Okej, jag hade tänkt ha den på balkongen (där den kan stå i skugga) men har också ett ventilerat skafferi som jag funderar på att använda. Fast vill helst inte ha det i lägenheten.
Håller med, och det är just dom riskerna som gjort att jag tvekat på att köpa en tidigare och istället sett till att ha bra sovsäckar och annat hemma. Men kombinerat med gaslarm och kolmonoxidlarm tänkte jag att det kanske ändå skulle gå att använda hyfsat säkert på dagtid.
Okej, ja rätt smart. Kanske duger gott om man gör det hyfsat enkelt att överblicka. Tror vi kommer ha yta för det!
Och icke att förglömma vad en fin flaska vin kan vara värt för nån som förhandlingsmedel efter nåt år i brist på de mesta man har.
Har det gått så långt tror jag inte ens det behöver vara en fin flaska vin. 
Fyllt en 1.5 liter-flaska med vatten och lagt i frysen.
Vi har många ofina flaskor vin i källaren, men även ett fåtal finare. Så känns som att vi kan hamna i ett bra förhandlingsläge. 
Mental förberedelse och grundläggande behov för någon vecka. Nära till färskt vatten utomhus, sovsäck, två olika “Primus kök”, frystorkad mat, konserver, kvalitets ficklampor, batterier, big out bag, vapenägare etc. Något åt det hållet.
är i ärlighetens namn skitstressad för att min beredskap/vår familjs beredskap inte är vad den varit. är ensamstående pga att mina barns pappa fastnade i ett missbruk, och såna här gånger påminns jag om hur mycket tryggare det kändes att vara två, framförallt som prepping var stort intresse hos exet innan ruset blev ett större. Att vara ensam kvinna med barn känns inte tipptopp heller. Men det jag gör för min beredskap idag är att låta bli att undvika ämnet bara för att det inte blir perfekt och istället göra det bästa av vad jag har, som ju trots allt inte är fy skam. Ser över vattnet, köper till lite mer till matlagret (det har kommit på hälft att fylla på med nytt när jag varit upptagen av allt det innebär att vara själv). På sikt borde jag se över ficklamporna samt kolla igenom spritköket som ligger i källaren och som inte använts på år och dag - planerar in det för slutet av veckan.
Ska också gå igenom de olika checklistor som finns vid kris och se vad jag saknar och var våra svagheter ligger, och försöka fundera på hur jag kan förbättra det. Men störst är nog att jobba med den mentala biten, att bli konstruktiv. Upplever mig ytterst sällan som “ensam”, i det moderna och fungerande samhället klarar jag mig jättebra med ekonomi och köpa barnvakt och gud vad det är och får känna att jag löser allt trots en tråkig sits, men just i de här lägena känner jag mig… som en ensamstående morsa liksom. och hur sant det än är blir det ingen bättre överlevnad av att gräva ned sig i det. heja också oss som försöker förbättra med de små medel vi har, allt som blir bättre är bättre än innan ju.
ps detta är ingen förklädd dejtingannons i jakt på en prepping-man…
Ibland kommer livet i vägen, men ”hellre hyffsat bra än helt fel”. Att vara medveten är alltid en förutsättning för att kunna agera, oavsett vilka resurser man har.
Jag förstår att man som ensamstående kan känna sig extra sårbar, men kom ihåg att den bästa beredskapen finns i samverkan med andra (inte bara en ev. partner). Att etablera kontakt med grannar är mer värdefullt än att köpa ett extra spritkök. 
japp, så sant! Bor på liten ort med god gemenskap folk emellan och har många kontakter och goda relationer, som jag dessutom fått testa i skarpt läget när jag pga personliga situationen akut behövde hjälp och inte befinna mig hemma. förstås är situationen annorlunda om krisen drabbar alla och inte bara en själv, men ska påminna mig om att relationerna och nätverket trots allt är en jäkla fördel. tack för peppen, skrev genast till grannen och funderade om jag kunde komma över med vin och ostar ikväll, också ett sätt att höja beredskapen i det lilla, att värna om kontakterna
Du ser! Jämfört med en MÖP (militärt överintresserad person) som fantiserar om att isolera sig i skogen i händelse av kris, är din situation sannolikt mer resilient.
