Gym 5-6 dagar i veckan är mitt mål
Kör push/pull/ben/armar. Sen lägger jag till exempelvis ett eller två extra pass av den muskelgrupp jag behöver jobba mera på. Just nu underarmar/greppträning och axlar. Försöker lägga dessa extrapass strategiskt så dem inte stör resten av schemat.
Försöker få till träningarna på lunchen, men missar jag lunchen så tar jag det efter ungarna har lagt sig på kvällen. Tränar kanske i snitt 50 min per pass, alla set till faliure.
Kör två helkroppspass i veckan, inspirerat av Styrkelabbet.
Varierar lite med set och reps, just nu ser det ut så här.
Pass 1
5x5 Marklyft
1×5, 3x10 Militärpress
3x10 Bulgarian Split squats
3×10 Latsdrag
Pass 2
5×5 Knäböj
1×5, 3×10 Bänkpress
3×8 Raka Marklyft
3×10 Stående Skivstångsrodd
Jag är ute efter att få mycket effekt på tiden jag spenderar i gymmet. Marklyft och böj är de två övningarna jag prioriterar, de ligger därför först och 5×5 tycker jag ger bra effekt styrkemässigt för mig - går ibland över och kör tex 3×8-12 nån vecka.
Pressövningarna har jag känt mig lite klen i och kör 1×5 + 3×10 just nu för att försöka bygga lite mer styrka.
Började styrketräna för att komplettera löpträningen och det har verkligen gett resultat - mindre skadekänningar, bättre hållning på långpass och allmänt bättre löpsteg tycker jag.
Kopierar den! Okomplicerat 
Övningar hit och övningar dit.
Jag jobbar efter att oavsett kroppsdel, inriktning eller så göra följande för dagens pass:
Spänst → Styrka → Skill → Flås
eller
”Gör det mest påfrestande i förhållande till gravitationen” → ”Ta slut på musklerna” → ”Öva din skicklighet” → ”Gör slut på resterande energi du har kvar för dagen”
Exempelvis ett benpass (efter uppvärmning) kan då några set av:
Boxjumps av olika slag (spänst)
Benböj + jägarvila (styrka)
Precisionshopp eller mer sportspecifik övning (skill)
Hopprep + sprinta (flås)
Ersätt övningarna men testa upplägget.
Det gör dig kreativ om du tröttnar på övningar men du kan också hålla dig till en god struktur oavsett vad du gillar att göra.
Frågor på det?
Enjoy
Jag blandar hej vilt beroende på när jag är på säsongen.
Har fått program att plocka från nu, men min man har också börjat gå på gym och vi gillar bägge de crossfit inspirerade Transformer passen (cirkelträning). I och med det prioriterar jag iaf periodvis gemensam träning före perfekt träning 
(hälsan ändå viktigast).
När jag helt enbart gymmade för hälsan körde jag 2-3 helkroppspass i veckan (tex ”Helkroppspass 2 dagar per vecka” från Styrkelabbet/strengthlog), och däremellan konditionspass i någon form.
Gillar också högintensiv VO2 max-höjare enligt vetenskapen:
30s all out (förslagsvis i skierg, airbike el i backe) vila 2min , repetera tre gånger
Enl forskning ska det snabbt öka vo2max hos ända upp till relativt vältränade om man gör det 2 (eller om det var tre) gånger per vecka. Tydligen blir det inte bättre av att göra fler gånger eller längre, för då orkar man inte längre totalt max i alla fall 
, och pga den korta tiden sliter det inte så jättehårt.
sen bör man göra lugn konditionsträning också
Inte ett enda ord om progressiv träning i ett enda inlägg? I någon form.
Är det verkligen så att alla bara vill upprätthålla den nivån man är på nu?
Träna till failure nämns flera gånger och om man verkligen kör till failure på riktigt blir träningen progressive per automatik om man inte sköter, mat, sömn och återhämtning så dåligt att den blir regressive. Men det ska väldigt mycket till och kräver sannolikt att man redan är på väldigt, väldigt hög nivå. Åldern kommer ju iofs för eller senare ta ut sin rätt.
