Om du vill amortera av bolånet i sek vid pensionen genom att sälja dina globalfonder då?
Det spelar ingen roll om det är globalfond eller sverigefond, du får samma valutaeffekt.
Detta är också sant:
Så när kronan stärks och mina sverigefonder ger mindre kronor.
Ditt ursprungliga citat kan därför ändras till följande och fortfarande är helt korrekt:
Helt enkelt ligger inte valutarisken i fondernas handelsvaluta eller bolagens underliggande handelsvaluta utan i lånet som är denominerat i SEK.
2 gillningar
Alla säger inte så.
Fondbolaget AuAg säger så här:
7 gillningar
Nej men det har ingen sagt heller.
Jag tror alla på forumet förstår att utvecklingen blir densamma i det läget.
Alla förstår också att Nasdaq inte är upp 17% i SEK.
Alla förstår att priset på dubbelnoterade aktier är samma på båda börserna.
Men det är ju inte huvudfrågan här.
Det är just det som är huvudfrågan. För de saker du räknar upp visar fenomenet. Fenomenet som gör att du inte kan bli av med någon valutarisk genom att välja en Sverigefond istället för globalfond.
Jag tror de flesta förstår att skillnaden blir noll om de båda fonderna äger samma innehav.
I annat fall så blir det givetvis inte noll.
Det där verkar vara lite meningsskiljaktigheter i tråden.. man skulle ju kunna mäta på ett enkelt sätt hur många procent som tror att det är så eller något?
Valutapåverkan blir noll! Vilket har visats på en oerhörd massa sätt i denna tråd. Med akademiska referense, verkliga exempel, matte och logik.
Att olika aktier avkastar olika realt är ingen som säger emot.
OBS! Ser att Jan ändrat blogginlägget en hel del nu så att det ser mer balanserat ut än tidigare och detta inlägg kan vara överspelat. Men postar detta ändå eftersom det kanske ändå bidrar med något.
TLDR: Svårt att få till en bra formatering på inlägget så långt och svårläst. Jag upplever att vi talar om varandra. En sida argumenterar för att handelsvalutan inte spelar någon roll medan jag hävdar att det i sig inte ger täckning för att hävda att det inte föreligger en skillnad i valutarisk mellan en svensk och global indexfond som det gjordes i blogginlägget. För att ta reda på det behöver man titta på empiriska studier.
Tänkte skriva ett för min del avslutade inlägg då jag ändå lagt ner en del tid på att försöka reda vad som gäller och vad som framförts.
-
Först för att undvika missförstånd; detta inlägg handlar inte om huruvida det är någon skillnad i exempelvis om Klarna hade varit listat på Stockholmsbörsen i SEK istället för på New Yorkbörsen i USD, eller om det skulle vara någon skillnad att köpa en S&P500 indexfond på Avanza i SEK istället för hos en amerikans bank i USD. Utifrån de svar jag läst upplever jag att man har begränsat sig till detta perspektiv.
-
Inlägget handlar om huvudvida det som presenterats gör att det finns täckning för att i blogginlägget exempelvis påstå:
“Valutarisk i aktier och indexfonder är en illusion”.
“Enligt oss i forumet är det en myt att valutarisken skulle sitta i aktierna eller de globala indexfonderna. Det spelar ingen roll om du köper amerikanska, tyska eller svenska aktier. Dessa justerar sig automatiskt när kronan förändras realt. Din valutarisk är exakt samma i alla dessa oavsett.”
Några exempel som framförts:
Artikel av Adler och Dumas: Artikeln handlar tvärtom om att aktiebolag har en valutarisk och hur man kan beräkna och hedga sig mot den. Exempelvis:
“U.S. corporations, including those with no foreign operations and no foreign currency assets, liabilities, or transactions, are generally exposed to foreign currency risk.”
“U.S. stocks and real estate are exposed, for example, if their (future) market prices are correlated with one or more foreign exchange rates.”
Citatet Jan citerade om att aktiebolagen inte har en har en inneboende valuta menar de att handelsvalutan inte spelar roll (precis som Jan säger), men att man behöver undersöka aktiernas valutaexponering för att avgöra valutarisken.
Turkiska börsen: Jag har letat lite exakt vad som menas men tolkar det som att det är inlägg det hänvisas till: Valutapåverkan på globala indexfonder? - Nr 88 av CarlJohan
Där framgår att turkiska börsen i turkisk lira är värd 1400% jämfört med för 10 år sedan samtidigt som valutan fallit så den nu mera endast är var en tiondel mot för 10 år sedan i SEK. Dvs mätt i SEK har börsen ökat 40%.
