Vilken av de tre riskerna menar du?
Det vill säga:
Detta är sant men det är bara halva historien:
En dollarförsvagning mot kronan har fortfarande en fri variabel.
Man kan samtidigt ha en dollarförstärkning, dollaroförändrad eller dollarförsvagning mot Guld (eller realt).
Har du mått på växelkursen USD/SEK och en av växelkurserna USD/global real eller SEK/global real så kan du räkna ut den sista i trippletten.
Global real är här viktad global köpkraft så det finns ingen skillnad i global köpkraft mellan t.ex. länder. Gillar man inte “global real” kan samma resonemang användas med guld (eller godtycklig tillgång).
För att få USD/SEK till 8 så finns det väl alltså 5 grundläggande möjligheter.
Det enda grundläggande utfallet som inte är möjligt är då att dollarn stärks samtidigt som kronan försvagas… eller att dollarn stärks mer än kronan stärks.. eller försvagas mindre än kronan försvagas.
Jo, under många år hade det varit en dålig affär med ”valutasäkrade” fonder då kronan stadigt försvagats men just under våren 2025 har jag svårt att se hur det inte var en fördel.
Men, visst förstår jag att ”valutasäkring” tillför ytterligare en risk.
Tror inte någon protesterar mot att det var en fördel just 2025 på våren.
Valutasäkringen introducerade risk, risk som föll ut positivt just våren 2025.
Jag kan vinna på triss också. Betyder inte att jag får betalt för risken att köpa en trisslott.
Man märker att du tänker i reala termer 
. Men om vi bara tänker i nominella termer och ser på valutaparet i isolation?
Jaha, men samtligt hävdar tråden att ”VALUTARISK I AKTIER OCH INDEXFONDER ÄR EN ILLUSION”.
Kan du citerar var det står att VALUTASÄKRADE fonder saknar valutarisk?
Det tror jag ingen har påstått.. frågan var snarare om det inte finns nån valutarisk varför finns det då ”valutasäkrade” fonder.
Varit bortrest en vecka och därför missat hela denna magnifika tråd. Orkar inte heller tugga igenom allt så jag ber i förväg om ursäkt för ev dubbelpostning.
Har dock gått o grubblat på ett inlägg i ”den andra” valutarisktråden, men det passar nog bättre här.
Det finns ett par knutar i diskussionen. Nämnt tidigare är att man behöver en gemensam definition av vad man menar med ”valutarisk”, men det lämnar jag därhän. En annan sak är att köpkraften är individuell utifrån det konsumtionsmönster man har. Din varukorg ser inte ut som min. Köpkraftsparitet (PPP) hade varit ett verktyg för jämförelse men det finns svårigheter att jämföra mellan länder. Eftersom valuta- och aktiehandel sker momentant och uträkning av PPP är betydligt långsammare så kommer vi här kunna argumentera för olika fördröjningar (även detta resonerat kring tidigare). Detta lämnar jag också åt andra att diskutera.
Nej, jag vill vara mer filosofisk kring valutor med en tanke som hjälp mig komma över på ”Team Nightowl” (och numera även ”Team Jan”.
Världens valutor rör sig i en egen domän där det saknas en fast punkt att relatera mot, ungefär likt ankor i en damm. Där guppar de runt och rör sig hela tiden mot varandra. Ankflockens centrum är det bästa surrogatet till en fast punkt, men denna ”indexpunkt” kommer vara i ständig rörelse beroende på hur flockens ankor rör sig inbördes. Men nog med fåniga liknelser. Det som hjälpt mig är synsättet att SEK inte rör sig mot USD specifikt, utan mot alla valutor. Det är bättre att betrakta valutornas rörelse, inte som par utan varje valuta individuellt mot ett valutaindex. Situationen vi träter om kan beskrivas som att USD värde sjunker mot valutaindex medan SEK är oförändrat. Att USD sjunker mot valutaindex har en mängd orsaker inkl politiska utspel, statsskuld, styrränta mm. Valutornas uppgift i sammanhanget är att, till ett fattbart begrepp, översätta ett företags abstrakta och multifaktoriella ”värde” (förenklat ”prognostiserad framtida vinst”), som istället rör sig bland andra företag k en annan domän. Visst, Apples ”värde” kan delvis påverkas av samma faktorer som USD ”värde”/position i förhållande till sitt index men kan beskrivas som samvariation snarare än ett orsakssamband. Utifrån denna syn placerar jag mig i ”en akties handelsvaluta ger i sig ingen valutarisk”-lägret.
