Hej alla, Jag undrar vad ni tycker om indexfonder med hävstång x2? När man kollar på Nordnets ETFer som har haft mest avkastning på 10 år kommer det upp flera normala indexar (S&P 500, OMXS30) fast med hävstång x2 i toppen. Jag har tänkt att det skulle vara en stor urholkningseffekt men det verkar det inte vara utan den märks mest under krascher men annars presterar de mycket bättre än normala indexen. Avgiften är 0,6% och när jag gjorde lite matte och jämförde tex Länförsäkringar Globala Index med S&P 500 x2 så presterade fortfarande den med hävstång bättre trots den högre avgiften.
Är det något jag missar här? Har inte hört folk prata om dessa.
Har främst kollat på denna på Nordnet: Xtrackers S&P 500 2x Leveraged Daily Swap UCITS ETF 1C (DBPG)
När jag kollar på dessa så ser jag att det finns en hävstångseffekt, tex har S&P500 nästan återhämtat sig från senaste toppen medans den med hävstång fortfarande har en bit kvar, det här är dock väldigt kortsiktigt vilket är sånt som jag inte håller på med. När jag kollar långsiktigt på dessa så ser jag att om man ger dessa med hävstång tid utpresterar de index även när jag justerar efter avgift. Stämmer detta verkligen? Är kruxet att det generellt sätt är bättre tills en krasch kommer som är typ -50% så den här ETFen dör typ för den får -100% i en sådan situation?
När du spekulerar på bostadsmarknaden genom att ta ett lån återställs inte hävstången varje morgon, och du slipper den så kallade urholkningseffekten.
Historiskt har ETF:er med hävstång X2 presterat bäst, trots urholkningseffekten.
This article has not proved that the optimal leverage is about 2. It has just demonstrated that 2 has been good in the past. The future may be different.
Ah, det var adblockern. Det jag inte förstår med dessa är vad som händer när börsen går ned med 50%. Kan du förklara om du är lite insatt i detta? Tex under IT-kraschen gick börsen ned med ca 70% på två år, och 2007-2008 gick börsen ned med ca 50% under 1,5 år. Hur överlever ETF:en? Jag förstår att inget kan gå till noll men det känns som den borde gå till små decimaler och vara förstörd av urholkning och inte kunna återhämta sig i princip.
Ja, det finns exempelvis minifuturer. De har inbyggd belåning, och en fördel är att man kan köpa dem utan att det krävs någon kreditprövning. Nackdelen är att det räcker med att det underliggande värdepappret rör sig lite för mycket i fel riktning under ett mikroskopiskt ögonblick så blir futuren värdelös. *POFF!!!* Detta kan dessutom ske när handeln med futuren är stängd, och då kan man ju inte sälja den snabbt för att försöka rädda lite pengar.
Under pandemin var det många oerfarna som köpte futurer med hög hävstång, och de hade inte fattat att det inte går att vara uthållig och vänta tills kursen vänder igen. Värdepappren avnoterades plötsligt, och de förstod inte varför.
Såsom med vanlig belåning har futurerna egenskapen att när kursen går i fel riktning ökar hävstången, vilket kan vara rejält skrämmande om man har hög hävstång. Om kursen på det underliggande värdepappret i stället går i rätt riktning blir hävstången svagare, och man kan tvingas byta futurer då och då för att behålla ungefär den hävstång man önskar.
Borde ju vara läskigt med spekulation i bostäder med hävstång då också. Även om det inte slår igenom vid korta dippar, så om den långsiktiga trenden är nedåt slår det ju förr eller senare igenom likväl också för bostäder. Bostäder har ju dessutom den nackdelen att det inte alltid är enkelt att gå ur sin investering på kort tid (man måste hitta en köpare, och man måste hitta nytt boende).
Fördelen med bostäder är att lagstiftningen har ändrats så att det i princip räcker med att sköta sina räntebetalningar och amorteringar. Tidigare kunde banken säga upp lånet när värdet på huset inte längre dög som säkerhet. Men fortfarande kan det ändå gå åt fanders när det är dags att förnya lånet.
Fördelen med den strategin är att den inte har extra urholkning, men nackdelen är att den har mycket högre räntekostnader jämfört med inbyggd hävstång.
Och de flesta människor verkar inte förstå matematiken bakom urholkning, för även indexfonder “utan hävstång” lider av urholkning!
Ett roligt exempel är Japanska börsen som under typ 20 år gick sidleds, men hade man investerat i en ETF med 0.5x hävstång så hade man gått plus, tack vare minskad urholkningseffekt jämfört med 1x hävstång.
Dag ett så går index ned 30% och dag två går index också ned 30%.
Total nedgång: 0.7*0.7 - 1 = -51%
Med 2x hävstång får vi då en total nedgång på 60% dag 1 och 60% dag två.
Total nedgång: 0.4*0.4 - 1 = -84%
Och som jag skrev i inlägget ovan, även fonder “utan hävstång” lider av urholkningseffekt.
Går en fond utan hävstång ned 50% så måste den gå upp 100% för att komma tillbaka till ±0.
Men urholkningen blir exponentiellt värre med ökad hävstång (volatilitet).
Jag vet att det finns en tråd på boggleheads forumet som heter hedgefundies excellent Adventure. Där har han investerat i etfer med tre ggr hävstång. Men han har fördelat upp det i aktier och obligationer. Lät intressant tyckte jag men under 2022 så gick ju både aktier och obligationer ner vilket nog decimera en sådan portfölj.
Du har dragit upp det här exemplet tidigare men det är ren marknadstajming. För du förespråkar väl inte att man ska ta 0,5x hävstång på sin globalfond? De småsparare som visste i början av 90-talet att japanska börsen skulle gå kräftgång, de valde nog att investera i något annat istället. Eller vänta nu, det var det ju ingen som visste! Så hur ska man veta idag vad som kommer gå dåligt framöver?
Exemplet stämmer men det är irrelevant. Det hjälper en inte med hur man ska agera.