Det är ju bara att kolla de områdena i förorter till Stockholm eller även i andra städer. Områden med en stor del hyreslägenheter innebär en större mängd asylinvandrare. Majoriteten av skjutningar sker också i dessa områden.
“I hyresrätter bor människor som generellt har mindre pengar och svagare ställning i samhället, medan personer som äger sin egen bostad oftast är mer resursstarka, både i form av pengar, utbildning och makt.” - Eva Andersson professorn i kulturgeografi Stockholm Universitet.
Var femte hyresgäst känner sig otrygg i sitt område på natten.
Var femte hyresgäst tycker att de gemensamma utrymmena i hyreshuset är otrygga.
Var femte hyresgäst undviker vissa platser och tider i områdena som de bor i.
Källa: Från en undersökning hyresgästföreningen gjorde.
Ju men man måste också tänka på alternativkostnaden och på att ett hus är en tillgång som också driver stora kostnader.
T.ex. jag bor också i en billig hyresrätt. Jag har kunnat spara rätt mycket och investera det på borsen i 10 år med fin avkastning samtidigt som jag har haft noll underhållskostnader och inga dyra överraskningar.
Det går kanske inte att gå från att var femte hyresgäst känner sig otrygg till att “majoriteten av hyreslägenheter ligger generellt i dåliga områden” med mycket gäng och socialbidrag.
Om en femtedel känner sig otrygga så är det 80% som inte gör det. Samtidigt behöver det sättas i relation till andra boendeformer. Hur många känner sig exempelvis otrygga i bostadsrätter? Enligt statistik från Brå så uppger 28% av befolkningen (16–84 år) att de känner sig mycket eller ganska otrygga i Sverige.
Däremot håller jag med om att det finns socialt utsatta områden där boendeformen ofta är hyresrätter samt att hyresgäster generellt är mindre resursstarka än folk i andra boendeformer. Samtidigt finns det gott om områden där bostadsrätter och hyresrätter är väldigt blandade.
Det är milsvid skillnad mellan upplevd och faktiskt otrygghet. Känner till exempel från landsbygd där det räcker att en okänd skåpbil dyker upp några dagar i rad innan alla i närområdet känner sig otrygga. Betyder det att den faktiska tryggheten förändrats negativt? Knappast.
Det jag kan råda TS till är att spara mellanskillnaden mellan månatliga kostnader för bostad och en liknande BRF. Det kan vara bra att ha när det blir tid för ett köp någon gång i framtiden .
Det här håller inte. I Göteborg är absolut den stora majoriteten av lägenheter i problemområden hyreslägenheter, så är det. Men några av de populäraste områdena i stan både till kölängd för hyreslägenheter och priser för bostadsrätter har stora delar hyresrätter och i vissa delar är det tom majoritet hyresrätter. Hela centrala Göteborg( Haga, Linné, Vasa, runt Heden och Avenyn etc etc) och halv centrala stora stadsdelen Majorna gäller det för. Istort sett inga asylinvandrare eller människor med invandrarbakgrund över huvudtaget om det spelar någon roll bor i de områdena.
Bor själv i en av de stadsdelarna i hyrerätt och i min trappuppgång bor bla en ingenjör, professor i juridik, två barnfamiljer där 3 av 4 föräldrar är akademiker och jag själv utan vidare imponerande utbildning men är såpass resurstark vid 40 att jag aldrig behöver arbeta igen.
Krävs förvisso lite kötid för att få lägenhet i de stadsdelarna men inte i närheten av några 40 år, snarare 8- 15 år ca beroende på hur många rum man vill ha. Stockholm är inte Sverige, Stockholm är snarare undantaget.
Så 1 av 5 hyresgäster kanske känner sig otrygga men i teorin skulle 100 procent av de hyresgästerna kunna bo i problemområden.
Nu tror jag dock inte att just Majorna-Linné är den mest representativa stadsdelen när det gäller hyresrätter, då det är den mest segregerade stadsdelen bland de tre större städerna i Sverige med endast 17% utrikesfödda. Jag misstänker att Majorna sticker ut på samma sätt även när det kommer till utbildningsnivå och stabila inkomster.
Jag har stått i kö sen 2008 (då jag fyllde 18 år) och har inte en chans till centrala lägenheter i Stockholm. Är fortfarande typ Rinkeby och Rågsved som kommer upp. De som får lägenheterna inne i navet har stått i kö sen 1980. Tanken är att sälja huset och förhoppningsvis få en lägenhet centralt som pensionär, då har man köat hela livet.
Stockholm är en stor del av Sverige då 20% av befolkning bor i länet. Men det var samma skit i min tidigare stad Sundsvall. Hyresrätter man fick var i skitområden med droger och kriminella. Lås på tvättmaskiner för att folk stal tvätt.
