Om man faktiskt pratar med folk finns det ganska många som lever rätt annorlunda liv ändå och att se saker på riktigt att befinna sig där och bilda sig en egen uppfattning är nått annat än att se saker genom nån youtubers perspektiv. Men visst önskar man lite att man fått resa på den tiden när allt va ännu mer okänt.
Jag har upplevt detta i nutiden. Det finns fortfarande gott om sådana platser. Ett problem är dock att säkerhetsläget försämrats. Det kan finnas risker med att besöka helt andra platser än de som ”resepornografin” lyfter fram. Det betyder i praktiken att det som 18-åring kanske inte är så klokt att åka till väldigt udda platser. När man blivit 30+ och blivit mer erfaren borde det dock vara fullt görligt. Dock brukar många i den åldern börja bli mer bekväma och inte lika intresserad av att ”resa sunkigt”.
Som tur är, finns de stora kedjorna i många forna sovjetstater så man vet vad man får som bekväm medelålders resenär, eller hur ![]()
Sedan pandemin har jag bara rest för att familjen har velat det eller för att träffa gamla vänner.
Alla punkter ![]()
Vi lägger minst 100 k varje på på resor, det är en viktig del av livet för oss. Att lämna det vanliga och dra på ett äventyr för en helg eller 2 veckor är otroligt värt pengarna. Trots att man inte har lika mkt kvar på kontot som man skulle kunna haft annars. På 10 år så blir det i 1 miljon visst men också minnen som inte kan fås på annat sätt.
Solnedgångar i Toscana, vandring i bushen i Sydafrika, middag på mysig restaurang i Paris eller en tur på floder med djonk i Vietnam ![]()
![]()
Svenskarna reser inte till någonting, dom reser från någonting. Lasse åberg visste detta redan när han skrev sällskapsresan😀
Själv har jag inte varit utomlsnds sen covid. Försöker vara co2 neutral
Låter cyniskt. Kan man resa ifrån sin cynism? Om man lär sig bemästra cynismen och uppskatta vad som finns där man är; behöver man ens resa?
Jag upplever att man kan förstöra alla upplevelser utomlands genom att vara negativ och ointresserad. Det går att se igenom de flesta fasader och irriteras snarare än fascineras.
Om man däremot bemästrar sin cynism och lär sig uppskatta vad som finns där man är så finns det plötsligt en anledning att resa. Men också mindre att resa ifrån.
Vi har rest mycket som familj, framför allt inom Europa. Det som driver är utan tvekan:
5. utforskandet
Kultur, mat, språket, äventyret. Aldrig charter utan för det mesta egenbokade resor med bil eller flyg. En stor investering som har gett:
- Oss som familj en massa gemensamma minnen som kittar ihop oss.
- Barnen har fått världsvana och en känsla av att klara sig på olika platser och lösa alla de problem som uppkommer.
Det finns inte en krona jag ångrar även när jag konstaterar att bara maten kostade nästan 40000 under sommarens 4 veckors bilsemester. Allt detta upplevt i bergen, vid havet och i de olika städerna vi besökt. En perfekt resa innehåller en blandning av äventyr (gärna vandring), kultur (historia, arkitektur, religion etc), god mat och fina bad.
Nu tillåter inte budgeten detta varje år så i sommar blir det hemester!
När jag bodde i Sverige reste jag gärna till platser med ett bättre klimat. Numera reser jag mest för att frugan vill ha miljöombyte (ja, ibland jag också) eller besöka sitt ursprungsland.
Ja det klart att man inte får välja resmålet eller tidpunkten, men som fattig doktorand var det guld att bli skickad till Rom, München, Marseille, Chile eller Hawaii, speciellt som man oftast kunde stanna lite längre och därmed få en semester med betald resa. Jag har vid det här laget bott sammanlagt nästan ett halvår i München som “gästforskare”, en månad i taget. Kul eftersom man då får prova att leva lite mer som en invånare än som turist. Några förmåner ska man väl ha för svältlönen… ![]()
Det var efter att ha varit så ofta på Hawaii för olika jobbgrejor som vi bestämde oss för att flytta dit när frun hittade ett jobb där.
Har bilsemestrat mycket i sverige och en del i danmark. Dra iväg på en roadtrip är oslagbar semester i mitt tycke och stanna på lite olikav platser och improvisera. Händer alltid oväntade saker på en roadtrip och man får hantera bra och mindre bra väder.
