NU snackar vi!!! ![]()
(Jag får öva… jag har mitt kvar och det funkar.)
Först och främst en jätte intressant tråd!
Ska försöka skriva ett eget inlägg snart men kan bara hålla med om nedanstående citat. Det är tack vare en praktikplats som jag är var jag är idag!
Ålder: 49
Saker som jag åstadkommit:
- 2 fina barn, där den förstfödda tom flyttat hemifrån - fantastisk känsla att inse att jag ‘lyckats som förälder’ på så vis att min äldsta nu flyger fritt.
- Hållit mig “försörjd” genom mitt eget företag sedan 2007
- Har gått från att vara den mest negativa personen jag någonsin känt till… kanske inte dess totala motsats, men bra långt åt det hållet. Som del av denna resan har jag insett att jag inte måste tro på mina tankar, vilket i sin tur hjälpt mig att gå från att ha Hitler/Mao/Stalin som inre diktatorer (dvs så hård var min inre dialog) till att vara varsam med mig själv.
- Har skrivit den där boken.
- Upplever mig enormt rik då jag har många vänner jag verkligen känner står mig nära.
Vad jag hoppas åstadkomma framöver:
- Skriver på en bok som ska komma ut i år.
- Fortsätta och så småningom avsluta det jag kallar min ‘djupdykning i skam’ som troligen kommer leda till ännu en bok (har 150 000+ ord skriva till dags dato).
- Få tummen ur att faktiskt ‘do the math’ ordentligt på vad jag har och vad jag behöver, kort- såväl som långsiktigt, ur ett monetärt perspektiv. Att hänga här inspirerar om inget annat att faktiskt ta itu med det…

- Säkerställa att jag gör vad jag kan för att barn nummer två också är flygfärdig när tiden kommer (ganska snart, han är 17, fyller 18 i höst). Det ska nog gå bra, det med. Han är på god väg.
- Aldrig sluta experimentera, utvecklas, utforska, leka och nyfiket ge och ta emot tankespjärn.
- Att säga Ja när jag är ett ja, och Nej när jag är ett nej. Är på god väg, men trillar fortfarande dit emellanåt.

Vad jag funderar på:
- Hur övergången från en marknadsekonomi till en gåvoekonomi skulle kunna se ut?
- Hur är ‘jag’ i världen när jag frigjort mig från ännu mer av de begränsande mönster och trossatser som fortfarande finns i mig (får syn på mycket i min djupdykning i skam och den process-orienterade terapi jag går i som ett led i den, må ni tro!)?
- Hur ett 50-årsfirande skulle kunna se ut om jag gör något ‘firigt’ varje månad istället för ha en stor baluns (som inte lockar mig, åtm inte just nu)? Tips och idéer tas tacksamt emot!

Sen är jag onekligen nyfiken på hur dina funderingar kring denna fråga ser ut @janbolmeson:
Men det kanske jag får möjlighet att höra mer om vid tillfälle!
![]()
Vilken fin tråd detta är - stort tack @Anonym för initiativet!
@tankespjarn
Ville bara skriva att ditt inlägg berörde mig. De inre kritikerna är det hög igenkänning på, likaså funderingar kring vem ”jag” är.
Jag är några år in i en psykodynamisk terapi, nystar i allt som varit och upptäcker nya vägar. Och det är verkligen omvälvande.
Jag hoppas du hittar härliga sätt att månatligen fira 50 årsdagen 
Det var fint att läsa din kommentar 
Ålder: Mellan 25-30.
Saker som jag har åstadkommit:
- Förmögenhet på över 3 miljoner kronor.
- Bodde i husvagn i ett år för skojs skull.
- Funderat mycket på hur jag vill leva mitt liv och vad jag värderar som viktigt.
- Slutat bry mig om vad “folk” tycker.
Vad jag hoppas åstadkomma framöver:
- Ekonomiskt oberoende.
- Testa på att leva som digital nomad, antingen på heltid eller halvårstid. Hade varit väldigt trevligt att kunna dra till en soligare del av jorden under vinterhalvåret.
- Starta eget företag i någon form.
- Bli vältränad.
Saker som jag har åstadkommit:
- Funnit en livspartner, snart varit ett par i 9 år.
- Fått ett barn och ett till på väg.
- Vi har lyckats genomföra ett flertal större rennoveringsobjekt hemma utan att behöva ta in extern hjälp.
- Fått flertal olika jobb inom områden som är min hobby.
- Har varit självförsöjande på potatis, morötter, saft, sylt, kantareller i över ett år.
- Vi har lyckats ta oss från nästan 0 kr till en låg sjusiffrig förmögenhet på 9 år.
- Lärt mig att fokusera på hur jag vill leva mitt liv istället för siffror och sparkvot.
Vad jag hoppas åstadkomma framöver:
- Gå ner ca 10 kg.
- Lyckas utrota mördarsniglar från mitt land.