@janbolmeson har gjort en väldigt bra definition på detta i form av tre olika former av valutarisk som defineras:
Jo, sett det.
Har gjort definitioner.
Svar ja. Ingen motsättning mot vad jag har skrivit.
Ja, det är det som jag kallar för att det finns olika måttstockar. Det kan även illustreras av deta inlägg.
Ja, det är det som jag gör när jag t.ex. låser det mot guld genom att gå FRÅN att mäta en globalfond (etf:en URTH) i SEK och USD.
TILL att mäta den med samma linjal i gulduns.
Hänger inte riktigt med.
Växelkursen uttrycker bara de två valutornas relativa värde mot varandra. Iom att det effektivt går att handla valutorna fram-och-tillbaka så tycker man ju att det måste vara så att båda riktningarna synkar på det sättet att om man köper ena för den andra och sedan direkt säljer för att få tillbaka den första, så får man samma nummer minus avgifter tillbaka. Inget arbitrage möjligt, alltså.
100 SEK → x USD → 100 SEK om man gör det momentant. Då måste väl likamed-relationen du skriver stämma?
Men iom att det bara visar den interna relationen så kan båda valutorna förstärkas realt samtidigt, men det relativa värdet mellan dem kan samtidigt ändras så att det ser ut som att den ena stärks och den andra försvagas om man bara tittar på den växelkursen. Eller tvärtom. Båda valutorna kan försvagas realt, men deras relativa värde förändras inte, så växelkurserna dem emellan ändras inte. Osv. Någon listade många möjliga kombinationer ovan.
Guld är ju en intressant proxy mot realt, men egentligen finns det inget sätt att se vad växelkursen mot realt är, bara massa olika korgar av “reala” saker att jämföra med. Guld, olika kpi, osv.
Det är som ett gäng hissar i en byggnad där man inte kan se vilken våning man är på, men man kan se om alla de andra hissarna är på våningar ovanför eller under hissen man är i. Är hiss A fyra våningar ovanför hiss B, då är nödvändigtvis hiss B fyra våningar under hiss A. Åker hiss A ner en våning, då ändrar den inte bara sin relation till hiss B, den ändrar sin relation till alla andra hissar i byggnaden. Men om hiss B samtidigt åker ner en våning, då kan man inte se någon skillnad i relationen mellan hiss A och hiss B—de är fortfarande fyra våningar isär, men de är samtidigt båda en våning lägre i byggnaden.
Hela diskussionen handlar ju lite om att det är inte användbart att titta på hissarnas relation till varandra för att avgöra var man är i byggnaden, man behöver ha våningsnummer. Och för valutor finns inga våningsnummer.
Man kan se valutorna som hissar, men man kan se aktier och guld och annat som hissar med, som har relation till de andra. När en valuta åker upp och ner så ändrar den sin relation till alla andra hissar, även aktierna. När en aktie åker upp och ner och ändrar den sin relation till alla andra hissar. Hur man än tittar från hiss till hiss till hiss (1 våning högre, nästa 2 våningar lägre, nästa 2 våningar högre, osv), så landar man alltid på samma netto-diff i våningar mellan två specifika hissar.
Säg att detta gäller:
Växelkurserna blir då:
A = 2*B
A = 4*C
B = 0.5*A
B = 2*C
C = 0.25*A
C = 0.5*B
Men åker hiss A upp 4 våningar:
Då blir växelkurserna:
A = 4*B
A = 8*C
B = 0.25*A
B = 2*C
C = 0.125*A
C = 0.5*B
Eftersom vi enkelt kan se absolutvärdet (reala värdet = våning) här här så är det hyffsat enkelt att se att alla växelkurserna måste vara relativt konsistenta mot varandra, det kan omöjligtvis uppstå ett arbitrage.
@janbolmeson Jag har ibland funderat på om man borde bygga en sida där man kan dra i hissarna för att flytta dem, där växelkursen mellan hissarna räknas om direkt så man kan se dessa sammanhang. För mig är bilden talande i att det är ett system där alla vikterna mellan de relativa positionerna måste hänga ihop så att alla är både internt konsistenta och konsistenta på systemnivå.
Edit: Jag byggde en i ChatGPT och genererade ovanstående bilder som illustration till mina exempel.
Det jag försöker komma bort ifrån är att är se US./SEK som parvis kopplade när det eg är synen på USD respektive SEK värde, var för sig i förhållande till alla världens valutor som marknaden värderar. Tankefiguren underlättade förståelsen för mig.
Vi är helt överens.
Hur tänker du då? Det bolagets vinst halveras väl om värdet på SEK halveras.
