Jag funderar lite kring om capped index (där en enskild aktie bara får väga max 10%) är vettigt eller inte och hur det presterar i jämförelse med ett vanligt marknadsviktat index.
Hittade tex ETFen ishares OMX Stockholm Capped index (ticket OM3X).
Men osäker hur bra ett sånt capped index är jämfört med ett vanligt index som Plus Sverige Alla bolag följer.
Finns säkert några som funderat och djupdykt i detta ämne, så väldigt nyfiken på vad alla kunniga har för tankar i detta område
Edit: ETFen jag nämner och andra Sverige fonder som följer UCITS är lika. Alla UCITS fonder är capped. Så svaret på min fråga är nog: skillnaden bör vara obefintlig.
Plus Alla Bolag innehåller om jag minns rätt 2-300 aktier och det ger ju viss diversifiering.
Jag äger andelar i Xact Norden etf (inte högutdelande). Den innehöll fram tills för ca ett år sedan de 30 största nordiska aktierna där inget företag fick vara större än 20%.
Det var jättekul när nordens största bolag Novo Nordisk steg, vägde 20 % i portföljen och rusade.
Men sedan började Novo Nordisk falla som en sten och det var jättejobbigt för fondporföljen.
Handelsbanken Xact ändrade då fonden så den breddades till att innehålla nordens 50 största aktier men Novo Nordisk är fortfarande en stor vikt som fortfarande faller och drar ned portöljen.
Kollar man småspararnas kommentarer på nordnets sida för Xact Norden (inte högudelande) så är det fortfarande många som tycker att det plågsamt att äga Xact Norden när Novo Nordisk fortfarande faller.
Jag kommer fortsätta äga Xact Norden för snart har Novo Nordisk ett billigt P/E-värde.
En annan indexfond: Nordnet Teknologi Index är ett skevt index där de tre största aktierna väger 52% i portföljen, vilket varit plågsamt när just dessa USA-aktier fallit massor i år. Som lägst var fonden ner -30% i år.
Slutsats: Det är bra om indexfonder innehåller många aktier så diversifieringen gör att ingen aktie tillför extremt hög risk.
Diversifiering gör att man inte missar tåget i kommande börs-raketer och det minskar volatiliteten vilket är skönt i fallande trend.
Tack! Ja det skulle jag säga. Indexen verkar följa varandra hyffsat bra. Men av någon anledning så verkar den röda linjen (vilket jag tolkar vara indexet som Plus Alla bolag Sverige följer) konstant prestera något bättre än den blå linjen (som jag tolkar är OMX Stockholm Benchmark Cap som ETFen följer). Inte mycket bättre, men liiiite lite bättre.
Och det gör mig lite fundersam till varför det är så. För det indexet innehåller ju ca 100 bolag, vilket ändå är bra diversifiering.
Presterar SIXRX (den röda linjen) verkligen bättre pga att det indexet innehåller fler bolag? Eller är det något jag missar?
Tänk på att “den röda linjen ligger konstant över den blå” inte är samma sak som “den röda linjen presterar konstant bättre”. Konstant bättre skulle innebära att avståndet mellan dem konstant växer. På den nedre bilden ser det för mig ut som att den röda överpresterade fram till 2022, sedan underpresterade till slutet av 2024 (den blå var ju ikapp där ett kort tag) och sedan drog iväg där i ett kort hopp. Fast just det hacket kan nog vara ett fall av data som fattas eller liknande. Men en skillnad mellan 113% och 130% på tio år är inte enorm, och det är nog svårt att dra några slutsatser av det på såpass kort tid.
Generellt kan man säga att om du vingklipper de största bolagen så kommer du att få en mindre andel av storbolag och en större andel små- och mellanbolag, allt annat lika. Om man tror faktorförespråkare så borde småbolag prestera bättre över lång tid, men vara något riskablare. Eventuellt kan man få diversifiering genom att övervikta mindre bolag på grund av att man utsätter sig för olika riskfaktorer. Det finns hyllmeter av gräl om detta på nätet.
Personligen tycker jag att det låter rimligt att minska dominansen av storbolag, men jag skulle inte vilja betala extra för det. Själv kör jag Avanza Zero för att avgiften är såpass låg, och den innehåller bara de 30 största bolagen, så uppenbarligen gör jag det inte själv.
Å andra sidan är en av de stora fördelarna med marknadsvikt att det minimerar transaktionskostnader. Om du vill klippa företag vid 10% så måste du konstant köpa fler aktier när de sjunker och sälja aktier när de stiger, vilket ökar transaktionskostnaderna. Det kan vara en anledning till att fonden underpresterar.
