För mig var det insikten om att jag inte hade någon krona till mitt namn, hade negativt kapital efter examen. Visst hade jag humankapital, men för att omvandla humankpaitalet till kapital behövde jag börja spara och investera.
Började nog bara för att det kändes lite bra att lägga undan några små slantar. Ingen stor summa, detta för något år sedan.
Sista året har jag intresserat mig mer av framtiden och att skapa mitt eget liv istället för att vara en person som livet händer för, typ “offer”.
Well egentligen läst massa om personlig utveckling och även kommit in på hur man kan spara etc, det sista. Så nu har jag ökat på månadssparandet ganska så hyffsat. Än så länge “ny” på börsen. Men med tydliga mål och delmål.
Fått höra hela livet att det är “farligt” att spara i fonder & aktier, för att man kan förlora allt i ett naffs. Och haft vissa beteenden som gjort att lönen inte räckt till slutet på månaden.
Glad att jag tagit tag i det och jobbar för att nå min första miljon inom några år! 
Hade länge i bakhuvudet tanken att ekonomin är något jag borde ta tag i, men det kändes ”svårt” och ”komplicerat” av någon anledning. Kom till ett uppvaknande i och med föräldraledighet och lägre inkomster i familjen som gjorde att vi fick sälja saker och snåla för att klara ekonomin. Tänkte då: ”såhär kan vi inte ha det”. Halkade in på Nowos tjänst som är en slags halvdyr pensionsfond och kreditkort. Sedan efter lite googlande hamnade jag på RT-bloggen och sedan var jag fast
. Tack vare @janbolmeson har jag idag passiv- och mellanriskhink på Lysa, buffert på SBAB/Avanza, globalportföljen till dottern i KF på Avanza. Har till och med varit med på några börsintroduktioner. Såklart tråkigt att komma till det här uppvaknandet vid 35, men inte ångrat en minut. Gillar skarpt idén om att allt inte bara handlar om högst avkastning utan mer om att bli bättre på att fatta bra beslut.
Utan att aktivt arbeta mot det så har det alltid kommit sig att mina utgifter har varit mindre än mina inkomster (främst pga att jag inte känt behov av att spendera mer). Som bieffekt har det därför nästan alltid varit pengar över som jag behövt bli av med för att bankkontot inte skulle bli för stort. Gick på CSN/sommarjobb från att jag blev klar med gymnasiet strax efter/under finanskrisen, och kände då behov av en buffert (vill inte vara beroende av hjälp) om jag inte skulle klara tentor eller liknande så klickade runt lite på swedbanks fondutbud och utan kunskap köpte jag lite olika räntefonder eftersom jag inte ville att de skulle tappa i värde om jag behövde pengarna. Efter ett tag vågade jag på mig det här med aktier och började då köpa lite ändå ganska breda fonder av varierande kvalitet. Hade bl.a. en afrikafond med > 2% avgift (som jag aldrig sålde utan den hann läggas ner långt innan jag kom till insikt), men lyckades/råkade även köpa några indexfonder.
Någon gång under studietiden hörde jag i förbifarten på nyheterna om att det fanns något som kallades indexfonder och att aktiv förvaltning var dyrare men inte bättre än passiv förvaltning pga svårigheter att förutsäga marknaden. Jag tyckte det lät teoretiskt tilltalande så sen dess började jag dumpa överskottet från bankkontot in i tre olika indexfonder (sverige, global och tillväxt). Så här i efterhand bör det ha var kring 2013 och nyheten var vinnarna av riksbankens ekonomipris. Sedan dess har pengarna i varierande grad varit inne i indexfonder beroende på tid till eventuellt framtida köp av bostad. Fortfarande utan något direkt intresse från min sida.