Sant men vinstmarginalen i procent är den samma. Så det kommer påverka bolagets värde på den del inte är tillgångar/invetarier. Så PE påverkas inte riktigt en faktor 2, beroende på andelen av bolagsvärdet som är diskonterad framtida vinst.
Sjunker SEK till hälften så sjunker både omsättningen och kostnaderna till hälften realt.
Det blir bökigt för allt beror på varje enskilt bolag.
Här kommer ett exempel som jag har haft i ett DM med en annan användare som ifrågasatte ovan. Tycker det visar ett annat perspektiv, och jag TROR det visar på samma sak om jag inte har otur när jag tänker. Dvs detta kan vara fel. 
@Alec , @axr, @Nightowl och ni andra kan ni granska? 
Början av vår konversation:
Fortsättning:
Mitt svar till ovan:
Startläge
Det vill säga att när vi står i startläget har vi:
Förändring
Sedan skriver du:
Vi har en förstärkning i dollarn på 1%, dvs. vi går från 10 SEK/USD till 10.1 SEK/USD. Jag påstår att detta nu är följande. Notera att du har valt en liten skillnad vilket gör att det blir små skillnader i talen. Enklare vore en större röresle för att se skillnaderna, men skit samma. Vi räknar på kvoten 1/1,01.
I samband med förstärkningen av dollarn kommer värdet på BoA-aktien att värderas om till ca 0.99 (=1/1,01) för att behålla konstant värde mot alla andra valutor, t.ex. den svenska kronan.
I samma ögonblick kommer det att värderas om till följd den interna kostnadsmixen “internt” i BoA baserat på deras intjäning i olika valuta, kostnader, tillgångar, skulder etc. Dvs. BoA:s exponering inom verksamheten mot dollarn. Denna kan ju gå åt vilket håll som helst. Den kan ju korrigera 0.99 till både 0.95 eller 1.05 eller vilken annan siffra som helst. Här är ju “valutarisken” inne i företag. Eftersom du dessutom sätter värdet av BoA-aktien till 1.00 USD så har du implicit satt den här faktorn till (1-1/1,01), låt oss kalla den för “X”.
Bananpriset blir 1/1,01 * 1 USD = 0.99 USD per kg.
BoA-aktien i SEK blir = 1/1.01 * 10,10 = 10 SEK (oförändrat).
Bananpriset i SEK blir = 1/1.01 USD * 10,10 SEK per USD = 10 SEK per kg (oförändrat)
Slutresonemang
Om vi hade satt faktorn X till 0, dvs. att vi hade haft att BoA-aktien prissattes i USD bara enligt valutakorrektionen skulle du ha slutläget:
Amerikan: 10 miljoner BoA-aktier för 1/1,01 USD = 10 miljoner kg bananer för 1/1,01 USD/kg
Svensk: 10 miljoner BoA-aktier för styckpris 1/1,01 USD * 10,1 SEK/USD = 100 MSEK <=> 1/1,01 USD/kg bananer * 10,1 SEK/USD = 100 miljoner kg bananer
Det vill säga att det har inte skett någon förändring bara för att måttstocken förändrades. MEN! Nu har du inte satt X till 0 utan till (1-1/1,01) vilket de facto innebär att det har skett en real värdeförändring av BoA-aktien (den kunde gått åt andra hållet om interna mixen var annorlunda). Om vi räknar om det med denna:
För amerikanen:
För svensken:
Både amerikanen och svensken har fått 1% mer köpkraft! De kunde köpa 10 miljoner kg bananer i startläget, nu kan de köpa 10,1 miljoner kg. Detta är en verklig ekonomisk vinst som kommer från BoA:s interna valutaexponering.
Jag anser därför att det du skriver ovan är:
För du har de facto tjänat 1 miljon, men inte på grund av valutaförändringen UTAN på grund av BoA:s interna nettoexponering mot dollarn som du implicit (omedvetet?) har satt till X = 1/101 där du kommer tjäna pengar så länge X > 0.
Men i verkligheten hade ju det lika gärna kunnat vara X < 0. Det är därför jag i mina exempel har satt X = 0 för att slippa denna extra komplexitet som jag egentligen inte upplever bidrar.
AI-skapad, men upplevde den som att den tydliggjorde att det spelar roll hur vi kommer till målet också. Här kan jag också ha varit otydlig.
