Välkommen på digital frågestund / lunchmöte med Captor om räntor / räntefonder på torsdag

Blev detta besvarat? Jag har provat att köpa på Degiro och det går fint. Men jag vet inte om det är ett bra sätt. Det finns då bara andrahands marknaden. Spanska och Italienska har rätt bra yield och jag tror aldrig de har missat någon betalning. Men som test köpte jag en tysk.

Notera att EUs marknad listar clean price. Dvs du måste betala accrued interest på nästa kupong utöver.

Jäkligt bra “avsnitt”, blev helt klart ännu klokare på hur räntefonder funkar och bra svar kring HY som jag efterfrågade.

Jag kommer definitivt vikta om mer mot räntor efter att ha fått dessa genomgångar, framförallt för att jag nu förstår bättre hur de passar in i en portfölj (Försöker skapa nån slags allvädersportfölj a la @Zino ), men även eftersom jag tror räntor har större potential än på mycket länge. T.ex kommer jag flytta en del aktier mot HY.

Jag kommer dessutom lägga största delen i Captors fonder, dels för att de ger ett så serlöst intryck, men även för att jag gillar att förstå vad jag äger och hur olika delar bidrar till en portfölj, där har Captor en riktigt bra tanke med tydliga pusselbitar till skillnad från t.ex. AMFs mixfonder som känns allmänt röriga.

2 gillningar

Jag tycker mig defintivt höra “den äger jag själv” runt 1:03:21-22, men någon annan får gärna konfirmera så jag inte misstar mig.

Yes, vi pratade om det lite i slutet. Tror det är inom de sista 10 minuterna. Lite att problemet är att det är bankerna i Sverige som är problemet.

Frågan är dock om man gör en cocktail av alla Captors fonder i sin räntedel ändå kommer få portfölj som kommer bete sig ungefär som 50/50 AMF Mix/Lång men till 5-6 gånger så hög avgift :thinking:

2 gillningar

Tack! Inte hunnit lyssna på hela än utan hoppade in vid 40 min där @janbolmeson tipsade kunde vara mest intressant för mig (ska lyssna på hela för jättespännande) :slight_smile:

Körde även derivat frågan i ChatGPT och kom väl fram till lite som att det alltid finns risker vid all form av handel men att det inte verkar skilja mer på er hantering och andras. Säger inte att jag förstår allt men att jag accepterar att det är så det ser ut. Derivat ingår även i andras räntefonder.

Tittade på Storebrand Obligations fondregler (som en av mina favoritfonder) och mycket riktigt får de använda derivat. Jag förstår att det kan vara frustrerande att vi frågar om saker som ni berättar om öppet och andra inte pratar om men gör (derivathandel). Men ni är ju samtidigt lite ”new kid on the block” åtminstone som retail brand trots era 7 år på marknaden, och ni kommer också med unika fonder (Captor Iris är unik mht duration) så ni får nog acceptera frågor och granskning, vilket jag också tycker ni gör med bravur. Det brukar gynna en att prata öppet, även om det är svårt att förklara för sådana som mig som inte kommer från finanssidan :slight_smile:

Jag har ju tidigare tittat på hur Vanguard designar sina generationsfonder, i princip mycket hög kreditkvalitet (85% AAA-A, 15% ish BBB, så gott som inget HY) och duration på 5-7 år beroende på fas i livet. Begränsad variation i duration så inget jag hänger upp mig på utan försöker hamna i det intervallet med liknande kreditkvalitets profil.

If it’s good enough for Vanguards, it’s good enough for me. :grinning:

Nu när jag förlikat mig med derivat som en del av ränteportföljen så har jag uppdaterat min ”basportfölj” för räntor till följande för att hålla det enkelt

  • 25% AMF Mix (för att få in globala statspapper med låg avgift och valuta säkrad, hög kreditkvalitet, just nu 4 års duration men mandat mellan 2-12 år)

  • 25% AMF Lång (för att få in en del företagspapper som ligger i Vanguards TRF, men ändå hög kreditkvalitet och knappt 4 års duration till låg avgift)

  • 25% Storebrand Obligation (med något längre duration drygt 5 år och OK avgift och mycket hög kreditkvalitet, 95%ish AAA-A)

  • och (trumvirvel :grinning:) 25% Captor Iris (för att skrämma upp durationen med sina 10 år och mycket hög kreditkvalitet, men högre avgift för att få detta. Allt har ett pris)

Med dessa 4 i lika andelar landar man på runt 6 års duration vilket är i mitten av vad Vanguard ligger med sin TRF/generationsfond. Avgiften landar på knappt 0.25% vilket känns helt ok. Kreditkvalitets profilen är väldigt lik Vanguards.