Jag har svårt att se hur detta kan vara ett exempel på huruvida det finns en valutarisk eller inte. Det man kan se är att aktier som tillgångsslag har varit ett bra inflationsskydd. En turkisk investerare hade varit intresserad av huruvida det är någon skillnad i valutarisk om man istället investerat i ett globalt index (eller Stockholmsbörsen). Mätt i SEK har en global indexfond under samma period avkastat ca 220% och en svensk indexfond ca 150%. Med andra ord skillnad i avkastning beroende på vilken börs som investerats i. Om det finns ett inslag av valutarisk i skillnaden kan vi inte uttala oss om. Dvs har de turkiska bolagen realt avkastat sämre pga att valutan fallit? Eller har valutan fallit pga att de turkiska bolagen realt presterat sämre? Eller det helt okorrelerat? Detta exempel ger oss ingen ledtråd i frågan.
Dubbelnoterade aktier, ett inlägg om en ETF som kan handlas i olika valutor Valutarisk i aktier och indexfonder är en myt - Nr 289 av janbolmeson , samt globalfond som prissätts i Venezuelas valuta:
Det visar ju endast att handelsvalutan inte spelar roll för valutarisken, men det visar inte att det inte finns en valutarisk eftersom den i så fall är kopplad till exponeringen det enskilda bolaget eller innehaven har, vilka är identiska i båda fallen eftersom det är samma bolag/innehav. Detta framgår även i inlägget om ETF:erna som det hänvisades till:
“Remember, what matters is not the fact that a U.S. account statement lists the value of investments in USD. Rather, what matters is the nature and currency denomination of the underlying investments.”
Olika beräkningar med SEK, USD, guld och bananer: Dessa beräkningar visar att OM det reala värdet förblir oförändrat efter en ändring i valutakursen så spelar valutakursändringen inte någon roll.
Men problemet är OM det reala värdet förändras i och med valutaförändringen så finns det en valutarisk. Enligt artikeln av Adler och Dumas som det länkades till ovan har bolagen en valutarisk då det reala värdet påverkas av bolagets direkta och indirekta valutaexponering.
Jag tror dock inte att vi är oense här eftersom det även i uträkningarna tas höjd för detta, bara att det sedan bortses från det eftersom fokus verkar ligga på att hävda att handelsvalutan inte spelar någon roll för värderingen av det reala värdet (men det reala värdet kan ju likväl ha förändrats). Jag försökte exemplifiera att även det reala värdet kan påverkas i mitt räkneexempel med två bolag som genom ingångna avtal och placering av tillgångar var starkt exponerade om SEK respektive USD, men utifrån svaren jag fick tror jag att det missförstods, utan av farten bara antogs att det reala värdet skulle förbli oförändrat.
Här är några citat från blogginlägget som gör att jag tror att vi egentligen inte är oense om att bolagen (åtminstone i teorin) har en valutarisk:
“Det säger att att en svensk aktie är inte “svensk” i meningen SEK-risk eller att jag äger SEK-valuta. Jag äger en underliggande aktie som har ett realt värde (fabriker, maskiner, kassaflöden, framtida förväntningar) som råkar vara uttryckt i SEK men lika gärna skulle kunna uttryckas i USD, Guld, bananer eller någon annan måttstock.
Notera att det inte är samma sak som att säga att en svensk aktie inte påverkas av kronans förstärkning eller försvagning. Det reala värdet påverkas i förhållande till den mix av intäkter, kostnader, tillgångar och skulder som bolaget har. Men den är inte knuten till en valuta eftersom den kunde lika gärna varit noterad i Tokyo, USA, Tyskland eller Sverige och handelsvalutan aktien handlas i spelar ingen roll.”“Nu stärks den svenska kronan med 20%. Internationella investerare kommer fortfarande se samma företag och handla på 100 USD, vilket nu 800 SEK. Förmodligen är till och med de internationella investerarna beredda att betala lite mindre eftersom lönerna steg med 20% över en natt (mätt i USD/guld/realt) medan intäkterna inte steg lika mycket (mätt i USD/guld/realt) eftersom man har mycket utländsk försäljning.”
Det gör att det blir felaktigt i blogginlägget att hävda att valutarisk i aktier är en illusion eller att valutarisken är exakt samma i amerikanska, tyska och svenska aktier. Det blir mer korrekt att säga att aktier har en valutarisk, men den är inte relaterad till i vilken valuta du köper aktien för utan till vilken valutarisk bolaget har i sina tillgångar och verksamhet.
