Jag har själv ungefär den bakgrund som @Krukvxt beskriver. Det var mer eller mindre givet att man skulle gå vidare till högre utbildning och i första hand då yrken med hyggliga utsikter gällande lön och karriär. Hade jag valt något annat hade det lett till frågor och kanske ifrågasättanden. Om jag hade valt något sådant skulle det ha varit något inom kultur, forskning eller liknande. Jag menar då ett yrke som inte nödvändigtvis ger stabil inkomst och hög status men där vissa lyckas och tjänar bra med pengar.
Att så att säga strunta i karriären var inte ett alternativ. Nu låter det som att du haft dåliga förutsättningar och det kan väl till någon del förklara läget. Jag hade sådana personer i min närhet när jag växte upp också. Jag vet inte vad det blivit av dem riktigt. De som lyckats bättre är lättare att följa på linkedin eller via media.
Som det är idag har jag uppnått det karriärmål jag haft. Det går att komma längre men i princip är allt jobbmässigt så bra som det behöver bli. Om jag inte kommer till någon “högre nivå” än där jag är nu innan jag går i pension så är det helt ok. Gör jag det så är det också ok, det är inte så noga. Det finns fördelar och nackdelar med båda alternativen.
När du skriver “yrke” så är det inte riktigt tydligt om du menar utbildning eller det man faktiskt jobbar med. De flesta högstatusyrken baserar sig på generella utbildningar. Man kan bli en massa saker med de utbildningarna som grund. Man får inte automatiskt en viss roll genom att ha gått utbildningarna. De utbildningar som är tydligt kopplade till specifika roller är ofta kortare, enklare och har lägre status.
Om du vill hitta rätt så skulle jag börja med att använda Arbetsförmedlingens verktyg för att orientera dig om vad du kan passa för. Det är ett bra verktyg och kan ge inspiration även till mer udda yrken, alltså sådant som du inte känner någon som sysslar med. Om du har rätt egenskaper för att lyckas i något smalare yrke så är det säkert helt vettigt att satsa på det.