Var har du denna fakta?
Det är väl jättebra att räntan höjs? Folk här, med investeringar och intresse av sådana, får då ytterligare ett alternativ att investera i.
Den period vi levt i är historiskt sett helt sjuk. Riksbanken (riksbankerna i alla länder) trodde att de funnit de vises sten genom att inte beräkna inflation i finansiella instrument och bostäder, utan bara för andra saker.
Det gav oss 20 år av extremt goda tider. Extremt låga räntor och EXTREMT uppblåsta värderingar.
Nu kommer baksmällan. Såsom den alltid gör.
Pengar är inte gratis för då fyller de ingen funktion. Vi kan inte ha gratis pengar för att köpa lägenheter och en annan typ av pengar för resten.
2 gillningar
Men orka…
som brandfackla slänger jag in ett “som man bäddar får man ligga”.
2 gillningar
Poängen med räntehöjningarna (som inte bara sker i Sverige, utan i hela världen) är att vi inte ska ha råd att konsumera, med andra ord ska den effektiva efterfrågan sänkas på alla varor och tjänster, så att vårt kära näringsliv, och i förlängningen hela den globala näringen, ska lockas till att kanske tänka sig att sänka sina priser.
Höjda räntor ökar kostnader vilket har samma effekt som höjda matpriser etc. Helt rätt.
Bankerna tar maximalt och det ser du i resultaten.
Folket är fångade i deras lock priser på låg ränta. Nu går folket till slakt
Minskat ränteavdragen borde man gjort redan 2010-2012, Sänkt med 1%-enhet per år, om man börjat 2012 så hade ränteavdraget 2022 varit 20% (istället för 30%) vilket gjort att vi minskat bostadsbubblan under 2010-talet o under pandemin
7 gillningar
När räntan va nere på runt 1% så hade de varit läge att ta bort ränteavdraget… Få hade protesterat då…
3 gillningar
Det finns inflation som beror på ökad penningmängd och ökad konsumtion. Folk köper mer än tidigare. På denna typ av inflation är en räntehöjning ganska effektiv. Sedan finns det inflation som beror på utbudsbrist. På denna typ av inflation, är räntehöjningen mer trubbig om än att mekanismen är den samma. Mekanismen är helt enkelt att minska folks vilja och möjlighet att konsumera. Pris brukar ofta vara en balans av utbud och efterfråga. Ökar efterfrågan går priset upp. Minskar efterfrågan så behöver priset gå ner. Men det går inte alltid fort. Att höja räntan mer minskar folks möjligheter och vilja att konsumera, och utfallet är inte binärt. Dvs höjer du räntan lite till så minskar folks konsumtion lite till. Och det var precis därför vi fick en höjning till.
Exempelvis jag har inte ändrat min konsumtion alls, ännu.
Glöm inte det som ideologisterna gjorde när de saboterade tillgången på stabil billig elproduktion i landet. Väldigt mycket av kostnaderna för tillverkning är kopplade till energin. Högre energi = högre priser på nästan allt. Vi såg nu vad som hände med elpriset när det igår blev problem med kortslutning på elnätet och vi kopplade ifrån två reaktorer. Priset dubblades. Undra vad som händer om vi permanent stänger alla reaktorer, tro?
Men eftersom folk kommer efterfråga företagens produkter mindre, så kommer de tvingas till en högre grad av effektiviseringar än tidigare. Eller gå i konkurs. Om folk hade haft mer pengar och bara fortsatt att köpa trots de högre priserna hade ju inget hänt (annat än att inflationen ökat). Syftet är alltså att göra det jobbigt för företag och privatpersoner att konsumera. Så pass jobbigt att man minskar sin efterfrågan så ass mycket att den då kommer ikapp utbudet. Och folk kommer inte att minska sin konsumtion om de inte behöver, således behöver det alltså bli rejält jobbigt först. Och det är precis det som riksbanken sysslar med.
Min största invändning mot riksbanken är väl att de har haft så fruktansvärt fel i sina prognoser. Dvs det har varit svårt att förutse deras agerande, och de har agerat för sent. Men att de höjer, och fortsätter höja, är rätt givet läget just nu.
Tillägg: Läste i tidningen idag att volvo helt sålt slut sin nya EX90. Trots att de ökat kapaciteten är det så lång kö bland förbeställningarna att man fått stänga ner funktionen. Och det på en bil som i standardutförande kostar mer än 1 000 000kr, och jag såg att det skulle gå (när de väl kommer) att lease:a för 15 000kr+ i månaden. Så rätt många tycks fortsatt ha på sig spenderarbyxorna. Det borde tala för att räntan behöver höjas ännu mer.
1 gillning
Reaktorer som stängs påverkar ju inte ekonomin. Det är ju Putins fel…
När ni säger minska ränteavdraget, menar ni minska skattereduktionen på underskottet eller även minska mot ränteintäkter?
Att skattereduktionen är satt till 30% är väl främst för att det skall matcha skatten på kapitalinkomster.
1 gillning
Nej, minska ränteavdraget på bolån samt helst avskaffa det mot blancolån. Samt behålla 30% skatt på kapitalinkomster. Dessa 2 delar borde inte inkluderas i över/underskott av kapitalinkomster
Vad menar du? Vi är ett av världens rikaste länder, och helikopterpengar till dom som redan har råd att äga bostäder samt ta stora lån minskar INTE köpkraften, och späder snarare på inflationen och därmed räntehöjningar.