Köpte bostad förra året och upplevde då ett behov av att utbilda mig inom privatekonomi eftersom det var läskigt med de absurt stora lån man behöver ta för att få tak över huvudet. Samtidigt så skulle det efter att bostaden var köpt inte finnas någon stor framtida utgift att kontinuerligt spara/dumpa överskottet till. Googlade runt och upptäckte då rikatillsammans och olika bloggar om ekonomisk frihet vilket givit mig för kunskap och trygghet i hur jag bör tänka och vad jag håller på med (samt bytt till Avanza för bättre utbud). Men det har samtidigt givit mig insikten att det optimala vore att försöka släcka det här nyvunna intresset och återgå till vad jag halvt slumpmässigt troligen gjort sedan 2013, dvs leva under mina inkomster och dumpa överskottet i globala indexfonder 
Om jag börjar från början så växte jag upp på den tiden man fick ränta på sina bankböcker (det vet dagens ungdom inte vad det är) och jag älskade när man gick till banken i januari och fick räntan insatt (noterad i bankboken). Jag minns fortfarande när Palme devalverade kronan och min farmor förklarade att det innebar att pengarna blev 16% mindre värda och jag blev helt rasande och tyckte att den där Palme skulle betala det jag hade förlorat på mitt sparkonto. Sedan var jag tonåring på -80-talet med dom stora börsuppgångarna skrevs det mycket om aktier och börsen, det var då jag gjorde mina första aktieinvesteringar, Fermenta (efter kraschen) var min första aktieaffär köpte på 4kr och sålde på 6kr. Men min första investering var en slags obligation staten gav ut där man fick tillbaka dubbelt så mycket som mna investerade efter drygt 5 år (någon som minns vad dom hette?) Sedan var det allemansfonder, ungdomsparkonto 2% extra ränta om man var ungdom.
Jag träffade min fru, vi sparade i aktiefonder till insats till hus och efter de tre barnen föddes fanns det inte utrymme för månadssparande utan det blev mer sporadiskt när där var mycket pengar över på lönekontot. Vi månadssparade dock till barnen. Har försökt att bli rik snabbt genom aktier och optioner och förlorat nästan alla pengar minst två gånger, varav IT-krachen var den första och raset 2007-08 var den andra.
Över till 2000-talet, barnen börjar flytta hemifrån men fortfarande ingen månadssparande. Men vi hade ett par årslöner i fonder ändå. Snubblade över RikaTillsammans när jag började lyssna på poddar och därefter gled jag in på FIRE. Nu månadssparar vi allt vad vi kan med målet att sluta med löneslaveriet vid 55 (om 5 år)
Har alltid sparat och haft bra koll på ekonomin och betalat av alla lån (endast haft CSN och bostadslån) snabbt. Och att aldrig låna till konsumtion, tex jag köpte inte bil förrän jag hade råd att köpa den utan att låna pengar osv.
Tyvärr har jag inte investerat tidigare. Jag har varit rädd att förlora pengar på börsen efter att ha förlorat pengar i IT krashen, så har alltid haft mina sparpengar på sparkonto för det har känts tryggt.
Kombinationen av att numera vara 50+ och ensamstående i villa gör att jag behöver vända på varenda peng och ägnar mycket tid åt ekonomin numera. Efter att ha läst på mycket insett att jag måste investera också (bättre sent än aldrig?). Månadssparar därför i Lysa och Avanza till mig själv och barnen, inga stora summor men tänker på tio års sikt att det blir en del.
Har aldrig varit särskilt sparsam, fick lära mig som barn att pengar jag sparade var pengar som togs ut från kontot och konsumerades av min mamma som tyckte sig behöva dem bättre än mig.
Så fick aldrig anledning att börja spara utan konsumerade massor i onödan istället.
Ett beteende som följde med upp i vuxen ålder.
Mötte mitt livs kärlek och vi gifte oss. Stora framtidsplaner med hus och annat.
Fortfarande slösande med pengar och tomt på sparkontot.
Så kom smällen.
Jag fick en diagnos (MS) och snart blev jag sjukskriven på halvtid. Insåg snart att jag aldrig kommer kunna jobba mer än det någonsin igen.
Luften gick ur mig.
Framtidsplanerna såg jag flyga iväg framför våra ögon.
Där fick jag nog och började läsa på om alternativa sätt att få pengar att växa.
Hittade aktierna och är galen i att spara sedan dess. 
Framtidsplanerna är tillbaka men annorlunda. Nu tänker vi livskvalitet framför allt.
Aldrig trodde jag att det bästa som kunde hända mig var att få en diagnos för livet. 
Hejsan
Mitt medvetna och mer aktiva sparande har eg inte kommit förräns nu på senaste året. Min man som i det stora hela hade hand om ekonomin, han var en man med många bollar i luften, eget företag bla. Och den stackaren försökte förklara många gånger för mig gällande någon ekonomisk fråga, men jag var aldrig riktigt intresserad. Därav att vi ej jobbade ihop iheller. Beundrar dem som kan det. När han dog var det bara för mig att bita ihop, gilla läget och ansvara 100% själv över min ekonomi och jag jobbar i skolans värld så kan ju inte skryta om någon superlön. Grabbarna våra håller på med aktier och trading och på den vägen är det väl att jag också började köpa lite aktier här och där, blev mer och mer intresserad av hur jag bäst kunde/kan placera pengarna, började googla på nätet och hittade bla in hit. En del av mig hade velat ta ett sabbatsår, komma tillbaka till livet ordentligt, och ekonomiskt inga problem, men jag är alldeles för snål för det, när det gäller mig själv. Känns som att kasta pengarna i sjön. Största anledningen som jag sparar så mycket jag kan är att kunna lämna efter mig till grabbarna våra och barnbarnen som börjar dyka upp när jag också inte är kvar. Det har nästan blivit en utmaning varje månad att slösa så lite som möjligt.
