Jag är nybörjare i investering och “insåld” på en passiv strategi tack vara Rika Tillsammans och Ben Felix.
Nu går börsen snabbt upp och rekordstora summor flöder in.
Jag har börjad bli lite feg, rädd för att köpa på en artificiell topp. Jag lutar åt att avvakta för ett tag och låta bufferten bli lite fetare istället.
Dock har man hört ofta betonat att man ska inte försöka tajma marknaden.
Nyfiken på vad ni tänker göra?
Avsky synden, tajma inte marknaden, passivt månadsparande som vanligt?
Feg som jag, avvakta lite med ytterligare investeringar?
Hitta “tråkiga” fonder (eller till och med aktier) som inte har gått så mycket upp sen 2020, investera i dessa som är då förhoppningsvis inte lika övervärderade?
Jag har liknande funderingar. Börjat spara 5-15 tkr per månad på börsen sista året. Jag läste kom-i-gång guiden här på bloggen och blev såld på idén. Månadsspara kontinuerligt och få 7% årligen sett över tio år. Det går inte att tajma marknaden. Det låter enkelt och bra. Passar mig perfekt.
Men på senare tid kommer allt mer skriverier om förestående stor nedgång. Då blir jag fundersam. Hur är det, ska jag följa strategin som jag nyss trodde på eller sluta månadsspara i väntan på en nedgång? Dvs tajma marknaden, som alla säger inte går.
Jag har drygt 2mkr i obelånad brf+skog. 300tkr i likvida medel och 1mkr på börsen. Behöver inte pengarna förrän om ca 10 år då jag är dryga 60 och kanske vill sluta arbeta.
Hur ska man göra egentligen? Jag kommer inte sälja i alla fall. Jag har inga spekulationsaktier utan stabila bolag, indexfonder och Lysa 70/30. Jag tror jag kommer dra ned lite på månadssparandet på börsen. Kanske halvera det och samla på hög för att köpa senare?
Toppen kanske snart är nådd för denna gång, men min grundtes och förhoppning är att vi hela tiden blir mer produktiva och innovativa och därmed kan växa ekonomin. (tänk AI, bioteknik, kvantdatorer mm)
På sikt borde därför börsen fortsätta utvecklas positivt.
Ska inte ta ut pengarna på ett bra tag, fortsätter därför månadsinvestera i breda aktieindexfonder.
Det finns inga säkra perioder på börsen. Att vänta till nästa korrektion eller nästa viktiga siffra är kontraproduktivt eftersom korrektioner och viktiga siffror kommer hela tiden. Då kommer man aldrig till skott.
Vill man inte placera allt med en gång är det kanske lämpligt att gå in med 10-25% en gång i månaden. Har man 5-10 års horisont borde en fel tajming ha rättat till sig under den perioden.
Jag är skeptisk till att försöka tajma marknaden, för ingen vet vad som händer i framtiden. Personligen fortsätter jag som vanligt och är fullinvesterad i min “passiva hink”.
Att börsen går ner snart är bara en av många möjliga framtidsscenarion. Skulle vi få hög inflation som vissa tror så är ju tort krut det sista man vill ha. Om vi får ett höginflationsscenario så är börsen snarare undervärderad. Men som sagt, något helt annat kan hända i framtiden.
Till er som tänker använda hävstång nästa nedgång, läs gärna ‘Borrowing to “Buy the Dip”’
Slutsats
The concept of “buying the dip” is a casually appealing strategy where an investment is delayed until the market has declined. To test this strategy, we devise a simple experiment, where lump sum investments are compared to buy the dip strategies with a monthly step. In six countries, the MSCI World Index, and the MSCI World ex-US index we find that “buying the dip” has a meaningful cost in terms of annualized returns. The strategy is successful in improving the worst outcomes relative to a lump sum investment, but this is driven by the large average cash allocation that a buy the dip strategy maintains while waiting for a market decline. This fact holds even when periods starting with all-time highs are isolated. When markets decline, it is common to hear the phrase “buy the dip” in reference to using leverage to take advantage of the decrease in stock prices. Given the average underperformance of our buy the dip strategies, it is clear that investors are better off deploying the optimal investment policy at the time that it is established rather than waiting for a market decline. This extends to the use of leverage; if borrowing to invest would be acceptable as an investment policy after a decline, a better average result would be obtained by deploying it immediately.
