Missar att betala SLP på tjänstepensioninsättningar, alternativt trott att de får göra avdrag för kostnaden även om det är mer än 35 % av den utbetalda lönen.
Om du köper något från Sverige ställer leverantören ut fakturan med utgående moms som tydligt framgår på fakturan, vilket bokförs som ingående moms i ditt bolag.
När det gäller fakturering mellan olika EU-länder har man istället gjort så att leverantören ställer ut fakturan med 0 moms och kunden får boka upp det själv istället.
Mottagaren bokför upp 25% utgående moms och 25% ingående moms som tar ut varandra. Detta ska sedan läggas in i rätt fält i momsdeklarationen vilket blir lätt om det är bokfört rätt.
Egentligen får det ingen effekt på hur mycket moms som ska betalas in till Skatteverket men de vill ändå ha det spec:at.
En alltför vanligt misstag många med AB gör är att köpa en dator eller en mobiltelefon över disk, och betala med företagskortet, men missa att få med på kvittot att det är företaget som är kunden. Om inköpet är över 4000 kr får man då inte dra av momsen, utan ta hela utgiften som kostnad.
Ett annat misstag som många gör är att inte kolla om webshopen man handlar från är svensk eller utländsk, och därmed inte lämnar momsregistreringsnummer. Många europeiska företag har svenska hemsidor, och säljer framför allt till privatpersoner. De debiterar svensk moms via OSS, så på fakturan ser det ut som att man kan lyfta den som vanligt, men det är inte tillåtet.
Kanske är jag som misstolkat något, men så här står det på Skatteverkets hemsida:
" Det totala beskattningsunderlaget ska överstiga 100 000 kr i fakturan
Köparen är skattskyldig vid omsättning av mobiltelefoner, integrerade kretsanordningar, spelkonsoler, pekdatorer och bärbara datorer om beskattningsunderlaget för de varor som omsätts sammantaget överstiger 100 000 kr i den faktura som utfärdats för omsättningen. Det är det totala beskattningsunderlaget för mobiltelefoner, integrerade kretsanordningar, spelkonsoler, pekdatorer och bärbara datorer per faktura som ska överstiga 100 000 kr. Om flera fakturor ställs ut vid ett köptillfälle ska varje enskild faktura bedömas för sig ([prop. 2020/21:20 s. 32].
Fler tankar när jag dansade runt midsommarstången…
-Väldigt vanligt att man missar eller inte vet att man kan sänka preliminärskatten när resultatet ändras och året inte går som man tänkt sig… eller att ändra för att få överskottet tillbaka inom någon vecka än att vänta flera månader på slutskattebeskedet.
-Man drar av alldeles för mkt i moms på representation.
Det du skriver om har ingenting att göra med vad Genic skrev.
Det du citerar har bara att göra med att köparen ska redovisa och deklarera in- och utgående moms om den köper teknikprylar för mer än 100 000kr per faktura, även om leverantören är svensk.
Dvs. samma upplägg som om man köper från en EU-leverantör utanför Sverige.
Det Genic skriver är att det kan uppstå problem för ett företag med att få dra av ingående moms om underlaget inte är utställt till företaget utan snarare en privatperson som gjort ett utlägg för företaget.
Jag tror att det mest har med underlaget att göra och inte betalningsmetoden.
Jag har vid enstaka tillfälle gjort utlägg på +50k åt min arbetsgivare men i sådana fall har underlaget varit utställt till företaget och inte mig privat.
Om jag går och köper en TV åt mig själv men min arbetsgivare betalar köpet så får inte arbetsgivaren dra av kostnaden skattemässigt och inte heller dra av ingående moms.
Det är då baserat på underlaget och inte exakt hur transaktionen går till.
Som Genic skrev kan det vara ok med bristfälliga underlag som betalas av anställd upp till 4000kr.
Bristfälliga underlag (t.ex. leverantörsfakturor) kan leda till att moms och kostnad inte får dras av även om det är företaget som har beställt, betalat och hanterat leverantörsfakturan och ingen anställd eller annan part ens varit inblandad.