Har jag alla 4 tillgängliga så kommer jag att köra enligt ovan. Om bara 1-3 av dem finns tillgängliga (tex olika TJP lösningar) så tar jag de jag har och smetar ut resten (1/3 vardera om 3, 50/50 om bara 2, eller allt i en). Väljer även bara en om det är en liten TJP slatt som inte är lönt att lägga tid på.

Jag litar på Vanguard och den största avvikelsen jag gjort är på realräntor vilket jag helt tagit bort pga Sverige problematiken för dessa räntor och jag vill hålla portföljen så enkel som möjligt (sorry @Zino inga globala realräntor i min portfölj :grinning:).

Det som jag däremot tyckte var intressant var att Vanguard förordar mer räntor lång tidigare i sparkarriären än vad tumregeln 10% aktier/sparår säger vilket jag illustrerade i detta inlägget i samma tråd som ovan. Jag flikar in bilden här också där rosa linjen motsvarat 10% aktier/sparår. Rätt tydligt hur mycket mer räntor som Vanguard kör med.

Detta tycker jag är tänkvärt. Kanske man ska öka andelen räntor redan så tidigt som 25 år före pension/FIRE åtminstone enligt Vanguard :thinking: Det är något jag åtminstone tar i beaktade som strax ska dra pluggen :grinning::+1:

Stort tack @captorfonder, @janbolmeson och alla ni andra som hjälp mig framåt :heart:

Nu är det tillbaka till semestermode i Portugal :portugal: så får jag stöpa om portföljerna väl tillbaka i vardagen :grinning:

5 gillningar

Ja, han säger så. Även om det är otroligt skarpt att höra det eftersom det “klipper” precis där så man får köra det ett par gånger :grin:

1 gillning

Vad det gäller svenska realräntefonder är jag inte säker att jag håller med. De har ju lagt mer eller mindre platt i 2022, eftersom inflationsjusteringar och durationseffekten mer eller mindre tog ut varandra, och det var ju mycket bättre än andra obligationsfonder under 2022.

Under en kort period i mars 2022 hade svenska realräntefonder gått ca +8% till +10% för att därefter falla tillbaka. Jag tolkar detta som effekten av den oväntade inflationen (inflationen stiger => pris på realräntefonder stiger; därefter justeras räntorna upp => pris på realräntefonder faller pga durationen), men kan ha fel. Frågan är dock om man hinner agera tillräckligt fort vid sådana tillfällen.

Som enda investering skulle jag inte heller vilja ha svenska realräntefonder. Men frågan är väl mer om svenska realräntefonder kan fylla en roll i en diversifierad portfölj dvs om de kan ge en ombalanseringspremie.

1 gillning

Exakt. Jag tror att många gör tankefelet att förvänta sig att realräntor ska vara någon form av magiskt inflationsskydd, men något sådant tillgångsslag finns inte. De måste snarare utvärderas i jämförelse med andra typer av räntor, och faktum är att realräntor har varit den bäst presterande räntetillgången sedan coronakraschen, efter vilken inflationen började ta fart. En diversifierad räntedel med både nominella och reala räntor har alltså presterat klart bättre än en med enbart nominella räntor, utan att ta högre ränte- eller kreditrisk.

Jag köper dock absolut argumentet att svenska realräntefonder har ett stort underläge eftersom de följer fel räntekurva, och därmed är en sämre investering. Den insikten tackar jag Captor för. Globala realräntor anser jag dock fortfarande har en plats i portföljen.

Ja, så är det. Realräntorna faller dock redan på marknadens förväntningar på kommande räntehöjningar.

Det är dock värt att nämna att det funnits otaliga historiska perioder då riksbanker av olika anledningar inte höjt räntorna tillräckligt, och tolererat hög inflation. Exempelvis under WWII i USA, eller i Turkiet nu. Vid dessa tillfällen presterar realräntor exceptionellt bra.


Känner mig tvungen att dela med mig av min mest träffsäkra ombalansering någonsin, bara för att just den här perioden kom upp som exempel.