Väldigt intressant att få göra en sådan här reflektion. Jag har hoppat lite i vilken ordning jag skrev de olika punkterna och i vissa svävar jag ut en del. Punkterna är inte rangordnade
Ålder: 22
Saker som jag åstadkommit:
-
Flyttat hemifrån som 18 åring och förstahandskontrakt i Stockholm (en smula tur inbland).
-
Tränat lagidrott i 17 år and still going strong.
-
Varit fotbollsdomare i 9 år och fått två hedersuppdrag att döma distriktscupfinaler, 1 senior + 1 junior.
-
Tagit mig igenom två långa perioder av nedstämdhet och självmordstankar.
-
Hittat en del bra coping mechanisms som är hälsosam. Har bland annat insett hur träning i grupp är extremt viktigt för min mentala hälsa.
-
Visade framfötterna på praktik (tekniksprånget) efter gymnasiet, vilket har lett till mitt nuvarande arbete (utvecklingsingenjör) med bra lön för min ålder och utbildning.
-
Insett att högskolestudier inte är för mig ( i alla fall inte nu). Har inte självdisciplinen för att tvinga mig till att plugga själv. Grundskolan och gymnasiet gick väldigt bra och jag fick höga betyg, men där fick man också tiden till att träna på grejerna med lärare närmare tillhands. Har dock insett via jobbet att jag uppskattar att lära mig genom att läsa på om ett ämne och sedan testa mig fram till vad som funkar och inte funkar.
-
Insikten om att självdisciplinen saknas gäller inte bara studier. Det finns en anledning till att jag utövar lagidrott. FHM förbud för gemensam träning förra vinter slog hårt mot min vikt. Hade lyckats undvika corona kilona fram tills de 3-4 månaderna då jag gick up 7kg som jag inte lyckats tappa sedan dess🙃.
-
Varit ledare över för en top 3 allians (25 personer) i ett spel. Som ledare hade jag det yttersta ansvaret för sätta upp mål, sparka folk som inte upp fyller dessa mål eller bryter mot vett och etikett regler, rekrytering, ge befordringar/degraderingar. Dvs mycket HR-arbete men sen även en del nätverkande som att kontakt med andra allianser och sluta olika pakter. Spelar inte detta spel längre men har fått erfarenheter och vänner för livet. Dessa vänner kommer från hela världen och jag har haft två av dem på besök. Pandemin grusade mina egna planer på att besöka dem och se deras länder.
-
Sparat(investerat) ihop 420kkr på ca 1,5 år.
-
Att som dyslektiker uppskattningsvis snitta 20-30 böcker per år, mycket av det jag läser är själv- och web-publicerad wip skönlitteratur. Så lite svårt att uppskattat men läser i alla fall ca 5-10 tryckta böcker per år (som en del av ovanstående 20-30).
Vad jag hoppas åstadkomma framöver:
-
Resa runt i världen, träffa mina fler av mina vänner irl, göra ett återbesök i mitt adoptivland som vuxen.
-
Köpa hus och kunna ha plats för mina mer konstnärs- och hantverkshobbys.
-
Skaffa sambo.
-
Ekonomisk oberoende eller i alla fall tillräckligt för att gå ner i tid för att ha mer tid att lägga på hobbys.
-
Ta körkort.
-
Gå ner 10kg.
-
Inte vara så nojig/få så mycket ångest över att göra fel. Håller på att träna bort detta men är väldigt tufft.
Vad jag funderar på:
-
Hur världen skulle se ut om vi som samhälle strävar för att arbeta mindre istället för att endast tänka på tillväxt.
-
Statens subventioner för att folk ska skaffa barn. Hör lite ihop med ovansidan punkt. Behöver verkligen populationen växa? Och hur miljövänligt/hållbart är det med den befolkningstillväxt vi har i världen? Att skaffa barn är inte heller en mänsklig rättighet, ändå lägger vi en hel del resurser på att hjälpa ofrivilligt barnlösa. Har en tanke om att jag ska skapa en egen tråd där jag utvecklar detta men har inte riktigt kommit igång.
-
Medborgarlön en fortsättning på första punkten
-
Om jag ska plugga vidare någon yrkesutbildning.
Avundsjuk på kantarellerna! Vi hade ett kanonår i år, men ju mer vi hittade, ju mer gick åt, så var ändå slut i november ![]()
Det där med att lyckats skaffa barn är väl inte så jäkla märkvärdigt? Tog inte mer än fyra sekunder för mig.
Högskolestudier måste ju inte innebära en specifik examen. För att läsa till en examen krävs normalt att man läser en hel rad kurser och ämnen, många fler än man är intresserad av eller (oftast iallafall) har riktig nytta av. Att däremot läsa specifika kurser inom områden som du är intresserad av behöver inte kräva så mycket disciplin. MOOC-kurser är också ett alternativ. Eftersom det där normalt saknas behov av att ta poäng eller “klara tentan” finns det alla möjligheter att fokusera på det intressanta och strunta i läroplaner eller vad läraren anser vara viktigt.