Men i ärlighetens namn så tror jag de flesta som tror de trånar till failure inte är i närheten.
Progression med intention tror jag tyvärr är väldigt ovanligt.
Ser så många på gymmet som inte gjort några som helst framsteg på flera år och vissa som inte ser ut att träna alls fast de tränat i år.
Extra ledsamt när jag ser de tränat med PT under flera år och inte fått någon utveckling överhuvudtaget.
Inställningen vissa har att de bara vill “underhålla” har jag aldrig förstått, det tar inte längre tid att träna ordentligt och få utveckling än att lalla igenom sina pass.
Vissa ger kanske upp mer lättvindigt än andra. Hur definieras gränsen?
När det verkligen tar helt stop, fast man tar i allt man har med hela sitt väsen. Min erfarenhet när jag jag tränat andra är att när de verkligen tror att det är tomt har de mellan 50-100 procent mer repetitioner i tanken.
Att verkligen ta i är en färdighet som kan tränas upp och ofta behöver läras. De flesta slutar när det börjar bli tungt, inte när de verkligen inte orkar mer, eller när mjölksyran börjar göra lite ont inte när man verkligen inte klarar mer.
Tror att de flesta aldrig riktigt har pressat sig ordentligt.
Låter som liv och död när du pratar om träning 
men jag ökar 2,5kg varje gång och om jag inte klarar angivet repantal kör jag på samma kilon även nästa gång
Jag skulle anta att det är underförstått att alla styrketräningsprogram involverar progressiv överbelastning av något slag…
Ja, när jag kör detta och orkar alla reps sista setet så ökar jag med 2,5 eller 5kg nästa pass.
De sista repetitionerna på varje arbetsett tar jag i som att det vore liv på liv och död . Men de uppskattningsvis sista 10 sekunderna på varje arbetsett gör kanske 20 minuter ackumulerat per vecka och står uppskattningsvis för 90 procent av avkastningen på min gym träning. De sekunderna av lidande är ett billigt pris, och de övriga ca 5,5 timmarna per vecka hade kännts lite bortkastade utan.
Då är vinsten av kunna pressa sig dit och befinna sig i det läget med skaplig bekvämlighet i övriga livet kanske ännu större.
Jag skulle lagt skill direkt efter uppvärmning för att minska risken för skada. Om man övar en ny skill när man redan är slut från den tunga delen av passet är det mer riskabelt pga sämre kontroll.
Har kört diverse kroppsviktsprogram hemma sedan början av covid, nu har jag skaffat en PT på sats för att hjälpa mig få ordning på obalanser och svaga punkter jag dragit på mig.
Lite kroppsvikt, lite kettlebells och lite övningar i eller med gymnastikringar.
Så många danspass som möjligt. Lite intervaller på rullbandet och annars mest calisthenics. Handstående, balans och rörelseträning.
Teoretiskt, säkert. För progression behöver du över tid flytta fram var failure ligger, vilket till att börja med är svårt om man inte faktiskt kör till failure. Progression i praktiken bygger på små små ökningar över tid på totalen under samma förutsättningar, vilket är svårt att få en överblick av om man inte dokumenterar. Ytterst få skriver ner sina lyft, än mindre analyserar dem.
PT är ju inte en skyddad titel utan vem som helst kan kalla sig PT.
Inte jag heller. Om man ändå lägger x antal timmar på något borde man vilja bli bättre.
När det är omöjligt att göra en ytterligare rep. Ibland kan man prata om positiv och negativ failure. Den första när du slutför sista reppen korrekt och den andra när du får avbryta sista reppen en bit in för att det helt enkelt inte går att slutföra på grund av du nått gränsen.
Men om du inte har en aning om vad ditt bästa failure är senaste tiden är det svårt att veta om sista rundan var en failure som var progressiv eller inte.
Tricket med att hela tiden fastatälla att man ökar intensitet och reps är att även om man för stunden inte nått failure så kommer du förr eller senare att nå faktisk failure.
Kanske av den som skrev programmet, men knappast något merparten av de som utför programmen tänker på.