Om vi i teorin antar att bolagen har en valutarisk (som artikeln av Adler och Dumas påstår) kan det vara av intresse för svenska investerare att förhålla sig till aktiernas valutarisk mot SEK eftersom svenska investerares egna valutarisk sannolikt är i SEK om de lever i Sverige.
Men, och ett stort MEN. Har vi något stöd för att valutarisken finns i verkligheten? Och är den i så fall tillräckligt stor för att vara värd ta hänsyn till? Om den finns, vet vi om den är positivt eller negativt korrelerad för den svenska marknaden?
Går såklart att försöka teoretisera kring hur valutaexonering i intäkter, kostnader och tillgångar, makroekonomiska aspekter, bolagens egna valutasäkringsintrument mm påverkar detta för stockholmsbörsen jämfört med ett globalt index för att nå en hypotes men i praktiken är det komplext utan behöver testas mot verklig data för få en ledtråd kring hur det förhåller sig.
Sådana studier har tyvärr inte framförts trots en lång tråd och ett långt blogginlägg. Det närmsta är Zino:s inlägg om Polyfalante:s tråd: men den är ju i praktiken precis trådskaparen själv skriver gjord av en amatör, så man skulle istället vilja ha hänvisningar till liknande riktiga studier för att ta reda på hur det förhåller sig.
När jag sökte var det förvånansvärt svårt att hitta studier kring detta, till stor del eftersom många är låsta bakom betalväggar i tidsskrifter och abstrakten för mig inte är tillräckliga för att se vad som faktiskt gjorts i studierna.
Vill man ha lite lättläst bakgrund i ämnet kan man läsa introduktionen i denna kandidatuppsats: Dock endast en kandidatuppsats så lägg inte för mycket vikt vid den. Sammanfattningsvis står där att det i teorin bör finnas en valutarisk för aktier men att den i empiriska studier varit mindre eller till och med svårare att påvisa än i teorin och att detta kallas exponeringspusslet. En stor del tillskrivs att bolag hegdar sig själva mot sin valutarisk. Valutarisken är större i bolag med exponering men minskar desto större bolagen är, sannolikt för att de har större resurser att kunna hegda sig. Sammanställande studier som denna som de hänvisar till hade varit intressanta att läsa men gömmer sig bakom betalvägg och intetsägande abstrakt. De påstår iaf att det står i det på lång sikt inte finns ett samband men att resultaten på kort sikt är ambivalenta och att det beror på vilka länder som undersökts, tidsperioder och frekvens på mätningar.
Här är en även relativt ny studie från 2022 som tittat på växelkurser och aktiemarknaden i G7-länderna där det ändå gick att läsa en del i abstraktet och introduktionen.
Där såg dom samband på kort sikt med kausalitetssamband åt båda håll, dvs både att aktiekurserna påverkade valutakursen och att valutakursen påverkade aktiekurserna på kort sikt. De såg även visst stöd för att aktiekurserna påverkade valutakursen på långsikt till skillnad från valutakursen som inte påverkade aktiekurserna på lång sikt.
Med reservation för att jag missar något här så verkar tyvärr de studier som gjorts jämföra aktiemarknadens utveckling vid valutarörelser. Som investerare skulle det vara intressantare om man jämförde mot skillnaden i avkastning mellan den inhemska marknaden och ett globalt index, eftersom det globala indexet skulle kunna utvecklas i samma riktning beroende på vad som orsakat valutaförändringen. Som investerare har jag valt att jag vill vara exponerad mot tillgångsslaget aktier. Jag vill inte stå utanför aktiemarknaden och hantera den eventuella valutarisken via andra tillgångsslag. Dvs några studier liknande tråden Polyfalante skapade hade varit trevligt att hitta, men jag lyckas inte med det. Alternativt att jag haft svårt att tolka vad de har studerat.
Avslutningsvis så verkar detta vara ett ämne som det fortfarande forskas på och konsensus verkar inte råda så framstår som svårt av rikatillsammans att sätta ner foten och säga att det inte finns någon valutarisk i aktier. Jag tror inte heller man ska tänka att bara för att forskningen inte kommit fram till en tydlig slutsats så är effekten försumbar. Ekonomi är samhällsvetenskap vilket innebär att det är svårt att påvisa kausalitetssamband. Skillnaderna kan vara stora (eller små) men att det kan vara svårt att påvisa att hurvida skillnaden är relaterat till valutarisken eller inte.
Tack för mig och lycka till i den fortsatta diskussionen.
10 gillningar
Ska jag tolka tråden som att valutasäkrade indexfonder isåfall är helt meningslösa?