Lika så om många väljer att inte amortera sina lån.
Håller med, men ska man minska ränteavdraget och inte skattereduktionen direkt så är det väl siffran 100% man ska börja dra av från (skattereduktionen minskar givetvis då med).
Lite hårklyveri, men i mina öron när någon säger “minska från 30%” så är det oklart för mig om argumentet rör endast skattereduktionen på underskottet eller totalt.
1 gillning
Tack era svar och hänvisningar till andra trådar !
2 gillningar
Fanskap/dynga är onödiga ord…
Men ditt långa inlägg gillades av Jan så den flaggningen lär hävas.
Tror att det mer handlar om språkvalet, och att i samma veva påstå att dom som inte håller med dej är fanskap samt påstås sprida dynga och bisarra påståenden. Jag tror det kan bidra till flaggningarna……
9 gillningar
Det här tycker jag visar lite på problemet med att diskutera riksbankens räntehöjningar på det här forumet. Användarna på det här forumet är verkligen inte ett representativt urval av samhället i stort, och har svårt att förstå effekten av räntehöjningarna på gemene man.
Det stora problemet med fortsatta räntehöjningar som metod är att de framförallt slår mot dem som redan konsumerar mindre och dragit in på allt överflöd. Det är ärligt talat inte rimligt att slå undan benen på låg- och medelklass för att försöka komma åt de delar av övre medelklass och överklass som fortfarande har råd att köpa Volvos dyraste bilmodell.
Det handlar ju också om vilka åldersgrupper som drabbas. Personer som är medelålders och ägt sina bostäder i 20 år har ju minimala lån i förhållande till bostadens värde, jämfört med de i 20-30 års åldern som behövt köpa sin första bostad de senaste åren. Klart de kan konsumera vidare och strunta i räntehöjningarna.
Det vi behöver är en aktiv finanspolitik, inte en penningpolitik som stirrar blint på kartan och ignorerar terrängen runt omkring.
5 gillningar
Nu tror jag inte någon större andel av de där EX90 såldes till folk här på forumet, men jag har förstås ingen aning. Jag är i alla fall inte någon av dem. Det var bara ett exempel om att det, än så länge, inte direkt är stopp på konsumtionen.
Jag förstår effekten. Även om jag inte själv är speciellt drabbad. Jag har fem års universitetstudier i ekonomi.
Men nu är det så att riksbanken inte har så mycket annat vapen mot inflationen än räntan. De har inget annat alternativ. Dessutom, om de inte hakar på andra länders räntehöjningar, så skickar de kronans värde ner genom källaren. Och då blir all import mycket dyrare, vilket importerar inflationen istället. Också det skulle slå brett mot låg-medel-höginkomsttagare.
Jag håller med om att det ställer till det. Men vad är alternativet? De (riksbanken) har en ratt att vrida på, och den ratten påverkar alla. De med mindre marginal påverkas först och mest. Att bara höja reporäntan för välbärgade tror jag blir svårimplementerat. Sedan måste det ju finnas incitament att anstränga sig (studera, skaffa sig bra jobb, anstränga sig och jobba hårt). Om man (som välbärgad) hela tiden blir bestraffad och får sina tillgångar transfererad till andra minskas dessa incitament. Kikar vi på pensionen, exempelvis, så är vi ju nu i ett läge där man med en hel uppsättning med lägstanivåer, bidrag, och tillägg får lika mycket i pension som någon som aldrig jobbat. Varför jobba då liksom?
Om vi tar mig som exempel; jag har studerat länge, dubbla jobb (vanligt jobb på 100%+ samt egenföretagare) senaste 10-ish åren. Utöver det har jag under en lång tid konsumerat ganska lite. Är det då inte rätt att jag (tack vare detta) har bättre marginal och kan fortsätta mitt liv mer eller mindre som vanlig? Jag menar, det är ju för att klara olika ekonomiska klimat som jag har kämpat och byggt upp en rejäl buffert och därmed har bra förutsättningar nu?
Jag är genuint intresserad av hur man kan lösa det här på ett så rättvist sätt som möjligt. En form av rättvishet är att alla får/har lika mycket. En annan rättvishet är att alla får efter hur de presterar och anstränger sig. I verkligheten är vi ju någonstans mitt emellan, där ens ersättning till viss del beror på sin ansträngning men också till viss del genom väldigt progressivt skattesystem gör att man jämnar ut det oavsett ansträngning. Vad är bäst? Var är lagom nivå? För ingen av ytterligheterna är väl speciellt eftersträvansvärt.
5 gillningar
Menar du verkligen att din goda ekonomi är din egen förtjänst och folk som har det tufft har det eftersom de inte varit lika duktiga som du?
2 gillningar
Om jag tillåts lägga mej i lite. Jag vill nog påstå att man själv är högst ansvarig för sin ekonomi.
Det är inte tur att ha god ekonomi, likaså otur om man har dålig ekonomi.
Visst finns det undantagsfall, och snyfthistorier men oftast är det självorsakat genom olika prioriteringar i livet.
Att sedan skylla på än det ena än det andra för sin dåliga ekonomi hör väl människan till.
Men till spel, rökning och sprit finns det oftast en stor kassa till oavsett sin ekonomiska ställning….
7 gillningar