Det räcker med andra ord inte att rätt part betalar, det behöver ändå finnas ett korrekt underlag utställt till rätt part när det gäller större belopp.
“4 000 kronor är en magisk gräns när det gäller avdragsrätt för ingående moms – om ditt köp överstiger den gränsen måste avdragsrätten styrkas med en fullständig faktura där löpnummer samt köparens namn och adress ska framgå. Det räcker med andra ord oftast inte med ett vanligt kassakvitto. Handlar du för under 4 000 kronor räcker det med en så kallad förenklad faktura.”
"Normalt är säljaren skyldig att utfärda en fullständig faktura om köparen är någon annan än en privatperson. I vissa fall får säljaren utfärda en förenklad faktura istället, även om köparen till exempel är ett företag. En förenklad faktura innehåller färre uppgifter än en fullständig sådan.
“Säljaren får utfärda en förenklad faktura om minst ett av följande kriterier är uppfyllt: Om totalbeloppet på fakturan inte överstiger 4 000 kronor inklusive moms.”
Nå tips på hur bäst spara dom? Jag har börjar med dooer som verkar automatisera mycket och säkert sparar kvittona. Funderar på om jag också ska backa up via google drive till exempel. Nå tips?
Hur bör jag regga kvittona? Verifikationsnumret från boköringen? Datum?
Jag håller precis på att sätta upp mitt lilla adminsystem så alla tips uppskattas!
Man kan ju numera spara underlagen digitalt. Men många missar tyvärr att det digitala underlaget måste vara en korrekt och fullständig kopia av originalet.
Tex
Tele2 faktura som är på två sidor: Man scannar endast första sidan då man tänker att det mesta av infon som man behöver står där men detta är fel man måste scanna alla sidor.
Det måste vara en korrekt och läsbar digital kopia.
Det är viktigt att arkivering av digitala underlag är korrekt lagrade, sorterade och märkta som jag anser det. Speciellt om det är en omfattande mängd underlag dessutom.
I många system finns möjligheten till arkivering och då landar det som bilaga till verifikatet i redovisningen. Detta skapar ett hållbart system som gör det lätt att ta fram vid eventuell revision.
Håller med om att det är smidigt.
Har dock erfarenhet av att exporten vid systembyten varit krångliga/inte fungerat.
Därav lägger jag alla mina underlag även i mappar. Nu har jag väldigt få verifikat hittills så det tar inte många extra minuter per år.
Visma/Spiris kan jag fortfarande logga in i och se gamla underlag. Ett plus till dem!
Bokio slängde ut mig när jag slutade betala, så fick lösa exporten. Kanske rimligt, men ändå rätt tråkigt.
Helt rätt, en backup av sina underlag och tillhörande räkenskaper ska man se till att ha. Här är det ju definitivt mycket bättre efter förra årets förändringar i bokföringslagen. För vem hade en extra kopia på underlag, verifikat osv som satt (sitter) i pärmar?
Det är en viktig aspekt du tar upp, som jag tycker att dagens olika systemleverantörer måste se till att erbjuda bättre exportlösningar för sina system. Håller med om att det med dagens SaaS-tjänster och olika appar som numera är populärt (och är onekligen framtiden) är alldeles för låsta.
Förr hade du programmet mot att du betalade en licens och fick uppdateringar mot att du betalade serviceavgift, men du hade oftast möjlighet att säga upp serviceavtalet men behålla programmet fullt åtkomligt och oftast fungerade det mer än de 7 år som lagstadgat kräver att du behåller räkenskapsdatan.
Numera lagras allt inom en sluten sfär någonstans i molnet (om än att de flesta SaaS- och App-bolag talar för hur öppet deras system är när det kommer till API och integrationer) och skapar bekymmer när portabiliteten brister. Jag tycker inte man ska känna sig låst i ett val man en gång gjorde, verksamheter förändras och därmed behoven i sitt systemanvändande. Då ska man inte behöva hållas gisslan och betala för att fortsätta ha sin historik.
Ursäktar möjlig off-topic, men ett viktigt ämne rörande bokföringsmissar - som är värda att tänka på när vi företagare sitter ute i landet och väljer våra systemleverantörer.
