Hallå! Det blir ingen miljontak på ISK!
Så det blir kraftigt höjd ISK skatt istället?
3 gillningar
Ska det föreställa en vetenskaplig referens? Börjar med ett citat av Karl Marx, jo jag tackar jag…
Har världen blivit platt och helt plötsligt är vi beroende av att fyra elefanter behåller balansen ståendes på en sköldpadda medan vi seglar fram i galaxerna?
hahaha 
Debatt om vem som dödat flest. Det var väl ändå inte trådens mening?
Då hävdar jag att det naturliga urvalet och människans egen oförmåga dödat fler. Varken Marx, Smith eller nå’n annan av de större politiska tänkarna från förr förespråkade väl folkmord? Alltså är det snarare idioterna som inte fattade detta som man bör hoppa på. Och det har väl skett?
Hur lite sosse jag än är så kan jag inte räkna in några folkmord på deras samvete. Dumhet alldeles säkert, men inte folkmord.
Kan vi prata ISK-tak och Magdas honungsburksfingrar nu istället?
5 gillningar
Jag hade gärna läst en vetenskaplig eller objektiv analys av kapitalismens mörka baksida. Men inleder man med ett citat av Karl Marx så tror inte jag att det är det man levererar. Så du som läst artikeln får gärna berätta om jag har fel, är den objektiv?
Vem är bättre på att objektivt beskriva kapitalismen och dess drivkrafter än just Karl Marx och Friedrich Engels undrar jag stilla… Det är många verk i deras namn som beskriver precis det du frågar efter. (Typo, han heter ju Marx och inte Max 
)
2 gillningar
Är dom verkligen det? Både Engels och Marx dog i slutet av 1800-talet och fick aldrig uppleva den enorma väldståndsutveckling vi har haft de senaste 120 åren i mestadels kapitalistiska ekonomier. Jag kanske är naiv, men jag tror nog att de gubbarna hade mjuknat lite om de fick ett facit på vad som har hänt sedan dess.
2 gillningar
Jag vet inte jag. De beskrev ju hur kapitalismen fungerar in i minsta detalj. Det är viktigt att skilja på deras analys och kritik mot kapitalismen från deras filosofiska bidrag kring hegelianism med mera. Det jag minns än idag är hur klockrent de beskrev mervärde, alienation, profitkvot och hur allting samverkade för att ackumulera kapital hos några få medan arbetarna fick brödsmulor i jämförelse. Det är sociala relationer i grunden då som nu. Dessutom hade ju Friedrich egna företag så de visste ju en del om det de skrev. En mer nutida syn på det hela, som också ser att flera delar hänger samman är “Den stora omdaningen” av Karl Polyani.
För den som är intresserad av detta ämne och dess mer filosofiska natur kan ju kolla in Carl Schmitt, John Rawls och Robert Nozick. Tack CSN för att jag fick läsa och diskutera sådana här verk i många år 
3 gillningar
Dock är ju mervärde felaktigt beskrivet. Då Marx inte erkänner möjligheten för något annat än mänskligt arbete som värdeskapande.
Vilket inte kan stämma om något automatiserat skapar värde. Vilket det på senare tid visats sig kunna göra.
Alltså en maskin (läs dator) kan ju skapa värde. Alltså i praktiken kapital är också värdeskapande.
2 gillningar
Tack för alla tips 
1 gillning
Nu börjar vi klyva hår här . Det krävs ju ändå en människa för att producera maskinen, sedan ge den instruktioner och på något sätt hantera det som kommer ut. Dock ofantligt mycket mer effektivt och intrikat än säg en vävstol eller andra maskiner som var aktuella vid tidpunkten av hans verk. Maskinen torde tolkas som det konstanta kapitalet i form av en transaktion, pengar mot en maskin.
Nå. Det har trots allt skett en del saker sedan dess. Grunden i arbetet är dock fortfarande spot on för att förstå mekanismerna som är i spel.
I vilken proportion som the surplus produce delas upp mellan variabelt och konstant kapital beror av kapitalets genomsnittliga sammansättning, och ju mera utvecklad den kapitalistiska produktionen är, desto mindre kommer relativt den direkt i arbetslön utgivna delen att vara. Föreställningen att the surplus produce - eftersom den blott är produkten av det under året nytillsatta arbetet - också blott förvandlas till variabelt kapital, d.v.s. blott ges ut i arbetslön, motsvarar överhuvudtaget den felaktiga föreställningen att - eftersom produkten blott är arbetets resultat eller materialisation - dess värde upplöses blott i reveny, d.v.s. lön, profit och jordränta, vilket är Smiths och Ricardos felaktiga föreställning. (Referens)
Ne, jag anser att det är ett fundamentalt feltänk. Vilket blivit uppenbart med moderna datorsystem som kan producera i praktiken oändligt med värde utan mänsklig inblandning.
Maskinen säljs av den som skapat den till ett lägre värde än dess sammanlagda producerade värde i framtiden. Diskontering helt enkelt.
Eftersom maskiner idag kan skapas som producerar värde helt utan mänsklig inblandning så faller påståendet att det enda värdeskapande är mänskligt arbete.
Håller jag absolut inte med om. Rent feltänk.
Både kapital och arbete är värdeskapande.
2 gillningar
Tur vi inte behöver vara överens då
Efter dagens PK där pensionärer skall få högre pension, måste dessa betalas. Bara för att ett förslag om beskattning av de med störst ISK-tillgångar har fallit, betyder det inte att alla förslag fallit. Blir spännande se var de skall hitta 9 miljarder på årlig basis.
Det är ingen hemlighet, men det är svårt att ha en vettig diskussion om man hävdar att 30% av Sveriges befolkning stödjer massmord…
8 gillningar
Jag lyssnar på, förutom RT också Avanzapodden.
De hade förra veckan hade de finansmarknadsminister Max Elger och han sa att det var “dött och begravet”. Ni kan lyssna mot slutet av avsnitt 226 om ni vill höra exakt var.
1 gillning
Kul läsning! Även intressant att Aftonbladets ledare menade om investeringar på börsen att “syftet aldrig är långsiktigt”. Tyder inte det på egen okunskap om hur sparande fungerar över tid?
Sedan kan jag tycka att det kanske var onödigt tillspetsade formuleringar, t ex om att vänstern ser ett hot i att just kvinnor äger aktier, men överlag en läsvärd krönika.
Lite tråkigt att man pratar om så olika saker. Artikeln i Aftonbladet tolkar jag det som handlar om unga som har aktiehandel som fritidsintresse och det bemöter SvD genom att prata om att alla kommer stöta på finansmarknaden eftersom man kommer ha pensionsfonder, alltså den ena säger att kortsiktigt, aktivt investerande är dåligt och den andra att långsiktigt, passivt investerande är bra.
Var är motsättningen? Man kan väl investera passivt utan att haussa aktier på finanstwitter och ha andra “samhällsnyttiga” hobbies, som att vara med i ett ungdomsparti om man vill?
Här är ledaren i Aftonbladet som ondgör sig över unga kvinnor i finansbranchen, och önskar att de var mer som Greta