I slutänden skulle jag tippa på att det inte spelar någon större roll överhuvudtaget, att det mest är en gimmick för att hitta en nish som lockar investerare som är oroliga för att marknadsviktade index har för hög tungdpunkt. Se bara till att fonden har en låg avgift och att du räknar med fondens transaktionskostnader (brukar väl inkluderas i avgiften om man kollar på Avanza, men inte på andra ställen).
Småbolag utgör på de flesta marknader en såpass liten del av portföljen att de har en ganska liten påverkan om du inte överviktar dem. Nedan är en graf över PLUS Allabolag jämfört med Avanza Zero. Allabolag gick lite bättre 2021 men lämnade tillbaka det därefter, men på det stora hela rör de sig väldigt lika. Över hela perioden (som tyvärr är väldigt kort) har de gått i princip lika bra.
Kollar man en längre graf på själva indexet (OMXSPI vs OMXS30) så ser man att det bredare indexet haft en CAGR på runt 1% högre de senaste 26 åren, vilket torde motsvara småbolagsfaktorn. Det mesta av det verkar ha skett de senaste 10 åren.
Det var faktiskt större skillnad än jag trodde! Men det är i avkastning, inte volatilitet. Jag tycker att det ser ut som att de rör sig ruskigt lika. Tror man på småbolagsfaktorn så är det rimligt att vilja ha småbolagen för den extra avkastningen, men korrelationen mellan de två indexen (och fonder som följer dem) ligger ruskigt nära 1. Någon som har koll på hur stor del av OMXSPI som utgörs av OMXS30?
Om man är orolig för att vissa aktier har för hög vikt i indexet är det kanske effektivare att investera i ett index som det OP talar om, som klipper vid 10%. Men hur topptungt är egentligen OMXSPI? Hur många aktier finns det som har en vikt på över 10%? Blir ju lite onödigt att betala för att det ska klippas vid 10% om den största aktien ligger på 11%.
Vad använder du för programvara? Jag skulle gärna ha möjlighet att kunna visa grafer som index som utgår från startvärdet 100. Jag har inte hittat det på Investing.com.
Ja, det är en bra poäng. Jag är inte riktigt kompis med Avanzas grafer. Du har nog helt rätt.
Faktum är att med tanke på att PLUS Allabolag har underpresterat AZ sedan dess skapande så kan man undra om det inte finns ett klassiskt fenomen här: Det breda indexet presterar bättre än det smala. Detta uppmärksammas och nya fonder som följer det breda indexet skapas (som PLUS Allabolag). Samtidigt uppmärksammas småbolagsfaktorn och en massa småbolagsfonder startas. En massa nya pengar flödar in i småbolag via dessa fonder och driver upp deras pris, och sedan dess har fördelen som funnits historiskt i breda index och småbolag blivit utraderad.
Eller så går saker i cykler och det är snart dags för en småbolagsrush igen!
Jag drabbades själv av detta fenomen med tillväxtmarknader. När jag började spara hade de just haft en raketperiod och överpresterat något enormt jämfört med utvecklade marknader. Jag var en av dem som satsade pengar på dem (20% av portföljen), men sedan dess har deras prestation varit långt ifrån imponerande.
Jag ångrade kommentaren du just kommenterade på och tog bort den. Efter att jag upptäckt att jag missuppfattat grafen. Sen la jag ditt en annan fråga istället, eftersom man ändå inte kan radera inlägg helt och hållet.
I det där nedre diagrammet verkar det som att båda kurvorna utgår från värdet 100, precis som ett index. Det är alltså ingen linjär (additiv?) skala, som jag förstår det, utan en logaritmisk (multiplikativ?).
Edit: Jag tar tillbaka det jag skrev i senaste meningen ovan. Se den längre utläggningen här.
Jag känner f.ö. inte igen mig i Avanzas gränssnitt som du säger att du visar. Kör du via någon app på mobiltelefon? Jag är bara van att ratta Avanza via dator, via deras webb-gränssnitt.
Att synkronisera dem på 100 är ju bara ett sätt att skala om dem. Dividera varje index värde med ett visst värde för att det ska börja på 100. Skalan är ju fortfarande linjär. En dubbling från 100 tar dig till 200, en dubbling därifrån tar dig till 400, och inte till 300, som en logaritmisk skala hade visat. Så jag tror att du hade rätt från början!
Jag loggade in på datorn för typ första gången (är van vid att använda mobilen) för att ta den där bilden! Däremot använder jag mörkt tema, vilket ändrar färgerna.