Fall A: BARA kronan försvagas
Växelkurs: 10 → 10,10 SEK/USD
Vad händer:
- Dollarn är oförändrad globalt
- Bananpris i USA: 1,00 USD/kg
- Bananpris i Sverige: 10,10 SEK/kg
BoA-aktien (ALLA X):
- USD-pris: 1,00 USD (oförändrat för alla X - inget har hänt med dollarn globalt)
- SEK-pris: 10,10 SEK (för alla X)
Resultat för svensken (alla X):
- Aktievärde: 10,10 SEK
- Bananpris: 10,10 SEK/kg
- Köpkraft: 1 kg (oförändrat)
Fall B: Dollarn stärks GLOBALT
Växelkurs: 10 → 10,10 SEK/USD
Vad händer:
- Dollarn stärks mot ALLA valutor
- Bananpris i USA: 1/1,01 USD/kg (−1%)
- Bananpris i Sverige: 10,00 SEK/kg (oförändrat)
Med X = 0 (ingen intern dollarexponering)
BoA-aktien:
- USD-pris: 1/1,01 USD ≈ 0,99 USD (ren PPP-justering)
- SEK-pris: (1/1,01) × 10,10 ≈ 10,00 SEK
Resultat:
- Svensk: 10,00 ÷ 10,00 = 1 kg (oförändrat)
- Amerikan: (1/1,01) ÷ (1/1,01) = 1 kg (oförändrat)
Med X > 0 (t.ex. X = 1/101, positiv dollarexponering)
BoA-aktien:
- USD-pris: (1/1,01) + (1/101) ≈ 0,9 + 0,1 = 1,00 USD (PPP-justering + intern dollarvinst)
- SEK-pris: 1,00 × 10,10 = 10,10 SEK
Resultat:
- Svensk: 10,10 ÷ 10,00 = 1,01 kg (VINST!)
- Amerikan: 1,00 ÷ (1/1,01) = 1,01 kg (VINST!)
Med X < 0 (t.ex. X = -1/101, negativ dollarexponering)
BoA-aktien:
- USD-pris: (1/1,01) - (1/101) = 99/101 USD (PPP-justering + intern dollarförlust)
- SEK-pris: (99/101) × 10,10 ≈ 9,90 SEK
Resultat:
- Svensk: 9,90 ÷ 10,00 = 0,99 kg (FÖRLUST!)
- Amerikan: (99/101) ÷ (1/1,01) = 0,99 kg (FÖRLUST!)
Sammanfattning i tabell
Fall A: SEK försvagad Fall B: USD stärkt X = 0 10,10 SEK → 1 kg 10,00 SEK → 1 kg X > 0 10,10 SEK → 1 kg 10,10 SEK → 1,01 kg X < 0 10,10 SEK → 1 kg 9,90 SEK → 0,99 kg Kritisk insikt:
Fall A (nominell kronförsvagning):
- X spelar INGEN roll för köpkraften
- Alla får 1 kg oavsett X
- Den “upplevda” valutarisken är illusorisk
Fall B (real dollarstyrka):
- X bestämmer ALLT
- X > 0: Du vinner
- X < 0: Du förlorar
Detta är förmodligen fel…. Men jag behöver hjälp att tänka:
Jag får återkomma med svar. Jag TROR att följande är mer rätt. Men jag är osäker, ber återigen om hjälp: @Marknadstajmarn, @Nightowlm, @axr och @alec med flera. 
Jag är alltså INTE säker på att nedan är rätt. Det är ett PROVPRAT.
Just nu kan jag inte skriva det bättre än AI, så det får bli ett citat med mina kompletteringar.
Växelkurs: 10 → 10,10 SEK/USD
Vad händer:
- Dollarn är oförändrad globalt
- Bananpris i USA: 1,00 USD/kg (oförändrat, inget har hänt med dollarn)
- Bananpris i Sverige: 10,10 SEK/kg (ökar eftersom kronan försvagas, mindre köpkraft per krona)
Obligationen:
- Nominellt belopp: 1 USD (låst, ungefär som ett sparkonto)
- SEK-värde: 1 USD/obligation × 10,10 SEK/USD = 10,10 SEK per obligation (eftersom kronan försvagats får vi fler kronor)
Resultat:
- Svensk: 10,10 SEK ÷ 10,10 SEK/kg = 1 kg (oförändrat - obligationen “räddar” min köpkraft, pengar på ett svenskt sparkonto hade gett färre kg bananer.)
- Amerikan: 1,00 USD ÷ 1,00 USD/kg = 1 kg (oförändrat, har inte hänt något alls från amerikanens perspektiv)
Förklaring: Den “extra miljonen” i SEK äts upp exakt av att bananerna (och allt annat) blivit 1% dyrare i SEK. Ingen har tjänat något realt. Svensken som haft pengar på ett svenskt sparkonto har blivit av med köpkraft och hade fått för motsvarande tidigare summa om 10 SEK bara typ 0.99 kg bananer.
