Från ca 6 500 kr boendekostnad > till ca 12 000 kr tio år senare!
Skräckexempel från verkligheten…
Min mamma bor i BrF, en stor 3 rok. Hon flyttade in i lägenheten ca 2012.
Då var avgiften till BrF 4015 kr per månad (ca).
Efter renoveringar och stambyte/relining mm. är nu avgiften över 7100 kr per månad.
= Det är ca +3100 kr ökning.
Räntorna på hennes (rel. små bolån) gick sedan upp senaste åren till nuläge. Från låga boräntor som vi hade 2012-2016 betalar hon också mkt mer på dessa lån.
= Ca det dubbla tror jag.
Vidare: ingen bank ville förhandla om räntan om hon inte signade upp för deras dyra extra produkter. Försäkringar m.m. Hon sa nej. De var inte intresserade för hennes lån var för små. Hon blev faktiskt avvisad av samtliga aktörer * hon kan ha missat någon möjligtvis som hade varit intresserad.
Total kostnad för hennes boende brukade vara ca 6 500 kr per månad (strax över). Idag en bit över 12 000 kr.
Det är en plötslig ökning på +5000 kr / månad-
Mamma är ensamstående och har en inkomst.
Alltså påverkar det hennes ekonomi markant.
Slutsats:
När du gör månadsbudget = se till att ge utrymme för reella ökningar om inte över +100% per månad. Var brutal i dina estimat. Verkligheten är tuff där ute.
Kram/L
Obs! Mamma klarar sig fint men hon är lite grining på sin BrF samt bankerna där ute. De hade inte planerat för kommande renoveringar/sparat tillräckligt för framtiden. Hon kommer heller inte ta lån mer hos några banker - säger hon.
Siffrorna ovan är fiktiva för att hålla mamsen anonym Men ökningen är ca korrekt!
Om det är krav på att köpa extraprodukter av banken så skulle jag göra jämförelse av min nuvarande ränta på bolånet med SBAB och Skandia som har transparenta färdigförhandlade räntor. Deras räntor är OFTAST betydligt lägre än storbankernas listräntor.
Jag har själv valt SBAB sedan ca 10 år eftersom varken gillar eller tycker att det är värt tiden med förhandling.
Håller med, detta är ju inte så plötsligt? Och gissningsvis har hennes inkomst också ökat en del under denna tid. Medellön har väl iaf gått upp ca. 50% på denna tid. Men visst är det en uppgång även realt i månadsbudgeten. I detta fallet kanske en del av detta kan skyllas just den Brfen som inte satt av tillräckligt tidigare till renoveringar. Dvs. avgiften skulle varit högre redan 2012 och tidigare. Då kanske uppgången inte skulle vara lika hög.
Ett tips är att använda SCBs prisomräknare när du jämför kostnader från olika tider: Prisomräknaren Då är det lätt att se vad som är inflation och vad som egentligen är dyrare .
BRFen har alltså renoverat. Är det bara underhåll? Eller har fastigheten och utemiljön förbättras så att standarden på det hon får för pengarna också har ökat? Vi glömmer ofta standardinflationen i våra huven. Vi ökar kraven på hur tvättstuga, förråd och utemiljöer ser ut men tror att det ska va gratis.
BRFens räntor har också stigit precis som hennes egna.
En ökning med 5000 på 14 år låter varken plötsligt eller katastrofalt. Och ja. Det är nog något man bör ha med i planen. Men då inte som skräckscenario utan nåt att försöka kompensera för i form av ökade inkomster. Vilket nog gjorts av de vanliga löneökningarna om man inte gjort nåt för att förbättra sin position på 14 år.
Ingen invänder mot att det inte kan vara rejält kännbart eller jobbigt, men det spelar ingen roll om det är en pensionär eller en multimiljardär, en ökning över 14 år kan inte kallas plötslig.
Det verkar vara vanligt att man inte sätter sig in i föreningens ekonomi innan man köper sin andel i BRF. Vissa föreningar valde att fondera och minska lånen när räntorna gick ner och var låga, medans andra sänkte avgiften.
