Som många skrivit, ni måste värdera hur viktig bilen är för ER och era behov. Jag har en dyr förmånsbil och en betydligt billigare bil nr 2 som ägs privat. Bil 2 köpt när den rullat 5 000 mil och var två år gammal. Milsvid skillnad i kostnad och och skulle inte köpa den dyra förmånsbilen privat tror jag.
Tack för svar. Vår tanke är att klara oss på en bil, det hade sparat mycket pengar. Något som är runt 2 år gammalt och rullat 2000-5000 mil är väl ungefär det vi tänker oss 
Då finns det ju bilar för 230-240 tkr om ni inte absolut måste ha en elbil. Kia Ceed laddhybrid t ex.
Finns en hel del trevligt för 180-350. Allt beror väl på vilka krav ni har på komfort och finish. Men du kan få allt från en Toyota/KIA till Volvo och Mercedes för dem pengarna. Allt beror ju på milen, året(mindre viktigt om den är 3 eller 4 år gammal, det är snarare vilken generation av plattformen och antalet Mil som är intressanta(förutsatt att batterihälsan är OK)
Ska vara elbil
Vad är rimligt att lägga på en bil?
Inte rabarber iallafall.
Varför elbil?
Primärt: 1. En drivlina, inte två system som kan strula. 2. Kunna köra på ren el, bekvämt, tyst och skönt. Hur vi kör gör även att vi i princip aldrig kommer behöva ladda på väg med ren elbil. 3. Jag har inte hittat någon modell som direkt tilltalar mig, men givetvis har jag inte grävt så djupt så kan nog ha missat något där.
Du verkar ha allt under kontroll och det låter som att du trots allt uppskattade att ha en ny bil(skänkte dig glädje). Tänk då på att om ni köper en billigare bil så kan det vara så att den emotionellt inte ger dig något alls. En bil för 200tkr som du egentligen inte vill ha är enligt mig dyrare än en bil för 500tkr som du kommer vara glad varje gång du nyttjar. Förutsatt att ni kan hantera kostnaden och inte måste avstå från något annat.
Av nyfikenhet kollade jag upp vad bilarna som vi ägt genom året kostat vs våra inkomster, och den “dyraste” vi haft kostade fyra månadslöner och den “billigaste” en halv.
Uppenbarligen låg vår rimlighetsgräns nånstans vid fyra månadslöner.
Men, det är som du säger en prioriteringsfråga och subjektivt.
2 gillningar
Varför inte en begagnad id.4 för 200-300 tusen? Du får mycket bil för pengarna och totalkostnadskalkylen kommer att vara fördelaktig!
Ni har en fin bil som är värd så mycket som 50 000 kr!
Vad är det för fel att sköta om den och behålla den?
Det beror ju naturligtvis vilka behov man har. Men för 50 000 -100000 kan man ju få en jättefin begagnad bil.
Tack för svar! Efter hela diskussionen här så lutar det åt att kanske gå ner något från vår första plan och landa någonstans mellan 300-400tkr. Oavsett vad behöver vi inte avstå något, mer än eventuell framtida avkastning då pengarna annars hade hamnat i fonder. Om vi får 7 % utdelning per år och följer vår sparplan så kommer vi ha ca 20 miljoner kr när vi är 56 respektive 54 år gamla, det känns tryggt. Jag har ingen dröm om enorm rikedom, utan oftast handlar det om att kunna köpa mig tid och att ha ett så kallat “fuck off” kapital.
Personligen tycker jag att det är hutlösa summor på bilar. Jag betalar så lite jag kan som ger mig en pålitlig bil. Skulle nog behöva vara Nivå 5+ för att köpa bil som medelSvensson gör. Så att 500k bara är en blipp på radarn.
1 gillning
Jag har aldrig förstått varför så många är beredda att lägga lika mycket eller MER på en bil än sitt boende.
I din sits hade jag köpt typ en Volvo 740 /940 91 eller nyare och växlat upp till dyrare boende.
En sån bil kan man driva för runt 3-400kr plus bränsle per månad.
jag tycker att om man skall lägga 10-15.000 i månaden på en bil så bör man bo för åtminstone 4 gånger det priset.
Dvs varför skall det vara så viktigt med en dyr bil? är det inte förlegat att imponera på grannar?
Säkerhet, komfort, miljö köper jag inte.
3 gillningar
Håller helt med i ditt resonemang och har gjort likadant själv, bortsett från att det blev en ny MY standard. Ser inte vitsen varför man ska åka runt i en skrothög för att spara någon tusenlapp och sedan leva med allt strul som tillkommer med en gammal bil.
1 gillning
Att imponera på grannarna intresserar mig inte alls.
För mig är det 1. Tillförlitlighet, 2. Komfort och 3. Säkerhet som är det viktigaste.
Mina argument för en nyare bil är framförallt säkerhet.
En gammal Volvo med rötter från 70-talet är inte en säker bil jämfört med vad som tillverkas idag.
Bilar som familjen ska åka i och köra ska ha så mycket modern aktiv säkerhet som möjligt. Bra antisladd, autobroms och allt annat som hjälper till att undvika att det smäller. Om det skulle smälla så ska det vara en bil som har airbags åt alla håll och kanter, deformationszoner och annat som håller passagerna vid liv.
För egen del är driftsäkerhet och komfort också viktigt. Vi behöver en bil som vi vet fungerar i alla väder och väglag året runt och dygnet runt. Det klarar en modern (ny) bil bättre än en 30 år gammal även om den är välvårdad.
Okej, man kan tycka vad man vill. Är själv mkt bilintresserad och äger löpande bilar från 10.000kr till 1 miljon. Man sitter ruggigt bra i en gammal V70 tex jämfört med en id.4 eller Tesla model Y tex. , eller Ferrari för den delen, Det jag mest undrar är egentligen hur så många kan lägga lika mkt eller i många fall MER på sin bil än sitt boende. Majoriteten av de som äger nyare bilar gör ju trots allt det. Det är oerhört förvånande och tankarna går ändå till skrytfaktorn.
Åker man omkring tex i mycket rika områden, tex Östermalm, Djursholm mm så är det förvånansvärt många med villor och lägenheter i 20+ miljonersklassen som kör rena skitbilar.
“de behöver inte bevisa nåt”. - är min känsla där.
Låter som en glädjekalkyl men jag är nog smittad av min Saab 9-5 som blev svindyr, för skabbig för att vara billig. 