Är detta räknat på kostnaden för vindturbinerna eller kostnaden för:
Vindturbinerna, integration till elsystemet, land, arbetskraft, transmissionsledningar, och lagring? (Shellenberger, 2021) Notera att de som säger att det är billigare oftast vill avveckla kärnkraftverken också, så då måste man räkna in lagring också. Och baskraften måste och bör öka, inte minska, så oavsett måste det räknas in. Därför att mer el är korrelerat med mer välstånd. “Effektivisering”, alltså minskning, är korrelerat med fattigdom.
För övrigt är det lätt att säga att det är okej med “effektivisering” från ett land med ett BNP per capita PPP över $50,000 när de allra flesta länder har nästan inget el alls i jämförelse, och hur bra kommer sol och vindkraft fungera där, med alla kostnader inräknade?
Att utveckla bra teknik för lagring lär väl behövas både för kärnkraft och vind-/solkraft? Även om kärnkraften är stabilare så klarar den inte av reglera toppar varför även den behöver kombineras med någon form av reglerkraft. Vattenkraften kommer inte vara tillräckligt för detta globalt eller i Europa, så om vi ska klara oss utan fossil reglerkraft kommer det behövas energilagring (eller att samhället anpassar sin konsumtion efter hur mycket som produceras och inte tvärtom) även med kärnkraft?
Du får nog kolla upp det där, eftersom det går att ta ut ungefär 33 kWh från ett kg vätgas vore det smått fantastiskt om man kunde producera ett kg med mindre.
Vad avgifterna har med saken att göra vet jag inte.
Jag tror säkert att de politiska styrmedlen har påverkat lite, men jag köper inte liknelsen med E85. Att etanolkonvertera bensinmotorer kan inte ha varit i närheten av den utvecklingskostnad biltillverkarna nu lägger på elektrifiering. Det tror jag inte hade skett om man inte trodde batterielbilar hade en framtid .
Jag håller inte med dig. Jag har själv åkt elbil till Stöten (Sälenfjällen) från södra Sverige. Infrastrukturen fungerade hur bra som helst för mig. Detta var min första långresa med elbil och jag kan erkänna att jag var lite nervös med tanke på rubriker som “laddkaos” och historier om köer vid snabbladdarna.
Jag kan sträcka mig till att laddinfrastrukturen för snabbladdare kanske inte är tillfredställande i norra Sverige och även i södra Sverige under tider med den högsta belastningen som tex sportlovsveckor.
Vet inte riktigt vad du menar. Menar du att strömmen inte skulle räcka till?
Om man styr laddning till nattetid så är jag övertygad av att strömmen i Sälenfjällen skulle räcka gott och väl. När man väl är där så åker man ju inte så mycket bil utan troligen mer skidor, så man behöver ju ingen snabbladdning direkt.
Jag fick tillåtelse att ladda bilen vid den stugan vi hyrde, men det är absolut ett problem att fler stugvärdar inte erbjuder laddning. Detta tror jag dock bara är en tidsfråga innan fler inser att det är en konkurrensfördel att ha en laddbox.
Ingen aning faktiskt. Kan det ha med tillgänglig effekt att göra?
Ja här kanske du har rätt. Eller så gör batteriutvecklingen att alla transporter kan göras med batterielektriska fordon. Vem vet.
Detta kan inte stämma!
I så fall skulle du komma 6 mil på vätgas från 5,5 kwh el.
I en batterielbil kommer du 2-3 mil på 5,5 kwh
Med stora kraftverk så får man ju alla fall hög svängmassa från generatorerna och turbinerna. Så det håller nätfrekvensen relativt stabil på sekundbas i alla fall.
Med flera stora kraftverk kan man lättare planera och flytta runt produktionskapacitet än med ett mindre antal stora.
Regleringen på tidsintervall däremellan är det luriga.
Det finns teoretiska gränser i de grundämnen som finns på batterikapacitet per viktenhet.
Dagens batteriteknik har jag för mig ligger mellan 1/2 och 1/4 av teoretiskt max. Vilket aldrig kan nås då det skulle innebära att ingen vikt alls utgörs av annat än grundämnena som med i batterireaktionen. Alltså inget skal/inkapsling eller nånting.
Kanske är så med dagens batteriteknik. Men det pratas ju en del om solid state batterier tex.
De ska tydligen kunna lagra ungefär dubbla mängden energi per viktenhet.
Sen är ju priset ganska avgörande också.
Jag tror i och för sig det kommer dröja ganska länge innan vi har elektrifierat större flygplan med batteri som energibärare, och där kanske vätgas är rätt väg att gå!
Jamen den absoluta teoretiska gränsen inklusive gaser, fasta ämnen och vätskor ligger runt 2-4 gånger dagens teknik. Det är teoretiskt helt omöjligt att bygga bättre batterier oavsett teknikutveckling.
Detta är därför helt omöjligt, det kommer aldrig gå.
10 mil på vätgas från 5,5 kwh el blir det väl ändå?
Men, nej, det kan inte stämma. Om han inte avser någon annan metod än elektrolys, men det är isåfall ganska ointressant.
Ja såklart! Jag gjorde en tankevurpa.
10 mil är ännu mer orimligt!
Det skulle ge 0,55 kwh per mil vid 100% verkningsgrad. De snålaste elbilarna ligger kanske på 1,5 kwh per mil.
Men helt omöjligt med batteri-elflyg kan det ju ändå inte vara.
Det finns ju redan idag mindre prototyper, och fördubblats energikapaciteten så kan man kanske köra inrikesflyg el liknande.
Men som sagt så är det kanske här vätgasen har sin plats.
Syftet med vätgas är att skapa en kemisk reaktion för att reducera järnoxiden. Vätgasen är ett substitut till kol och då blir restprodukten H2O istället för CO2.
Okej, nu flyttas målstolpen väldigt långt även om det inte verkar så.
Elflyg som ersättare på kommersiellt flyg över Atlanten t.ex. kommer inte kunna ske.
Det går inte att lagra så mycket energi som krävs att hålla passagerarnas vikt och grundämnena så länge i luften på rent fysikaliska grunder.
Flytande biobränslen, kärnprocesser, väte eller andra mer exotiska lagringsmedier/metoder energi kan med olika framtida teknik bli fullt praktiskt användbara metoder.
Mindre flyg med litet antal passagerare på kortare (typ korta inresflyg) baserat på batteriteknik finns redan idag. Problemet är att fysiken säger tvärstopp för långflygningar. Det är inte tekniska problem.
Såg att man räknar med ett pris på framställan av vätgas till 1,5$/kg i år.
Effektiviteten på att få fram den gröna vätgasen går tydligen fort tekniskt nu.
Så frågan är hur mycket energi framställandet tar med denna produktionskostnad?
Skulle säga att det vore dumt att räkna bort vätgasen då den skulle göra oss fossilfria betydligt fortare.
Gäller bara att våran regering inte straffar dessa billiga alternativ till döds