BRF ekonomi är inte någon annans utan tillhör de boende. Om de boende bara jagar en låg avgift på kort sikt, så får man förvänta sig snabba avgiftshöjningar
Det belyser även vikten av att studera föreningens ekonomi i den BRF man funderar på köpa in sig i. För att åtminstone försöka göra en bedömning av hur föreningen ligger till underhållsmässigt och riskmässigt. Inte lätt men ack så viktigt! Har just gjort den resan när vi kollat på lägenhet åt dottern. Vi kollade främst på föreningar som ägde marken och som hade en underhållsplan och verkade ligga i fas underhållsmässigt. (Helst ville vi att de stora åtgärderna var gjorda på 2000-talet) Sen kollade vi att de både hade en rimlig reparationsfond och gjorde kontinuerlig avsättning till det. Vi ville även att de skulle ha en vettig lånesituation. Slutligen ville vi att agiften skulle kännas ok även med i värsta fall en ökning på 50% höjning!
Sen angående banker. Fyller själv 59år i år och har insett sen ett par att vi helst IGÅR måste planera/lägga upp en strategi för eventuella lån under pensionärslivet, eftersom man som pensionär tyvärr sitter i ett väldigt dåligt förhandlingsläge gentemot banken.
I vårt fall mynnade strategin ut på att vi under hösten höjde belåningen lite till där vi vill ha och klarar av den långsiktigt under pensionärslivet. Sen tack vare att vi flyttat alla TJP som gått till Avanza och har våra ISK där så lyckades vi också flytta bolånet till Avanza och får då väldigt bra villkor via deras PB-bolån där vi också slipper förhandlingsbiten.
Sen ska man också inse att inflationen gör att 6500kr år 2012 motsvarar ungefär 8500kr i år 2026.
Det är aldrig kul när saker blir dyrare än man tänkt sig rimligtvis.
Jag köpte min lägenhet 2022, och mellan köp och tillträde höjdes räntorna 2 gånger - de 2 första höjningar av vad vi ju vet blev många fler. Hann betala avgiften till min brf kanske 2 gånger innan ett brev damp ned med informationen att avgifterna tyvärr behövde höjas med 50% pga rörliga lån i föreningen.
Föreningen hade bra ekonomi och inga stora renoveringar i planen, så långt kontrollerade jag ekonomin i förväg och kände mig nöjd så. Detta var ju också 2022 då budgivningen drog igång samma dag som visningen (om inte innan), så någon extra tid för vidare djupdyk fanns inte direkt.
Det löste sig ändå trots ensam inkomst. Sparade lite mindre men levde i övrigt precis som vanligt. Marginal är nyckelordet.
Jag tajmade dessutom uttaget från börsen till kontantinsatsen precis innan allt störtdök, you win some, lose some. Hade jag inte köpt då så hade jag suttit fast i en temporär hyresrätt och fortsatt haft 3h pendling om dagen till jobbet. Först nu 2026 är lägenheten värd mer än jag köpte för. Stökig resa, men hade gjort exakt samma sak idag, älskar min lägenhet
Som referens, jag betalade cirka 4500kr i hyra kring 2010, betalar idag närmare 8000kr.
Jag bytte lägenhet vid ett stambyte, då de skulle höja hyran från 5000kr till närmare 7000kr. Så skaffade en lägenhet med lägre hyra än så för cirka 10 år sedan.
Boendekostnaderna har gått upp rejält för många, det är svårt att ta höjd för som sjukpensionär. Jag får helt enkelt dra in på annat. Har letat billigare lägenhet sen 2023, men det är mindre lägenheter för studenter, utan hiss eller rivningsavtal som är billigare.
Så får gilla läget och hoppas på det bästa. Lägenheterna i husen intill kostar 2-3 miljoner att köpa och sen tillkommer avgiften. Så min hyra kan klassas som billig, men den slukar ändå 40%+ av min inkomst, sen tillkommer alla andra boendekostnader.
Unga människor köper boende idag och gör säkert kalkyler i samband med detta. Räknar de med upp till 100% ökning av boendekostnaden, eller mer?
Räkneexempel
En bostad som förr kostade 27-åriga Anna (nyexad ingenjör t.ex.) 9 500 kr per månad kostar nu över 19 000 kr per månad. Kan hon bo kvar? Vad händer om hon blir av med jobbet samtidigt? Eller om hon blir sjuk?
Jag förstår inte riktigt resonemanget, eller läxan.
Nej man kan inte alltid budgetera för att allt ska gå åt helvete samtidigt, då sitter en 3 barnsfamilj i en 1a i all evighet “ifall att”.
Men man kan ju göra något åt saken om det väl inträffar? Man är väl inte handlingsförlamad, agera när så behövs. Det är ingen mänsklig rättighet att bo i ett visst hus till en viss kostnad.
men hon är lite grining på sin BrF samt bankerna där ute. De hade inte planerat för kommande renoveringar/sparat tillräckligt för framtiden. Hon kommer heller inte ta lån mer hos några banker - säger hon.