Min farfar gav mig 10000 kr när jag var… 12-13 år? Men bara om jag investerade det. Älskar dig, opa.
Genialt. Det ska jag göra med mina kids med
Minns inte riktigt. Men det var i samband med mitt första jobb. Fick i min genemsamskapskrets relativt bra betalt och hade trotts att jag åkte dyr bil pengar över. Jag var nog runt 23.
Hittade denna bloggen och började direkt i rätt ände med indexfonder. Nu är jag 30 och jag var miljonär ett tag innan det gick ner (lever lite på det fortfarande) detta till trotts att jag lagt en miljon i kontantinsats på ett hus och har obelånad bil.
För mig hände det under en resa till Thailand för 7-8 år sen, då 23år. Jag var där för att jobba och resa samtidigt (remote som webbutvecklare). Snubblade över begreppet aktier och det lät mycket intressant tyckte jag. Hade 20 000kr på sparkontot vilka jag snabbt köpte aktier för
.
Har alltid varit mycket sparsam men investeringar lät för mig som nästa nivå.
Började smått lyssna på poddar och var aktiv med investeringarna. Har fram till nu hunnit med perioder av investerings- och sparberoende och klart mer frikostiga perioder med massor av resor och sånt som för mig är lyxkonsumtion.
Är mycket glad över att jag började då och såg möjligheten. Som snart 32åring så kan jag redan börja tänka på att markant gå ner i arbetstid om jag skulle vilja 
Jag började för sju åtta år sedan mest som en kul grej eftersom grabbarna på jobbet snackade mycket om daytrading. Dock var just det inget för mig men fick tips om Avanza som kändes enkelt nog så jag köpte AAPL för ett par tiotusen kronor. Efter ett tag såg jag att de gick bra och fyllde på lite till.
Idag är jag tacksam att jag började så tidigt för jag har gjort både stora vinster (t.ex. LinkedIn) och stora förluster (t.ex. Snap). Tack vare investeringarna har jag kunnat betala av det mesta av mitt bostadslån.
Staten sålde 1994 ut Pharmacia och jag fick en post av min morfar. Aktierna gick riktigt bra och finansierade en backpack-resa i Asien ett par år senare. Jag fick också en post med teliaaktier senare, men det är ju en annan historia
.
När jag senare började arbeta hade man ju mer pengar än man behövde, eftersom man var van att leva ett student-snålt liv. Pengarna hamnade i fonder och möjliggjorde ett bostadsköp lite senare.
Ett bolag/startup som jag jobbade på för länge sedan och som jag fick chans till att investera i gick långt senare från randen på konkurs till att bli ett miljardvärderat bolag på börsen. Helt plötsligt så var även min mikroskopiskt lilla andel värd en hel del pengar och jag kände att att det nog var dags att börja lära mig lite om hur man skall sprida sina risker. Jag googlade och fann Rika Tillsammans och insåg till min stora besvikelse att det var helt fel att tjäna pengar på ett riskfyllt bolag 
Innan dess hade jag givetvis sparat, pensionsparat osv men den delen av sparandet är lite som att gå på toaletten. Man gör det, men det är inte så mycket mer än att sätta upp månadssparandet och sedan är det igång. Har rätt svårt att bli så värst engagerad i det. Därav blev det först ett intresse när jag skulle hantera en klart större summa pengar när jag sålde av i detta bolag.
November 2020 kände jag mig less på dåvarande jobb och googlade efter hur man kan bli ekonomiskt oberoende. Hamnade på RT och läste de grundläggande sidorna om investering.
Plötsligt insåg jag hur jag som vanlig Svensson med tiden kan bli förmögen på ett beprövat och enkelt sätt. Tyvärr var jag redan över 50 så mina insikter kom sent i livet. Men bättre sent än aldrig.
Nu har jag läst/sett det mesta om privatekonomi de senaste två åren. Det gör att jag inte fruktar börsnedgångar på samma sätt som tidigare. Jag försöker investera mer “when others are fearful”.
Tack @janbolmeson, det är din förtjänst.