Kanske intressant artikel på ämnet. Tänker att all skatt är i någon mån “orättvis” så mer rimligt att det man vill finansiera skadar ekonomin så lite som möjligt.
Vill man leva på lågbeskattad kapitalavkastning som många i detta forum är det klart att man är emot en sån förändring.
Möjligt. Det är dock ett argument som är helt omöjligt att kontrollera då vi isåfall hade behövt jämföra två exakt likadana länder med samma beskattning förutom fastighetsskatten. Oavsett så har USA strängre beskattning på kapital generellt samt lägre inkomstskatt men det har inte löst några problem. USA som land att leva i, skulle jag argumentera, blir värre med tid allt eftersom medan Sverige har hållit sig på en relativt jämn nivå. Vi ska inte inbilla oss att Sverige är ett dåligt land att leva i, då har den personen rest runt i världen på tok för lite.
Men som jag nämnt ovan, jag anser att fastighetsskatt är dåligt pga fler anledningar. En till av anledningarna är att jag har svårt att acceptera idén att staten effektivt sätt ska tala om för mig hur fint/fult jag ska få bo. Det är en av effekterna som blir med en fastighetsskatt.
Det har vi haft, förmögenhetsskatt, fastighetsskatt, arvsskatt och gåvoskatt (skatta igen på skattade egendomar).
Och nej, jag vill inte ha något av ovanstående tillbaka, jag anser att skatt är stöld, det enda typen av skatt jag kan acceptera är skatt där man faktiskt har tjänat något, d.v.s. inkomstskatt eller skatt på vinst då kan det vara acceptabelt att dela med sig av en del men att betala utan att ha haft en intäkt, det är galenskap!
Jag har samma åsikt.
Huvudproblemet som jag ser det är inte att du kan äga en, på papperet, jättedyr villa på Lidingö eller en paradvåning på Haga/annan fysisk ägodel, utan att du kan sälja den till enorma, helt oreglerade vinster.
Hade den nöten kunnat regleras/lösas på något sätt hade klyftorna minskat tror jag. Det är dock också en halkig väg att gå för då börjar vi prata progressiva skattesatser på allt du kan sälja. Det hade troligt resulterat i flykt av kapital innan skatten gått igenom i riksdagen vilket hade skadat Sverige som land.
Oavsett tror jag det är fel att tro att ägandet av något dyrt är problemet. Så länge personen som äger den dyra grejen inte säljer eller kan låna mot den grejen är hen inte rikare än någon annan. Dock så fort den personen har möjlighet att sälja sådant ägande till mycket stora vinster får vi problem med skapande av klyftor. Den bollen tror jag inte är lätt att hitta en bra lösning på, om det inte görs en globalt gemensam insats som ger lika spelplan i alla länder.
Tycker många jobbar väldigt hårt men ej får lön för mödan. T ex polis och vårdpersonal.
Mitt jobb är slappt i jämförelse och ändå får jag mer än dubbelt betalt än för de yrkena.
Bilar körs runt på våra vägar, det är vad skatten är till för.
Vill du inte köra runt på vägarna går det bra att ställa av bilen och inte betala skatt.
Du har fortfarande din bil.
Om det är ett bruksvärde på boendet som ska beskattas är det väl rimligt att man också gör avdrag för kostnaderna? Med det resonemanget blir det en utgift för staten i de flesta fallen.
Vinsten beskattas redan, så hänger inte med i vad du tänker med oreglerade vinster. Som det är idag är fullt rimligt, 30% skatt på vinsten den dag vinsten realiseras.
Normala marknadskrafter, de skulle kunna välja att utföra ditt arbete istället om de så önskar. Jag antar att ditt arbete kräver något av dig som inte vem som helst kan/orkar skaffa sig, även om du personligen anser det slappt.
Läs allt jag skrev. Det är rätt stor skillnad i vinst på att sälja en 400kkr villa i Bjurholm vs en 120mkr villa utanför Stockholm. Storleken på vinst är helt oreglerad. I teorin hade du kunnat göra en vinst på miljarder. Det är detta som skapar klyftor, inget annat, och det är den bollen som är svår att knäcka.
Instämmer, skatter måste förutom att vara rent tekniskt praktiska (som fastighetsskatten) också ha en acceptans bland skattebetalarna. Att ha löpande beskattning på ägande som inte generar vinst (i det här fallet skapar kostnader) är förkastligt.
Om vi jämför med vinstskatten när bostaden väl säljs så accepterar de flesta den utan större protester.
Eller om vi jämför med inkomstskatt så finns det mycket åsikter om hur stor den ska vara, men väldigt få hävdar att den inte borde finnas alls.
I ena fallet bidrar man med enormt lite skatt den dag man realiserar vinst kontra i det andra fallet. Ser faktiskt inget problem. Det är 30% skatt på vinsten i bägge fall, det är väl ändå fullt rimligt?
Sen att någon vill betala 120mkr för en villa, det är en helt annan diskussion…
De skäl du anger som goda är just det, goda för staten men är dåliga för medborgaren.
Det är en skatt som är svår att undkomma vilket innebär att den framför allt drabbar vanliga människor som kanske äger sin egen bostad men som inte har tillgångar spridda runt om i världen i olika tillgångsslag
Sedan finns det också en rent moralisk dimension att det är djupt osmakligt att inte kunna ha ett liv där jag äger en bit mark eller en bostad, har jobbat hårt och betalat av mina lån och sedan inte behöver betala för min bostad när jag är gammal pensionär med låg pension.
Därtill är det en orealiserad tillgång. Att jag som änka sitter på ett hus som är värt mycket och tvingas betala skatt för huset trots att jag bara kan realisera tillgången om jag flyttar därifrån är därtill djupt osmakligt.
