Många ekonomer menar väl att generellt sett att möjligheten att låna smörjer den ekonomiska motorn och är bra för “populationen som helhet”. Jag tycker fördelen med ränteavdraget är att den balanserar svängningarna i ekonomin för låntagare. Avdraget är stort när kostnaderna är höga och vice versa.Självklart kan man diskutera hur högt taket ska vara.
Jag skulle hellre se en återinförd fastighetsskatt för att minska riskerna på bostadsmarknaden. Sverige har ju väldigt låg egendomsbeskattning vilket gynnar folk som lägger pengar på hög som inte heller är bra för “populationen som helhet”.
Om man menar att komplext = sammansatt, så kan en ”komplex” fråga förklaras med logik men man kan behöva hantera flera faktorer.
Om man däremot menar att komplex=svår att förstå, så blir det en annan femma.
Det blir väl ”som vanligt”. Man lär av Finland och följer efter så småningom. Där hade man 35% avdragbar del 2018 som sedan trappats ner stegvis (5-10% per år) för att slutligen komma ner till 0% i år.
Vad är det man brukar säga… Finland är som Sverige, fast för vuxna?
Reduceringen av ränteavdragen i Holland började vid ungefär samma tid, de borde också vara klara nu men svenska politiker sticker sina huvuden i sanden som vanligt.
Det är som det sagts tidigare, alltför lite fokus på att våga ta de jobbiga, smärtsamma besluten…
Det parti som skulle våga driva denna fråga inför 2026 års val skulle stiga i anseende i mina ögon. Man kunde kompensera genom att sänka inkomstskatten, helst generellt utan övre gräns. Exempelvis så här:
2027: 25%, sänkt skatt med 1%
2028: 20%, sänkt skatt med 1%
2029: 15%, sänkt skatt med 1%
2030: 10%, sänkt skatt med 1%
2031: 5%, sänkt skatt med 1%
2032: 0%, sänkt skatt med 1%
En mjuk landning över sex års tid, med totalt 6% sänkt skatt. Låter ju hur bra som helst tycker jag. Men jag misstänker att detta inte vore kostnadsneutralt, dvs skattesänkningen skulle vara ”dyrare” än det minskade ränteavdraget. Däremot skulle det vara en bra frihetsreform.
Nu har jag inte orkat kolla detaljerna i vad exakt de har planerat att göra, men skattesänkningar behöver inte nödvändigtvis vara inflationsdrivande. Glöm inte att staten är den största konsumenten av varor och tjänster vi har i det här landet. Allt annat lika så utgör en skattesänking inte något mer än en omfördelning av konsumtionskraft från staten till de enskilda medborgarna. Så länge som de inte finansierar reformerna med nya lån, penningtryckeri, eller dylika trollerikonster (starkt antagande) så borde det inte ha någon större betydelse för inflationen i aggregat.
Skatten på arbete för en genomsnittlig arbetstagare i Sverige är fortfarande tydligt högre än OECD-genomsnittet, 42,6% kontra 34,6% (2021 års siffror).
Framförallt att öka respektavståndet mellan a-kassa/socialbidrag och lågbetalade arbeten vore väldigt värdefullt: Hur mycket lönar sig arbete i Sverige? (timbro.se). Men för min del kunde man gärna arbeta mot att (långsiktigt) nå ner till OECD-genomsnittet över lag, inte bara för låga inkomster. Det är ju inte precis så att Danmark (35%), Nederländerna (35%) eller Japan (33%) är länder som inte har en välfungerande vård och skola, eller hur?
De har gjort det smarta valet att inte finansiera privata skolor och sjukvårdssystem med offentliga pengar. Vill du ha en sådan lösning får du betala för den. Här går staten in och pröjsar. Där finns det väl en hederlig vinstmarginal på 5-15% att spara in minimum på några miljarder per år.
Nu börjar vi komma riktigt härligt off-topic men håller med om att ämnet är intressant.
Finns det någon forskning som visar på att privata skol- och sjukvårdsplatser (i Sverige) faktiskt blir dyrare än de offentligt finansierade, per elev/patient? Jag kan tänka mig att det är så, men vore ändå intressant med lite “hårda fakta” på bordet.
Om det på en och samma plats finns två skolor istället för en, utifrån samma “elev-pool” och staten/det offentliga ska finansiera bägge två så blir det rimligen dyrare än att bara finansiera en (bra) offentligt finansierad skola, det låter ju ganska självskrivet. Men samtidigt är ju kanske inte alltid effektiviteten den bästa i den offentligt finansierade verksamheten, just pga bristen på vinst- och avkastningskrav…
Kort svar – ja det finns forskning med slutsats att det blir dyrare. Dessutom måste kommunerna/regionerna alltid vara redo att på en dags varsel ta över eleverna/patienterna dagen efter ett företag lägger ned en enhet. Detta bidrar också till att det blir dyrare med dagens system. Nu slut på OT!
Och då hade vi ändå huslån redan innan 2011… 
men håller med om att ämnet är intressant.