Hej. Jag äger ett gäng indexfonder. En sverigefond, en USA-fond, en globalfond och en asienfond. Asienfonder i fråga är Swedbank Robur Access Asien A, som baserar sig på indexet MSCI AC Asia ex Japan. Medan de övriga fonderna tuffar på i bra takt så är avkastningen från asienfonden negativ sett över de senaste 3 åren. Jag fattar att det tillhör sakens natur att fonder presterar olika bra, även när man väljer indexfonder. Men jag är inte tillräckligt insatt i asiatisk ekonomi, eller i asienfonden för att kunna avgöra varför fonden underpresterar, vilket stressar mig. Är det nån som kan ge mig lite kontext kring varför min Asienfond underpresterat de senaste åren? Sådan kunskap skulle hjälpa mig i min bedömning om jag borde behålla innehavet, eller byta strategi. Så, vilka faktorer ligger bakom den svagare utvecklingen?
Nu har jag inte stenkoll på vad som ingår i just den där fonden, men få har väl missat Kinas utveckling senaste åren. Jag vågar inte avskriva Kina ännu och behåller därmed en stek i ex. Alibaba, men hoppas såklart att det går åt pipsvängen totalt så de håller sig på mattan.
Många av länderna som drivit den ekonomiska tillväxten i Asien har en befolkningstillväxt som är helt åt helvetet. Om man tycker Sverige och väst har låga födelsetal är det ingenting mot exempelvis Sydkorea och Kina. Utan folk finns ingen som kan konsumera eller producera vilket hotar tillväxten (på lång sikt).
I princip Asien minus Japan, en av få hyfsat prissatta EM-indexfonder i Swedbanks utbud.
Liksom för OP också mitt sorgebarn. Funderar på att fasa ut då det handlar om någon % av totalt innehav…
För min del handlar det om närmare 20 % av portföljen =(
Så, desto viktigare då att jag försöker förstå vad det är jag äger, och markofaktorerna som ligger bakom den svaga prestationen.
Kan anledningen vara att diktaturer och korrupta samhällen sällan får en långvarigt stark ekonomisk utveckling? Med tanke på att Kina är en diktatur så gick det ju fenomenalt bra där under ca 30år, men nu not so much. Påminner lite om utvecklingen i Ryssland, fast 60 år senare eller så…
Med vänlig hälsning,
F
I Kina, Sydkorea och Japan föds det nästan inga människor alls, ovanpå det så tar de inte in några människor från andra länder över huvud taget.
De sjunker alltså kraftigt i antal människor per generation. Säga vad man vill om invandringen men den gör ju att vi i alla fall ökar i Sverige, annars hade vi också minskat med cirka 25% per generation då vi föder 1,5 barn per familj/kvinna.
I Kina är den officiella siffran 0,8 och inofficiellt 0,4 barn per familj/kvinna, varje kommande generation är alltså 81% mindre än den förra om 0,4 stämmer, eller 62% mindre än förra om man ska tro deras officiella siffra.
På bilden här blir det tydligt, den enda gruppen i Kina som är färre än de som är 70-74 är den yngsta gruppen, och de största grupperna är alla mellan 30-60 år:
China: population distribution by age group | Statista
Vad som händer med ett lands ekonomi när populationen rasar vet jag såklart inte, men jag skulle gissa på att det är extremt katastrofalt.
Jämför vi de som är 50-54 med de som är 0-4 så är den generationen ungefär hälften så stor, eller en minskning med 50%.
Läsvärt på temat (gör korstecken ty Timbro):
Exakt, innan vi förstod detta trodde vi att länderna i Asien skulle köra om USA, men nu är de tankarna helt bortblåsta.
Som det ser ut idag har USA helt enkelt inga utmanare. Europa har ingen tillväxt, Asiens befolkning minskar med snabb fart och USA växer som aldrig förr.
Finns inga andra företag än amerikanska, förutom några väldigt få undantag, på denna viktiga lista:
Kina är dominerande i alla Asien -fonder, och de har knappast varit progressiva gällande frihet för företag, regleringar och utländska investeringar.
Min uppfattning är att Xi’s politik är starkt bidragande till att Kinas (och därmed Asien / Tillväxtmarknader) står och stampar.
Kina har ju haft problem att få igång ekonomin efter covid och lider nu av deflation. Sedan har tydligen alla västerländska investerare bestämt att Kina är ett sjunkande skepp och sålt av så då har väl kurserna gått ner ännu mer. Vem vet hur läget är om ett år…
Och också, kanske viktigast av allt!
Jag hittade en rätt bra artikel från Reuters som svarade på varför Kinas börs gått så dåligt de senaste åren. Kort sammanfattat: Oro över Kinas inhemska utveckling, oro över de ökade säkerhetspolitiska spänningarna, en hittills svag återhämtning efter pandemin, och fortsatt svajigt på den kinesiska bostadsmarknaden.
Deras spaning: den kinesiska marknaden är mer volatil i båda riktningarna än många andra marknader. Förutsättningarna påverkas både av omvärldsläget och av hurden imhemska köpviljan ser ut. Men många utländska investerare har redan sålt av ganska mycket av sina kinesiska innehav, så stora fall pga försäljningar därifrån borde redan ha skett. Det bäddar för en möjlig stor uppgång om läget ser bättre ut och köpare börjar återvända.
https://www.reuters.com/breakingviews/chinese-equities-are-ready-long-march-upwards-2023-12-14/
Asiater är skötsamma, välutbildade, driftiga osv. De kan mycket väl skapa bolag som konkurrerar globalt precis som alla framgångsrika bolag kan göra.
Köper inte en del av förklaringarna ovan:
Befolkningstillväxt: Då är det afrikafonder man skall köpa.
Sälja spotify för att Sverige är ett så litet land.
Sälj X för att befolkningstillväxten i byn Y är liten osv.
Livet kan förstås bakåt men måste levas framåt 
Så är det med ekonomin också och det finns alltid många förklaringar till varför det är hopplöst just nu.
Hade gärna velat äga en del asiatiska bolag som tex Shimano, men det är svårt att handla dem.
Det pratas mycket om att spara brett och att inte spekulera men… Hur stor sannolikhet är det att Asien vänder på det här närmaste 10 åren? Det känns väl inte troligt eller?
Varför investera i tillväxtmarknader? Bortsett från argumentet om att investera brett och det kan helt plötsligt vända till deras fördel… det är väl att spekulera?
Det var bara en månad sedan Stockholmsbörsen var “hopplös”. Det går fort i hockey.
Skulle personligen snarare säga att genom att exkludera regioner eller branscher från marknadsvikt är mer att spekulera, än vad det är att investera enligt marknadsvikt.
Varför? Är det inte att spekulera om man inkluderar något som går dåligt?
Nej det tycker jag inte om det ingår i marknadsvikten. Om Sverige eller Usa går dåligt, ska man då exkludera dessa också?
Att exkludera något från marknadsvikt tycker jag är att spekulera, eller att inkludera/övervikta något som inte ingår i marknadsvikt är också att spekulera tycker jag.
Beror väl på hur länge Sverige och Usa går dåligt? I vilket skick respektive land är i eller kommer du inte ta hänsyn till det?
Asien har väl underpresterat väldigt länge? Hur mycket tid ska man ge det?