Till frack bär man fickur.
Långklänning lämnar jag till andra. 
9 gillningar
Ja exakt, den modellen är ett bra exempel på övre gränsen för vad man kan få om man bara betalar för funktion och prestanda.
Över den prisnivån (ca 4 000 kr) betalar man för märket, snyggare/handgjord finish och nisch-funktioner som <15 sek/månad precision.
Blir en sorts måttstock för var gränsen mellan kvalité och lyx går tycker jag. Inget fel på lyx, men där går gränsen.
1 gillning
Som sagt, smaken är som baken dvs delad. Ser ut som något man fångar i en claw machine (minns inte det svenska ordet) där insatsen ligger på 10kr försöket.
@MickelMan & @Anonym - från en som äger både Rolex + Tissot.
Kvalitetskänslan går inte att jämföra!
All respekt för din Tissot (en riktigt bra klocka) - men om du sett och klämt på en Explorer i verkligheten hade du inte haft den uppfattningen. Kvalitetskänslan går inte ens att jämföra! Sen om det är värt 80k mer är ju en helt annan fråga…
10 gillningar
Jag är klockintresserad och har en samling både ur lyx- och vardagssegmentet. Jag är inte ett dugg intresserad av att någon ska känna igen en av mina klockor förutom om det råkar vara en klockfantast. Jag bär dem enbart för min egen skull. Jag hade en Rolex submariner men sålde den just för att igenkänningsfaktorn är hög och därmed rånrisken. Jag sålde den alltså trots att det var en klar favorit. Men jag kunde inte låta den bara ligga i bankfacket och samla damm. Inte en kotte har känt igen någon av mina andra klockor (Grand Seiko, IWC och Omega).
3 gillningar
En dyr övervärderad klocka eller högar med pengar som inte används säger en del om personen.
Tänker på sig själv(egoist).
Titta på mig. Jag har en dyr klocka!?
Dålig självkänsla?
2 gillningar
@Goran_k Det finns olika skäl till varför vissa köper dyra klockor. Dålig självkänsla är inte just mitt skäl. Möjligen ett visst mått av materialism. Å andra sidan väljer jag att köpa mer ekonomiska och gärna begagnade bilar. Allt handlar om preferenser, möjligheter och val.
Sedan så är ju just den gränsen subjektiv. Det som jag anser vara lyx är nog inte samma som t.ex Musk eller Gates anser vara lyx. För mig så är det välgjorda produkter av hög kvalité som är snygga, bekväma och får mig att må bra när jag ser/använder dem. För andra så är det hantverks kvalité där ingen del är massproducerat, eller där exklusiviteten är extrem (1av1 special speccade produkter av tillverkare som kanske enbart gör 0-5 1av1 produkter per år).
Två extremer, men samtidigt så är det ju så att det i slutet är hur individens ekonomi ser ut som avgör vart gränsen går för hur mycket som är rimligt att lägga på våra leksaker 
Denna invändning/fördom mot oss med klockintresse möter jag ofta. Visst finns de dom som får bättre självkänsla av en dyr klocka men de som rör sig i de översta segmenten inom klockvärlden som ex Rolex, AP eller Patek är nog inte självkänslan något problem.
6 gillningar
För den som vill ha Rolex, men inte vill betala för en Rolex och ej heller köpa en asiatisk kopia så finns en asiatisk homage. 
1 gillning
Tydligen behåller Rolex och annan lyx tjusningen även under lågkonjunktur:
För självkänslan var kopplad till rikedom?
Köpte en som 30år present till mig själv, kostade 28.000:- då, idag får man 100.000:- för den. . .tror det är det enda jag någonsin köpt som gått upp i värde.
Jag använde den varje dag, även om jag har ett lite “skitigt” jobb
2 gillningar
Nej, inte alls. Det är ju allmänt känt att självkänslan växer av att meditera under en palm och leva på luft och kärlek. Rikedom har ingenting att göra med hur vi ser på oss själva, eller?
Jag tror inte att rikedom är kopplad till självkänsla. Jag tror till exempel inte att folk i västvärlden har en bättre självkänsla än folk i andra delar av världen som lever under mer povra förhållanden.
Däremot tror jag att en resa mot rikedom kan gå hand i hand med en resa mot bättre självkänsla.
1 gillning
Helt rätt! Att köpa en Sub och använda på kontoret och sen ha i bankfack är tramsigt. Den ska slitas.
4 gillningar
Det är en intressant synpunkt.
Självkänsla är ju mer komplicerat än att bara ha pengar på banken. Många människor som lever i enklare förhållanden har säkert en stark känsla av värde och mening som inte alls är beroende av materiella tillgångar.
Men ja, själva processen att sträva mot mål och känna att man utvecklas och uppnår framgång kan absolut stärka självkänslan, oavsett om det handlar om ekonomisk framgång eller andra typer av framsteg. Det handlar kanske mer om hur vi värderar vår egen kapacitet och vårt självförtroende på vägen dit, än om själva slutresultatet.
Rolex gör väl helt enkelt bland de bästa klockorna i världen, mekaniska ur med en kraftreserv på upp till 72 timmar och väldigt bra precision.
De ökar ju också i värde, så de kostar ju ingenting egentligen, lika mycket som en fond inte kostar något ifall den går upp i värde över tid. Du tjänar ju pengar på att köpa en rolex, det är alltså en investering och inte en kostnad, till skillnad från nästan alla andra klockor.
En sliten Rolex kan också vara mer värd än en som inte har använts, ironiskt nog.
Så fort du går ut ur affären med en ny Rolex så har den ökat rejält i värde.
Håller med om att det är otroligt välgjorda ur. Dock kan jag inte hålla med om att alla Rolex håller sitt värde. Många modeller i guld eller guld/stål tappar i värde så fort du lämnar butiken.
Kolla vad en Submariner kostar i butik och kolla vad en begagnad kostar så ser du att den begagnade alltid är värd mycket mer.
Du blir rikare av att köpa t.ex. en Sub, vilket är helt sjukt och ganska unikt för Rolex.