Funns en del fantastiska platser i sverige som norra västkusten, södra skåne, öland, gotland, västra sidan av vättern och delar av svenska fjällvärlden. Stora delar av sverige är dock kanske inte så himla kul. Planterad tall och granskog till förbannelse och ser exakt likandant ut mil efter mil😁 bor man i dessa områden förstår jag mycket väl att man vill resa utomlands
Om man nu vill resa utomlands så är många av dom absolut roligaste länderna att besöka tyvärr också bland dom farligare. Karibien, central och sydamerika är ![]()
![]()
För mig personligen är det:
1. Miljöombyte
Utomlands är en tid för mig att leva fri från vardagen. Jag vill vara på en plats jag trivs men är annorlunda och där jag inte behöver tänka på mitt vardagliga liv.
3. Berättelsen
Att vara hemma en till månad gör mig inte mer eller mindre glad. Det bara en i mängden av vardagen. Livet är till för att upplevas. Nya upplevelser skapar både minnen och får tiden att stanna upp.
5. Utforskande
Jag gillar att turista, sevärdigheter eller mingel med lokalbefolkningen. Platser som är helt underbara om man har fritid. Men skulle aldrig vilja permanent bo på dessa platser på grund av hur skit vardagen är. Jag vill dock leva som lokalbefolkning, uppleva deras liv och för en liten stund vara en del av deras samhälle.
Är inte riktigt med på frågan. Vilka ”stora kedjor” är det du tänker på? Resemöjligheterna i f.d. Sovjet är rejält inskränkta idag. Det är heller inte så roligt att resa till många platser längre, även om det teoretiskt är möjligt.
Jag uppfattar mer generellt att det på många platser är väldigt dyrt att resa bekvämt. Den tänkt västerländska nivån kostar helt enkelt vad västerländska personer kan betala, inte vad som motsvarar den faktiska kvaliteten.
Jag skulle i dagens läge resa i Latinamerika, Asien eller Afrika i första hand. På Västra Balkan finns också en del hyggliga platser, om man inte vill resa så långt och ändå uppleva något annorlunda.
Utforska världen och andra kulturer, annars kommer man ruttna hemma i soffan och helt plötsligt är man gammal och orklös, livet förbi, resor är det bästa som finns.
Sen utesluter det enda inte det andra. Det går ju att uppleva nya saker även på hemmaplan genom att utsätta sig för nya sammanhang. Det är också spännande och något jag gärna skulle vilja göra mer. Resor bombar en dock oftast med mer nya upplevelser och intryck än att vara på hemmaplan.
Ja, det kan ju vara en annan anledning att resa, att prospektera efter en ny bostadsort (även om det inte var det som var avsikten i ert fall). Det känner jag ett par som specifikt har gjort – de bodde några månader i taget i olika länder för att se vad som kunde passa och grälade sedan om om de skulle ta det trevligaste stället eller det med lägst skatt (men det blir nog det senare). Och jag föredrar också att resa till platser dit vi möjligen skulle kunna flytta (alltså med rimligt kostnadsläge och så) för att ha lite koll på vilka alternativ man egentligen har.
Jag tycker maten spelar roll. När jag åkte all-inclusive till KapVerde och betalade 7.300kr för en vecka och fick betala 4-6000kr för en natt i Sverige med likande standard och mat. Mycket mer prisvärt utomlands. Jag sparar pengar, får ut mer och slipper laga mat och diska hemma.
Har spenderat många år utomlands på äventyr med språkstudier och allt det där.
Jag reser ändå helst merparten av tiden inom Sverige.
Är man intresserad av historia har vi så otroligt mycket att se och uppleva i kombination med den vackraste sommaren på jorden.
Lite inskränkt fråga, det finns väl lika många anledningar till att resa som det finns att tex spara pengar i fonder?
Vad du anser vara onödigt är kanske meningen med livet för någon annan.
Reser mycket varje år och det är värt varenda krona jag lägger på det, annars hade jag gjort något annat med pengarna, typ global indexfond ![]()
Barnen måste se något annat än Sverige, ett besök i ett land ger mer information och förståelse än ack så många läroböcker. Framförallt hur jävla bra vi har det i Sverige ![]()
Norra Sverige, Finland och Norge är faktiskt. Att köra E45:an upp genom inlandet är både avslappnande och meditativt och på samma gång lite deprimerande.
Har funderat i flera år på att köra upp mot abisko, kebneksjse, lofoten mm. Är man naturintresserad så är det här klondike.![]()
![]()
![]()
Norge har nog nordens vackraste natur och finland är nog mest exotiska landet av de nordiska länderna.
Det enda som oroar mig är att hemresan blir väldigt lååååååååång