7 gillningar

Det håller jag med absolut om. Tack, Captor! För diversifieringens skull hade jag hellre haft en global SEK hedgad realräntefond till en vettig avgift i portföljen än Roburs svenska realräntefond som jag har i min 60/40 portfölj. Samtidigt känner jag ingen drivkraft för att flytta denna portfölj till savr där det går att köpa Danske Invests globala realräntefond till 0,54% avgift istället för 0,98%. Danske Invests fond skulle då bli mitt dyraste innehav…
Oxå om man jämför durationerna per den 30:e juni så ligger den för Danske Invests fond på 4,25 och den för Roburs svenska realräntefond på 4,97, så ingen jättestor skillnad (jag är osäker vilken duration Danske redovisar). Avkastningen för svenska realräntefonder var dock bättre under den senaste tiden med räntehöjningar (blå linje - Swedbank Robur Realränta):


Jag har ingen aning om detta beror på att referensräntan för Danskes innehav (dvs marknadsräntorna i USA, Storbritannien och Euro området) höjts mer, att durationen av Danskes fond har varierat mycket mer under denna period eller att det var stora skillnader i inflation mellan Sverige, USA, Storbritannien och Euro området. När man tittar på det skrala utbudet av realräntefonder som handlas i SEK (och är SEK hedgade) är det kanske ändå inte ett dåligt val att köpa en svensk realräntefond? Jag tycker det är svårt, men vill samtidigt har ett visst inflationsskydd i räntebenet av portföljen, då jag inte kunnat övertala mig att köpa någon guld ETC.

Till detta kan jag bara gratulera!

1 gillning

Skillnad i räntehöjningar har nog påverkat en del, där Sverige legat efter, men skillnaden förklaras nog huvudsakligen av att valutahedgen varit ett blysänke under perioden du jämför, eftersom kronan försvagats så extremt. Lägg till USD/SEK i jämförelsen så ser man att fonderna hade presterat likvärdigt, om Danskes fond inte hade varit valutasäkrad.

Nej, kanske inte. Avgiften på Robur Realräntor är ju 0,56% lägre än Danske, så där tjänar man in lite förlorad avkastning av att ligga på fel räntekurva. Trots det har Danskes fond mycket högre förväntad avkastning, jämför t.ex. en svensk 5-årig statsobligation på 2,84% i skrivande stund, mot en amerikansk på 4,36% eller en brittisk på 4,90% (USD och GBP är de två största innehaven i fonden). Dessutom har fonden högre historisk volatilitet (haft generellt längre löptider historiskt?), så jag lutar nog ändå åt att Danskes fond är att föredra.

1 gillning

Låter som att det är ni som säger det i avsnittet enligt mina öron. :thinking:

Bra avsnitt!

Ögonöppnande att höra att valutasäkring kan kosta 1,0-1,5% avgift årligen om jag förstod det rätt.
Det här med clearinghus som motpart, vad det är exakt (för oss som inte vet så mycket om detta), kanske skulle vara intressant i ett senare avsnitt.

1 gillning

Ingen av oss skulle rimligtvis säga det, för det är i princip bara jag som förespråkar/äger den fonden :smile: Jag är helt säker på att Peter faktiskt säger att han äger den.

1 gillning

@captorfonder - kan ni inte ge oss facit? Äger Peter den danske fonden “Danske Invest Globala Realräntor, klass SEK” - jag tror inte det, men @Zino är övertygad här om motsatsen. :smiley:

1 gillning

@captorfonder När jag kollar på Aster global high yield på avanza ser det ut som att den till mer än 90% har svenska räntor. Jag misstänker att det kanske har med säkerheten till fx hedgen att göra på något vis, stämmer det? Om det är så, hur ser den egentliga fördelningen ungefär ut mellan de största länderna?

@Zino varför föredrar du realräntor med lång duration? Jag har för mig att jag såg det diskuteras för några hundra inlägg sedan i jakten-tråden, men hittar det inte igen. Jag har hela tiden tänkt som de sa i avsnittet att man vill ha så kort duration som möjligt för att inte inflationsersättningen och ränterisken ska motarbeta varandra. Det hade ju gjort Lyxor inflation expectation perfekt då den saknar duration, men hör gärna dina tankar om det. Skyddar lång duration bättre vid långdragen stagflation då räntan inte kan höjas mer men inflationen är kvar och inflationsförväntningar snarare vid inflationspulser och kortare reflation kanske? :thinking:

1 gillning

Korrekt, det är säkerheten du ser på Avanza. Du kan se den faktiska innehavsfördelningen i deras månadsrapport:

Eftersom jag håller mina realräntor långsiktigt, för att diversifiera min räntedel och göra den mer motståndskraftig mot perioder med hög inflation, inte för kortsiktig spekulation. Jag vill därför ha ränterisken både pga högre långsiktig avkastning, och pga högre volatilitet (så att räntorna kan växeldra med aktierna).