Ålder: Ca 30 år.
Saker som jag har åstadkommit:
- Skaffat självförtroende och självkänsla som gör att jag känner mig fri att göra och leva på det sätt som jag själv önskar.
- Skaffat en utbildning och ett arbete som är roligt, som jag är bra på, ger bra betalt och som känns meningsfullt.
- Avklarat alla större investeringar så att numera kan överskottet gå till att i framtiden ha möjlighet till FIRE om jag så skulle önska.
Vad jag hoppas åstadkomma framöver:
- Nu när de tidigare målen avklarats försöker jag komma på något som känns meningsfullt och realistiskt att åstadkomma med resterande två tredjedelar av livet (alltså inte hobbies, resor, socialt eller liknade som såklart är viktigt att ha i livet men som för mig i sig inte är en målsättning för livet utan snarare något jag ser som en del av allmänt välbefinnande och hälsa). Läser tråden med intresse för att se vad andra har kommit på eller gjort för att finna inspiration.
Ah jo har faktiskt funderat på att gå någon strökurs. Har dock inte haft orken att ta tag i det samtidigt som jag jobbar och bytt lite olika roller så det har varit mycket lärande på andra plan.
Omöjligt för andra att veta iom att jag inte skrev det i förra inlägget, men med högskolestudier syfta jag på mitt försök till att plugga till högskoleingenjör. Jag starta ht 19 så fick ungefär två normala läsperioder innan corona slog till. Plötsliga distansstudier gjorde det hela extremt mycket svårare, speciellt när man har dålig självmotivation.
Men kommer kanske försöka med det igen om några år vem vet. Det kanske blir yrkeshögskola istället🤷
Skulle säga att dessa två punkter är lite kontraproduktiva, om man har hög lön som egen, så är det mest att vaska en massa pengar, men det va säkert inte så du tänkte när du skrev..
DET ÄR STORT!!!
Det jag har åstadkommit i livet må på papperet vara ganska ointetsägande. Men jag är stolt över vad jag har gjort och över den jag har blivit, då jag hela livet även tampats med ett handikapp som gjort vägen framåt lite snirklig. Men framåt kommer jag på ett eller annat vis förr eller senare.
Min dröm är att få uppleva äkta, ömsesidig humoristisk kärlek i en livskamrat. Detta har ännu inte hänt trots att jag har rundat halvseklet. Kanske har jag läst för många böcker och sett för många filmer, men den drömmen släpper taget om mig först den dagen jag släpper taget om livet.
Det där var ingen snäll fråga. Min första reaktion är att det är åt helvete med alltihopa så det räcker och blir över och att ingen utanför min familj och min mamma skulle komma ihåg en enda grej som jag har åstadkommit om jag skulle dö knall fall. Undrar om det finns en enda sak som är bestående av det jag har sysslat med genom åren. Jag bor i hyresrätt, har en bil och en del prylar som går ner i värde varenda år. Älskar min familj, men den lever ju i ärlighetens namn vidare utan mig och ungarna blir snart så stora att det mest är emotionellt jag spelar roll för dem. Det är inte så att min familj inte skulle klara sig utan mig.
Jag har helt enkelt inte varit med och byggt upp någonting bestående över huvud taget. Min familj och mina gener kommer att leva vidare oavsett hur många år jag har kvar, och förhoppningsvis har jag skänkt glädje till andra genom åren.
Det jag egentligen skulle vilja göra är att skriva böcker. Det har jag gjort också. Men ingen vill ge ut dem, så de kommer att försvinna då min hårddisk kraschar och då mitt mailkonto raderas.
Frågan var inte riktigt menad i avseendet att göra specifikt bestående saker. Om just du har det som mål i livet så visst men jag tror det mesta som de flesta värdesätter inte är bestående, om man nu inte ska anse att eventuella barn är bestående.
Det finns ju ingen logik i att en särskilt dyr bostad skulle vara ett bättre eller mer relevant mål än att bo i hyresrätt. Om man bor på en bra plats och är nöjd med det så är det väl något man har uppnått och som räknas.
Det var väl mina tankar som irrade iväg (som vanligt) ![]()
Nu då jag läser en gång till så inser jag också att det inte var bestående saker som du frågade efter.
Jag tycker du har åstadkommit mycket!
- Skaffat partner
- Fått barn
- Har en emotionell betydelse för dina barn
- Skrivit böcker
Om inte det är att åstadkomma saker, då vet inte jag vad meningen med livet är!
Bästa jag hört!
Svenska språket saknar ord för att man är glad för att någon annan har något gott som man själv vill ha.
Avundsjuk associerar många med att missunna någon något gott, som man själv vill ha.
Avundsfrisk bör vara att vara glad att någon annan har något, och man vill själv också ha lika!