Växelkurs: 10 → 10,10 SEK/USD
Vad händer:
- Dollarn stärks mot ALLA valutor inte bara den svenska.
- Bananpris i USA: 1/1,01 USD/kg (−1%) - bananpriset faller eftersom köpkraften för dollarn stärks. Man får fler varor, fler bananer för samma USD).
- Bananpris i Sverige: 10,00 SEK/kg (oförändrat eftersom den svenska kronan har varken stärkts eller försvagats. )
Obligationen:
- Nominellt belopp: 1 USD (fortfarande låst eftersom den är som ett sparkonto)
- SEK-värde: 1 USD/obligation × 10,10 SEK/USD = 10,10 SEK per obligation
Resultat:
- Svensk: 10,10 SEK ÷ 10,00 SEK/kg = 1,01 kg (VINST! eftersom jag har fått 10,10 för min obligation men jag behöver bara betala 10.00 kr per kg bananer.)
- Amerikan: 1,00 USD ÷ (1/1,01) USD/kg = 1,01 kg (VINST! för priset på bananer har sjunkit eftersom dollarns köpkraft har ökat)
Förklaring: Dollarn köper nu 1% mer varor globalt. Eftersom obligationen är låst till 1 USD har både svensk och amerikan fått 1% mer köpkraft. Detta är en VERKLIG vinst
Sedan kan ju även tvärtom ske, kronan kan stärkas och dollarn kan försvagas.
Växelkurs: 10 → 9,90 SEK/USD (−1%)
Vad händer:
Obligationen:
Resultat:
Förklaring: Man har “förlorat” 0,10 SEK i växelkurs, men bananerna är också 1% billigare i SEK. Det tar ut varandra.
Växelkurs: 10 → 9,90 SEK/USD (−1%, samma siffra som Fall C!)
Vad händer:
Obligationen:
Resultat:
Förklaring: Dollarn köper nu 1% mindre varor globalt. Eftersom obligationen är låst till 1 USD har både svensk och amerikan förlorat 1% köpkraft. Detta är en VERKLIG förlust.
Fall Växelkurs Vad händer? Obligationen (SEK) Bananpris (SEK) Köpkraft A: SEK försvagad 10 → 10,10 Bara SEK rör sig 10,10 SEK 10,10 SEK/kg 1 kg B: USD stärkt 10 → 10,10 USD stärks globalt 10,10 SEK 10,00 SEK/kg 1,01 kg C: SEK stärkt 10 → 9,90 Bara SEK rör sig 9,90 SEK 9,90 SEK/kg 1 kg D: USD försvagad 10 → 9,90 USD försvagas globalt 9,90 SEK 10,00 SEK/kg 0,99 kg
Exakt samma princip som OVAN men en obligation har ingen faktor X eftersom den är denominerad i valutan som vi mäter i. Dvs. undantaget som jag refererar till i den vetenskapliga artikeln:
Risky assets, other than domestic and foreign currency deposits and long-term bonds, which promise payment of a specific amount of currency at maturity, have no intrinsic denomination in any currency.
Det vill säga att här pratar vi ju om en ränta. Det vill säga att det som händer är:
Startläge:
Efter dollarförstärkning till 10,10 SEK/USD:
Slutresultat:
För amerikanen:
För svensken:
Ingen har tjänat eller förlorat något.
Det är ett felaktigt antagande. Du kommer inte ha tjänat en miljon i detta exempel enligt ovanstående beräkningar.
Skillnad mot det förra exemplet där du på samma scenario hade tjänat 1 miljon, så kommer du inte göra det med obligationen eftersom X = 0. Så tvärtom skulle jag säga att förlusten på 0.1 MUSD är en illusion för amerikanen eftersom han fortfarande kan köpa lika många bananer.
Precis som förlusten för en svensk som ägt en indexfond handlad i SEK är en illusion i att det skulle vara sämre än amerikanen som ägt den i USD eller snubben från Venezuela som ägt den i bolivar.
Nu är jag trött och ska precis gå och lägga mig, men varför går obligationen ned?
Obligationen är ju låst till ett nominellt belopp. Man får tillbaka $1 oavsett vad som händer med dollarn under löptiden. Som dollar på banken.
Så om dollarn stärks så ökar realvärdet.
Nu ser jag dock i hans fråga att det är kronan som försvagas snarare än dollarn som stärks.
Det är två olika exempel.