SEB har t.ex en för USA och en för Europa som ger sken av att de gått bättre i år jämför med motsvarande utan valutasäkringen, men detta är alltså bara en illusion och jag kunde lika gärna köpt den som inte var valutasäkrad i januari och ända fått ut lika mycket nu om jag sålt den, eller snarare mer då den har lite lägre avgifter, eller..?
SEB USA Indexnära C USD - Lux -3,10%
SEB USA Indexnära Valutasäkrad C H-SEK - Lux 11.39%
SEB Europa Indexnära C EUR - Lux 9,22%
SEB Europa Indexnära Valutasäkrad C H-SEK - Lux 13,97%
Ja men det är ju inte det som diskuteras! Hela den här diskussionen (både i denna tråd och tidigare trådar) har handlat om handelsvalutan. Det är liksom typiskt för sådana här långa trådar att folk kommer in sent och vill ändra inriktning på diskussionen (både du och Musse55). Det tvingar sedan in folk i en inte särskilt produktiv metadiskussion om vad som faktiskt diskuteras.
De “valutasäkrade” hade i detta fall gett högre avkastning, eftersom kronan stärkts.
Problemet är dock att ordet “valutasäkring” är missvisande.
När du investerar i en “osäkrad” fond så investerar du enbart i aktierna – du blir fri från valutarisken.
Nä du investerar i en “valutasäkrad” fond så bettar du på aktier OCH kronor.
Ironiskt nog så introducerar du valutarisk när du “valutasäkrar” dina aktier.
T.ex om en Venezuelare hade investerat i en osäkrad guldfond så hade han gått runt +700% nominellt på ett år, men om han hade “valutasäkrat” sin guldfond så hade han knappt gått plus någonting, eftersom han då binder sitt guld till en kollapsande valuta.
Så genom att “valutasäkra” sitt guld så hade alltså venezuelaren förlorat nästan all sin köpkraft, medans personen med osäkrat guld behåller sin köpkraft.
Det är ironin: “valutasäkringen” lägger till valutarisk i t.ex aktier och guld – inte tar bort den.
11 gillningar
Har du sett att jag försökt dela upp begreppet valutarisk i tre delar:
Valutarisk – definierad som ”Min Apple-aktie tappade 10% för att dollarn föll” eller ”En amerikan har tjänat mer på sin globalfond 2025 än jag som svensk!” eller ”Aktier som handlas i SEK är en valutarisk” är en illusion. Låt oss kalla den ”handelssvalutarisk” eftersom det avses att Apple / globalfonden handlades i USD och resultatet skulle blivit ett annat om den handlades i SEK.
Valutarisk – definierad som ”Apples interna mix av kostnader, intäkter, tillgångar och skulder påverkas av att dollarn stärktes / försvagades” existerar, men den är samma oavsett handelsvaluta. Låt oss kalla den ”företagsintern valutarisk”
Valutarisk – definierad som ”Jag får färre/fler bananer och varor för pengarna när jag sålt min aktie” – är den enda relevanta risken för mig som en svensk. Den är samma oavsett om du handlar en svensk eller amerikansk aktie. Låt oss kalla den ”konsumtionsvalutarisk”.
För att se att vi alla pratar om samma sak.
Slutsatsen i artikeln har jag försökt sammanfatta i föjande tabell:
Vi kan sammanfatta detta i en tabell enligt nedan:
Handelsvalutarisk Företagsintern valutarisk Konsumtionsvalutarisk Definition ”Min aktie tappade 10% för att dollarn föll” / Amerikanen har tjänat mer än svensken 2025 ”Företagets kassaflöden påverkas av valutaförändringar” ”Jag får färre/fler bananer för mina aktier” Existerar den? NEJ – det är en illusion JA – påverkar företagets värde JA – påverkar din köpkraft i vardagen Var sitter risken? I mätmetoden (vilken måttstock du använder) I företagets kostnads- och intäktsmix I din nettoexponering (inkomster, utgifter, tillgångar, skulder) Exempel Apple-aktien visar 900 SEK istället för 1.000 SEK på Avanza när kronan stärks Volvo gynnas av svag krona (svenska kostnader, globala intäkter) Dina 100.000 SEK i aktier kan köpa färre bananer om kronan försvagas Påverkas av var aktien handlas? NEJ! Detta ÄR hela ”problemet” – folk tror det spelar roll NEJ! Samma oavsett handelsvaluta NEJ! Samma oavsett om du köper svenskt eller utländskt Kan du undvika den genom att köpa svenska aktier? Det finns inget att undvika – det är en illusion! NEJ – AstraZeneca har samma valutamix oavsett om du köper aktien i London eller Stockholm NEJ! Din konsumtion påverkas av valutan du handlar i, inte aktiens noteringsplats Hur mäts effekten? Nominella siffror i SEK går upp/ner Förändring i företagets marginaler och konkurrenskraft Förändring i köpkraft relativt det du brukar handla Relevant för vem? Ingen (det är bara siffror på skärmen) Aktieanalytiker som värderar företag Dig som privatperson som ska leva på pengarna Hur skyddar man sig? Man behöver inte – det är en mätillusion Man kan inte – det sitter i företaget du investerar i Balansera din nettoexponering (se nedan) Tekniskt begrepp Translation exposure / Accounting exposure Transaction exposure / Economic exposure Personal currency exposure
På samma sätt kan vi sammanställa hur man hanterar de olika riskerna:
Risk Hur den INTE hanteras Hur den faktiskt hanteras Handelsvalutarisk Existerar inte. Existerar inte. Företagsintern valutarisk Köpa svenska aktier istället eller ha en svensk basportfölj. Diversifiera globalt (då får du en mix av olika valutaexponeringar) Konsumtionsvalutarisk Köpa svenska aktier istället eller ha en svensk basportfölj. Balansera din nettoexponering genom att ha skulder i SEK (bolån) och ha inkomster i SEK samt ha tillgångar globalt. Då är din nettoexponering sannolikt i balans.