Låter ju som du har rätt tänk, vart man sen kommit med sin förberedelse ifall något väl händer spelar inte så stor roll i min tanke. Det är mer viktigt att man tänkt tanken över huvudtaget. Det lilla du har ordnat kan ju va tillräckligt för att klara just krisen för dig och barnen.
Prepping ska inte vara något du stressar upp dig för i vardagen. Varje sak du kollat över och ordnat är en bonus till en vardag utan prepping. Så se det positivt på vad du redan ordnat! Och var istället lugn över att dom sakerna är klara nu. Du kanske kan ta med barnen i ett tänk på att förbereda sig och be dom föreslå vad dom skulle vilja ha i ett preppingförråd ifall det inte finns att handla i affären. Dom kommer säkert föreslå saker du aldrig hade tänkt på och du får samtidigt en medvetenhet hos dom som jag tror är viktigare än att du har rätt antal toapappersrullar och spritkök redo.
Jag har köpt det där stormköket jag tänkt köpa i flera år och tankat bilen full och kollat upp snabbaste vägen till Natolandet Norge…
Jag har börjat ta ut pengar så att jag har kontanter hemma. Kan vara svårt att veta hur mycket dock. En stor summa är ju ändå ganska liten över en längre tid. Hur mycket kan man behöva i en krissituation.
Vad tänker du ha kontanterna till vid en krissituation?
Mest intresserad av hur du ser på pengars värde vid en riktig kris?
Det är en tankeställande fråga Stefan.
Kontanter i en krissituation är väl rätt bra att ha i början och för transporter etc. Efter ganska kort tid är det troligtvis byteshandel som tar över.
Och bara se på vad som hände när Coops kassasystem hackades. Inte ens kontanter kunde tas emot, så jag tror det är lite överskattat i en överlevnadsstrategi att ha en stapel med kontanter att vifta med.
Vill bara säga att jag blir så genuint imponerad när jag läser din text då det är precis den här inställningen som en ska ha när det är dags att se över krisberedskapen. Baserat på vad jag kan läsa så verkar du också ta tag i “rätt saker” för att uppnå en bra krisberedskap. Tipsen på hur man ska preppa är många, och det finns alltid en risk att falla ner i ett kaninhål ifall en stressar. Vet inte hur många av mina bekanta jag i princip har fått verbalt örfila när de försöker pusha för att man ska springa ut i skogen och leva på ekorrar så fort krisen slår till.
Vill därmed betona det @perplex och @Skogen skriver att du inte ska stressa utan fortsätta utgå från det du har 
Försöker framförallt lugna bekanta runtom mig som just nu börjar känna en “prepperångest” för att de inte har tagit tag i sin krisberedskap förrän nu. Har själv hållit på i några år och har så att vi i familjen klarar oss några månader om det skulle behövas, men den stora risken vi har (oavsett kris) är att anhöriga till oss är sämre beredda än oss och därmed kan behöva hjälp i en kris. Försöker främst få in dem på spåret “börja sakta men säkert” likt när en ska bygga en buffert i början av ens ekonomiska karriär, samt hålla dem borta från panik då det inte hjälper någon.
Jag tycker det är rätt viktigt att förstå att vi som civila är en väldigt stod del av svensk beredskap. Det spelar liksom inte någon roll att Sverige rustar upp försvaret men om något faktiskt händer så måste samhället “rädda” vanliga civila från mat och vattenbrist när resurserna behöver gå till sjuka och sköra.
Det gäller faktiskt i all typ av kris. Elavbrott, ransomware mot coop eller hackerattack mot Kalix kommun är ju saker som hänt bara senaste året. Det rimliga är att vara beredd på att i alla fall klara sig en vecka på egen hand. Speciellt om man har barn!
Senaste veckan har vi gått igenom några basic punkter i vår egen beredskap.
) Det inkluderar även att man har vettiga skor och täckbyxor om man kör bil när det snöar. Samt en spade i bilen.Listan ovan är inte en jättestor investering eller uppoffring och går faktiskt i de flesta fall också att fixa i en lägenhet. Bonus med lägenhet är ju också att boendet inte kyls ner lika fort
Beredskap i det lilla kommer man väldigt långt med. Framförallt blir man faktiskt en del av landets egen beredskap eftersom en människa som har mat och vatten kan hjälpa andra som behöver hjälp.