Edit:
Kanske ska svara på frågorna, jag kommer fortsätta månadsspara den summan jag planerat sedan tidigare. Så nummer ett.
Håller med om att man rent matematiskt/historiskt borde fortsätta köpa. Och det tänker jag göra, men spara en del i likvider.
Får lite onda aningar när man dagligen läser artiklar om 20 åringar som blivit miljonär på börsen och 30 åringar som pensionerat sig för att leva på avkastningen. Får mig att tänka på haussen runt millennieskiftet och vad som hände sen. Men det är ju bara ovetenskapligt gubbspekulerande.
Ja men så är det, det är det rationella. Sen emotionellt får man gå till sig själv.
Jag själv trivs med en onödigt stor buffert, samt att jag ser det som en option på att göra riktiga investeringar (i ett eget företag, om jag hittar på någon rolig idé). Men det gör också att jag kan spara det jag bestämt mig för i aktier och andra tillgångar.
Och ja, det är klart man får lite onda aningar. Sen tenderar vi att leta bekräftelse på saker vi redan tror på.
Vet inte hur många som brukar googla “Visst är börsen undervärderad?” när man tänker det motsatta. Sedan hamnar vi i våra informationsbubblor tack vare smarta algoritmer som google, facebook m.fl. utvecklat. Ett bra tankespjärn.
Något du kan göra är att månadsspara in i tillgångsslag som gått dåligt och på så sätt ombalansera. Istället för att månadsspara in i aktier (som ökat mycket i år), skicka månadssparandet in i t.ex guld eller räntor. På så sätt ombalanserar du portföljen kontinueligt så att aktiedelen inte tar för mycket plats i portföljen
Jag löser det hela genom att fylla på min mellanriskhink för tillfället. Eftersom jag ska köpa bostad inom 2-3 år så består den av 70% sparkonto med ränta, så har inte pausat mina investeringar för att invänta en dipp på börsen, utan jag sparat helt enkelt utanför börsen i en hink jag ändå behöver fylla på.
Jag har tänkt lite på räntor men har nyligem flyttat och belåningagraden på huset år lite hög, så jag hade tänkt “överamortering” skulle kunna bli en räntesparande variant. Jag ser på bostaden som en typ av mellanriskhink.
Lite tillägg:
Efter investeringsrädslan som jag fick efter att jag läste Jans post:
… har jag i min rädsla över att köpa något med artificiellt hög prissättning börjat kolla efter fonder som ej har gått så snabbt upp efter covid dippen som svenska och USA börsen till exempel.
Det verkar som vissa fastighets ETFer/fonder har en långsamare uppgång…
Har ni rävar förklaringar för detta? Är jag optimistisk i att tänka att sådana fonder kanske är inte lika övervärderade som många andra trots allt?
Nyfiken på alla synpunkter
Det här får man ständigt höra, att toppen är nådd. När jag började investera 2018 (i fonder) och 2019 (i enskilda aktier) så lät det precis likadant. Det är 200% avkastning sen. Lyssna inte så mycket på andra och gå din egen väg. Finns mycket i teoriväg, men börsen lever sitt egna liv. Tjäna pengar där du kan tjäna pengar.
Jag hoppas verkligen du har rätt. Jag började fondspara nu under vintern.
Jag planerade att lägga en hel del i aktiefonder under detta året men därefter spara genom att överamortera pga att jag behöver sannolikt flytta utonlands om ca 3-4 år och behöver då sälja fondinnehavet.
Det lät inte alls roligt att samtidigt som jag börjar då investeras lika mycket på börsen som hela 12 år sammanlagt! Det är väl en storleksgrad som måste vara extremt avvikande och påverka marknadspris vs bakomliggande vårde av fonder/aktier?
Men ni som har mer erfarenhet har kanske hört många liknande skräcksiffror tidigare?
I så fall kan jag förhoppningsvis hålla mig till planen.
Samtidigt som inflödet till börsen ökat så har ju pengatryckandet skenat också. Inte så kul att sitta med besparingar på kontot då, eftersom de urvattnas. Undrar hur mycket av inflödet som är statligt Corona-stöd? Rätt mycket i USA kan jag tänka mig!