Ovan känner jag INTE är magstarkt att påstå och det hanterar nästan allt. 
5 gillningar
Jag pekade på det i inlägg 17 på tråden:
men jag upplever att det i den nuvarande versionen av artikeln har åtgärdats och tydligt är med som en av de tre typer som behandlas.
3 gillningar
Jag diskuterade det som stod i blogginlägget som postades 3 dagar innan mitt första inlägg. Där var en del påståenden som jag inte tyckte det fanns täckning för och opponerade mig mot dessa.
Jag upplever också att blogginlägget ser mycket bättre ut nu och hade nog inte givit mig in i diskussionen om det såg ut så här tidigare.
1 gillning
Det här håller jag inte med om helt och hållet. De svenska bolagen är visserligen globala i varierande utsträckning. De kan ha intjäning på flera olika marknader. Köpa in komponenter i olika valutor. Montera slutprodukten i Sverige med de huvudsakliga lönekostnaderna i sek. Så att valutan påverkar de är det inget snack om.
Det kan ju även finnas svenska bolag som har både sin intjäning i sek och sina lönekostnader i sek.
Men när jag köper och säljer en svensk aktie noterad i sverige så behöver man inte växla från dollar till sek. Den risken slipper man ju och det borde faktiskt betyda något?
Jag har läst att du/ni menar att aktiens pris omedelbart korrigeras för valutaförändringar och det gör det nog till viss del. Men helt och hållet och omedelbart. Det är ju frågan.. Här skulle man ju vilja se en studie av en trovärdig aktör för svenska förhållanden som styrker det sambandet.
Ingen påstår att det inte finns en koppling mellan valutor och reala värdet på aktier. Bara att den kopplingen absolut inte kan göras genom att titta på handelsvalutan.
Det är just handelsvalutans påverkan 1-1 som är den myt som ofta basuneras ut av bankkommunikatörer o.s.v.
Du skiftar fokus till andra effekter (som är omnämda) när du börjar prata realvärdeförändring p.g.a. valuta. Men som sagt, dessa behandlas också.
Det är inte säkert att titta på verklig data hjälper, har man inte en hypotes (modell) med tillhörande nollhypotes man kan förkasta så tillför inte empirisk data speciellt mycket. Om ens något. Det är mycket lätt att efterkonstruera samband som inte existerar från data.
Tack för att du bidragit till en förbättring! Gäller er andra också såklart.
Utan invändningar så hade det INTE sett ut så här. Det gav ju oss en möjlighet till att förfina och “chip away” oklarheter.
2 gillningar
Den växlingen introducerar absolut ingen som helst risk. Det är matematiskt visat i inlägget och tråden flera gånger.
Den växlingen är det som kallas “handelsvalutan”.
Ett sådant bolag får netto noll risk i SEK.
Sådana bolag påverkas omvänt mot handelsvalutan. Så om handelsvalutan faller i värde ökar bolagets reala värde! Vilket leder till ännu större ökning nominellt på börsen än valutan fallit.
Så om SEK devalveras 20% imorn, då går ett sådant bolag upp mer än 25% på börsen. 100kr per aktie blir mer än 125kr per aktie dan efter. (0,8*1,25 = 1)
Bolaget ovan med allt i sverige går från 100kr till 125kr.
Att investera i Svenska aktier måste också vara en valutarisk ….