kontext en orättvis utslagning. Det kan vara studenter som är jättemotiverade att gå en viss utbildning som inte får möjlighet för att de för 5 år sedan valde en skola med för restriktiv betygssättning. (eller var mindre motiverade på gymnasiet, eller hade problem hemma etc.) Mer rättvist att inför varje termin ge alla samma nya chans.
Skapar vi inte bara en överklass likt i USA där pengar och kontakter är det som räknas vid antagning till de bästa universiteten.
Den vanliga pöbeln får plugga ihjäl sig och snällt söka scolarship som knappt någon får.
Tycker inte en utveckling som i USA är att sträva efter.
6 gillningar
Det är givetvis en risk som behöver beaktas, det håller jag med om. Min övertygelse är att det går att finna en lösning som mildrar denna problematiken.
1 gillning
Lite så är det faktiskt. Pratade om detta senast igår på jobbet och ingen av oss 12 pers i rummet hade någonsin behövt visa upp betyg, examensbevis eller något intyg. Jag har 3 år på uni och flera av oss har 5 år på uni till “ingen nytta” när man kan gå kortare utbildningar.
1 gillning
Vad jobbar ni som, eller i vilken bransch? @L_D
Du jobbar inte i min bransch kan vi nog säga.
2 gillningar
Jag skulle absolut hellre ha en kirurg som “bara” pluggat 6 månader men 100% av tiden var fokuserad på just den operation som ska utföras. Tycker generellt att det verkar vara ett enormt resursslöseri att först gå 6 år på högskola. Sen AT i ett par år och till sist en ST på 5+ år för att bli bra på en specifik operation. Det måste gå att lära sig hur man skär ut en blindtarm på 6-12 månader
2 gillningar