Du missar hela min poäng. En av huvudanledningarna enligt mig till att vi har klyftor i samhället är pga platta skattesatser på vinster. Det finns inte många villor som går att sälja för 100mkr i Sverige vilket innebär att det kommer endast vara en liten klick människor som kan äga dessa villor och göra de enorma vinster de har möjlighet att göra på försäljning av de villorna. Det är det som skapar klyftor. Hade skatten varit progressiv och minskat/försvårat möjligheten att göra en sådan stor vinst på enorma kapitalinnehav hade klyftorna minskat, men det hade i sin tur bidragit med andra problem som jag nämnt ovan.
Behovet av “utländska talanger” är kraftigt överdrivet. Dessutom finns redan kraftiga rabatter för sådana.
Fastighetsskatten är en vidrig skatt, tätt följd av MOMS, därför att en sådan utgår ifrån att allt det du har tillhör staten och för att få ha det du “äger” eller ynnesten att få använda de pengar du redan betalat (mycket hög) skatt på ska du betala en avgift.
Vi kan börja diskutera fastighetsskatt när alla andra skatter tagits bort, dvs att endast beskatta konsumtion i stället för inkomst.
Nationalekonomer älskar fastighetsskatt eftersom det i deras synvinkel alltid är statens finansiella situation och inte medborgarnas finansiella situation som är fokuset.
Ojoj! Nu blev det politik! Här blir det åka av…
Helt krasst finansieras sjukersättning till 100% av de som har jobbskatteavdrag…
Du menar som ränteavdrag, ROT-avdrag? Du får gärna utveckla ditt resonemang för jag förstår inte riktigt.
Den här är ju absolut prio och grundvalen för det västerländska samhället
Det var TS som tog upp aspekten att vissa grupper betalar mer skatt än andra. Så gav ett svar på det.
Så min kommentar var mindre OT än din. 
Låt oss återgå till ämnet!
Jag tänkte mer på löpande kostnader, el, försäkring osv.
Men absolut, ROT får ju ändras till 100% avdrag med det resonemanget.
Tidigare fanns fastighetsskatt i Sverige. Den fanns under en tid när skattetrycket överlag var högre än idag och upplevdes som besvärande av många med högre inkomster och mer kapital. Fastighetskatten var etablerad och inget som man ändrade på lättvindigt.
På 90-talet inleddes sedan perioden med sjunkande räntor som i sin tur ledde till ökade tillgångspriser. Detta ledde till att nivån på fastighetsskatten för enskilda objekt ökade väldigt markant. Iom att fastighetsskatten inte justerades årligen blev höjningarna (när de väl kom) betydligt större än vad man tidigare varit van vid. Det uppmärksammades särskilt att äldre personer boende i hus på attraktiva semesterorter drabbades av “skattechocker”. För att avhjälpa det problemet skapades en begränsningsregel som skapade ett tak för fastighetsskatten kopplat till hushållets inkomst.
Utvecklingen med sjunkande räntor fortsatte dock och fastighetsskatten med dess återkommande kostnadschocker uppfattades av många som orättfärdig.
Vid samma tid som ovanstående höll de borgerliga partierna på och fnulade på hur de skulle kunna bryta (S) långa maktinnehav. Fastighetsskatten identifierades som en möjlig valvinnande fråga och ett populistiskt drev skapades för att slopa fastighetsskatten. Det ledde fram till att fastighetsskatten i dåvarande form försvann och ersattes med en kommunal fastighetsavgift. Denna har i sin tur ett såpass lågt tak att den i många delar av landet har karaktären av en platt skatt.
På grund av historiken med låga räntor och ökande tillgångspriser uppfattas fastighetsskatten idag som en “kostnadsbomb” som kan landa i ditt knä utan förvarning. Sedan skulle ett nytt system inte alls behöva se ut som det gamla. Det skulle sannolikt byggas upp på ett annat sätt både för att undvika kostnadsbomber och få till begränsningsregler för pensionärer och andra hushåll med låga inkomster.
Den kritik mot en potentiell ny fastighetsskatt som ibland framförs ska alltså främst ses som propaganda och inte som något grundat i faktiska förhållanden.
En viktig sak som har förändrats sedan den gamla fastighetsskatten tillkom för länge sedan är att värdena på bostadsrättslägenheter har exploderat. Tidigare var de flesta lägenheter i relativ mening inte jättedyra men detta har ändrats fundamentalt. Det finns idag gott om lägenheter som kostar lika mycket som en villa eller mer. Samtidigt är skattenivån på dessa mycket lägre eftersom den baseras på värdet av bostadsfastigheten, inte av de enskilda lägenheterna. De utredningar som gjorts på området har pekat ut detta som något som sannolikt skulle förändras om en ny fastighetsskatt skulle skapas. Man skulle helt enkelt jämställa småhus och ägda lägenheter skattemässigt. Det är helt klart mest rättvist.
Sett ur ett större perspektiv är beskattningen av fastigheter inte helt välfungerande. Jag menar då inte specifikt frågan om fastighetsskatt/fastighetsavgift utan även stämpelskatt och reavinstbeskattning. Beskattningens utformning leder till en inlåsningseffekt och ett suboptimalt utnyttjande av bostadsytan. En förändring här skulle alltså med fördel göras samtidigt som hyresregleringen tas bort. En viss reglering av hyror skulle förstås kunna finnas även framåt men den nuvarande subventionen av hyresnivåerna i äldre bestånd skulle tas bort. Hyran för en hyreslägenhet i Vasastan skulle anpassas så att efterfrågan skulle ligga i paritet med en lägenhet i Husby.