När man kollar på index så verkar Avanza skala om till 100, men bara vid de fasta perioderna (1 år, 3 år, Max). Vill man kolla på en specifik period och zoomar in så skalar den inte om så att 100 är i början av perioden. Mycket störigt.
Då man använder linjära skalor (i y-led) blir kurvan förvrängd över längre tidsperioder, oavsett om man använder Belopp, Avkastning (%) eller Index. Dvs. det ser ut som att avkastningen accelererar på slutet, medan den i själva verket växer i samma takt varje år (i bilden ovan med 7%).
Logaritmiska skalor avhjälper det problemet, så att tillväxttakten (kurvans lutning) är jämförbar över hela tidsspannet, men funkar inte att använda för Avkastning (%), då den kurvan börjar på noll.
Jag tror f.ö. att en logaritmisk skala även den hade visat att en dubbling från 200 hade blivit 400 och inte 300. Bara det att avståndet i y-led mellan 100 och 200 resp. mellan 200 och 400 hade blivit samma.
Att notera f.ö. är att Index = Avkastning (%) + 100, vilket jag ofta går bort mig på.
Övrigt: För att jämföra olika instrument med olika startvärde över långa tidsperioder, föredrar jag att använda index med logaritmisk skala framför index eller procentuella värden med linjär skala. Just för att slippa förvrängningen jag nämner ovan. Jag hittar dock sällan verktyg i handelsplattformar o.d. som klarar att presentera graferna på det sättet.
Oftast finns endast möjlighet att välja belopp i logaritmisk skala (t.ex. på investing.com), men då blir startvärdena olika om man har fler än ett instrument i samma graf och det går i praktiken inte att använda för att jämföra utvecklingen mellan instrumenten. Som exemplet nedan från investing.com (S&P 500 vs. Nasdaq 100).
Motsvarande med procentuell skala (linjär) där man tydligt ser förvrängningen, där alla kursrörelser i senare delen av tidsspannet blir kraftigt förstorade jämfört med rörelser i den tidiga delen av grafen:
Ett ännu bättre sätt att visa jämförelser är via en “Telltale chart”, som den kallas på Bogleheads. Otroligt bra för att jämföra olika investeringar över lång tid, och man behöver inte gå till logaritmisk skala (som är svårare att förstå intuitivt när man tittar på den).
Men den är det såklart ännu mer förgjort att få från någon sida utan att göra den själv.
EDIT: Å andra sidan tappar man informationen om hur volatiliteten skiljer sig. Men jag tycker mycket om den sortens grafer. Man kan både se relativ prestation under en viss period (lutar grafen uppåt eller nedåt?) och kumulativt över tid (är den ovanför eller under referenslinjen?).
Intressant! Det här börjar bli lite off topic. Man kanske borde skapa en separat tråd för graf-pornografi.
Men jag tyckte det saknades en graf i mitt förra exempel. Inte för att jag vet vad man ska ha den till, men mest för att få exemplet komplett så la jag till en graf längst ned till höger med en log-skala för avkastningen. Det blir iofs lite knas nära origo. Det var för länge sen jag läste analyskurserna så jag orkar inte grotta ned mig i den matematiska förklaringen just nu. Någon med mer aktuella mattekunskaper får gärna förklara.
Jag tror att huvudproblemet med den logaritmiska plotten nere till höger är att data för avkastning börjar på 0.
Varför får du räta linjer i dina två vänstra semilogy-plottar? Jo, i ditt excel-ark innehåller tex kolumn E (”index”) värden för funktionen y = 100 * 1.07^x. Och Log(y) = log(100) + x * log(1.07), dvs logaritmen av y är linjär i x (rak linje med lutning 1.07 i din semilogy-plot).
Men! För Kolumn D (”avkastning”) gäller istället y = 100*(1.07^x-1). Då blir log(y) = log(100) + log(1.07^x-1), vilken inte är linjär i x! Då x närmar sig noll (från positivt håll) går 1.07^x -1 också mot noll och logaritmen mot minus oändligheten. För stora x är log(1.07^x-1) väldigt nära log(1.07^x) = x*log(1.07), dvs det ”ser linjärt ut” i din plot längst ner till höger för stora x.
Ok, jag tror jag fattar, nästan. Jag är lite ringrostig på matematiska språket. Men, som jag fattar det, om upplösningen för x-värdena och y-värdena i grafen längst ned till höger hade varit högre, så hade kurvan fortsatt ned längs med y-axeln och närmat sig minus oändligheten för y-värdena. Dvs. y går mot minus oändligheten då x går mot noll. Korrekt?