Hög ränterisk innebär absolut nedgång vid räntehöjningar, men det är inte realräntornas uppgift att skydda mot detta. Alla klassiska tillgångsslag påverkas negativt av räntehöjningar. Jag har andra avancerade tillgångsslag i min portfölj som kan stå emot räntehöjningar, men det är en helt annan fråga.

Vill man istället kortsiktigt spekulera i stigande inflation är det korrekt att man vill minimera ränterisken.

För er som inte känner till detta så innebär spekulation i inflationsförväntning att man går lång realränteobligationer och kort nominella obligationer med samma löptid. På så sätt tar ränteriskerna ut varandra och kvar blir den renaste spekulationen i inflation som finns, som alltså inte påverkas av räntehöjningar. Aktuella ETF:er är UINF, EUIN, och AFI1.

Problemet med ovanstående är att nettoexponeringen (allt annat lika) är noll. Den långsiktigt förväntade avkastningen är således negativ efter avgifter, så det är ingenting man vill använda för buy-and-hold, bara för tillfällig spekulation.

Med ovanstående sagt så använder jag mig faktiskt av en timing-regel i min allvädersportfölj, som avgör när realräntorna ska växlas mot inflationsförväntning. Detta görs under perioder med negativ realränta, eftersom ränterisken då blir kraftigt asymmetrisk. Förklarar det närmare i detta inlägg om du är intresserad:

3 gillningar

Jag förstår! Jag tänker bara att rebalanseringspremien är det man vill åt med just inflationshedgen och den måste ju vara större om rebalanseringen sker när alla andra tillgångsslag har fallit (vilket inte inflationsförväntningar gjorde tex 2022), därför kanske rebalanseringspremien kompenserar för lägre förväntad avkastning hos tillgångsslaget. Men jag har inget backtest, men det är bara så jag har tänkt. Det är väl egentligen samma sak för både guld och volatilitetshedge att de inte har någon förväntad avkastning (möjligen att både guld och inflationsförväntningarna borde ha inflationen som förväntad avkastning). Med det sagt så litar jag minst lika mycket på din åsikt som min egen, så ska ta mig en ordentlig funderare!

Tack för infon om fördelningen hos asterfonden också! Gissar att man kommer åt månadsrapporten via datorn, allt på deras hemsida verkar ligga nere via min mobil.

1 gillning

Otroligt inspirerande och lärorikt​:fire::raised_hands: . Tack @janbolmeson & @carolinebolmeson samt @captorfonder för ordinarie poddavsnitt och tack till @janbolmeson, medverkande forum medlemmar och @captorfonder för denna diskussion.

1 gillning

Hej @Zino, jag har funderat på skillnaderna i underliggande obligationsräntor under sommaren utan att ändra min allokering till Roburs realräntefond (som i skrivande stund har en avgift på 0,35%, var dock upp till 0,56 i somras).

Med hänsyn till tråden om valutasäkring, borde inte samma argumentation också gälla för valutasäkringen i Danske Invests globala realräntefond, dvs att man i jämförelse med Roburs realräntefond förlorar både på skillnaden i riskfri ränta (dolda kostnader för valutasäkring) och skillnaden i avgift (aktuellt 0,63%)? Hur stor fördel har Danske Invests fond kvar i så fall?

Jag har inte kunnat hitta några FX hedge innehav i listan över Danske fondens innehav dock. Så jag kanske missat något?

2 gillningar

Ja, du har rätt. När jag skrev mitt tidigare svar till dig hade jag inte helt förstått hur valutasäkring för räntefonder fungerar.

Danskes fond har 3 fördelar gentemot Robur:

  1. Globalt diversifierad, mindre idiosynkratisk risk.
  2. Följer inte “fel räntekurva” såsom svenska realränteobligationer.
  3. Längre duration, högre ränterisk.

Förväntad avkastning bör därför vara minst 1%-enhet högre än Robur Realräntefond, även om man räknar med den indirekta kostnaden för valutasäkring (skillnaden i riskfri ränta). Den högre avgiften äter upp en stor del av detta, men inte allt. Jag behåller därför Danskes fond.

2 gillningar