Det är ju precis det som är min poäng i svaret till ett annat inlägg som hävdar att det inte finns hyresmöjligheter utanför problemområden och med lite mer önskvärda grannar. Alla områden med stor del hyreslägenheter är inte problemfyllda med enbart människor med olika sociala problem.
Det finns gott om områdena med mycket hyreslägenheter som är lugna med stor majoritet av människor som lever stabila, ordnade liv med generell hög levnadsstandard. Det gäller ju även andra delar av Göteborg, istort sett hela Göteborg förutom just de mer kända problemområdena. Gissar att det är på samma sätt i Stockholm men att kötiderna där gör det istort sett omöjligt att få tag boende innan man är pensionär.
Man kanske kan säga att det FINNS många hyresrätter MEN de som är hänvisade till de med KORTARE KÖTID ligger allt som oftast i respektives stads sämre områden.
Så i praktiken för den som inte är ute i god tid/nyinflyttad osv innebär alternativet hyresrätt ofta att man hänvisas till stadens sämre områden.
Så är det absolut,men är man singel eller två kan man få en etta eller tvåa i även i de mest populära områdena i Göteborg med lite tur efter 6-7 års kötid vill man ha treor och uppåt är det 10-15 år. Det går alltså ändå att få en lägenhet var man vill i stan i tidiga 30 årsåldern senast om ställer sig i kön vid 18. Det finns även områden som inte är problematiska där det krävs betydligt kortare kötid. För nyinflyttade är det ju tyvärr svårt.
I stadelen jag bor har jag sista två åren märkt en trend där väldigt många barnfamiljer flyttar
in i hyresrätt och kommer från bostadsrätt. Tycker det är intressant och bytet från bostadsrätt till hyresrätt är inte något jag tidigare upplevt som vanligt men nu är det nog runt hälften av de nyinflyttade i området jag pratat med sista åren som gått den vägen, där de helt enkelt köpt med planen att byta så fort det går… Själv gått den vägen men var tidigare i min bekantskapskrets väldigt ensam om det, så är inte längre fallet.
Jag tror att Aether har rätt faktiskt, jag ser ÖBO-fastigheter spridda över hela staden. Jag tycker att området jag är i är väldigt trevligt, grannar är mestadels äldre och pensionärer, orsakar inga problem och pratar gärna. När jag först flyttade hit köpte jag en cykel och första veckan var jag orolig för att lämna den utomhus på natten, nu lämnar jag till och med de löstagbara lamporna på den och inget har blivit stulet ännu. Jag håller med om att hyran är “bortkastad” eftersom du inte ser den igen, men det var poängen med mitt inlägg, eftersom avgiften är densamma.
Om jag också sonika kunde skippa kön o få en fin hyresrätt i centrala stockholm för en hyra på 4000/mån hade inte jag heller sett poängen med bostadsrätter.
Det beror nog också mycket på vad man vill göra, det som jag har märkt är att göra ett hus fint kostar inte så mycket men att fixa ett hus så att det håller länge är bra mycket dyrare.
Har själv köpt hus och tycker att man stoppar in pengar hela tiden i det och inga småsummor heller. Bara en sådan grej som att byta avlopp i hela huset eller att byta ut alla järnrör till vattnet kostar ju en liten förmögenhet trots att man känner folk som hjälper till med det.
Jag fick en fin tvåa i Stockholm efter 10 år i bostadskön. I ett fint område (Enskede) för 6500 kr i månaden. Lagom till att jag slutat studera och behövde flytta från min fina studentlägenhet i Hammarby sjöstad för 6000 kr. Nu när jag har ett bra jobb kan jag investera mycket varje månad på börsen istället för att slösa på ränta i en bostadsrätt.
Går alldeles utmärkt att byta golv i hyresrätt samt även kökskakel, handtag för dörrar och köksluckor, lägga ny bänkskiva samt måla om väggar, tak, snickerier och lister, så länge det är bra utfört. Har bytt golv och kakel i HR flera ggr som gick igenom besiktning vid lägenhetsbyte och höjde bytesvärdet. Nu har jag en sekelskiftevåning på 120 m2 med 12500 i hyra i attraktivt område i Stockholm.
Du har typ Sveriges lägsta hyra per kvadratmeter. Snittet i Sverige ligger 77% högre per kvadratmeter.
Den genomsnittliga hyran för en bostad i Sverige på 70 kvadratmeter är 7 630 kronor per månad. Hyran skiljer sig däremot åt beroende på vart i Sverige bostaden finns. Allt från 4 410 kronor i genomsnitt i Bjurholm till 11 690 kronor i Täby för en hyresrätt på 70 kvm.
OCH snittet i hyreslägenheter på 3 rum med 70 kvadrat byggda på 2000-talet är drygt 10.000 Sek/månad.
Dvs en kraftig glädjekalkyl att räkna med din rekordlåga hyra vid jämförelser…
Hyran på 10.000 per månad har bara en väg att utvecklas… Uppåt.
Mycket fria fantasier i denna tråd, ska vi tillbaka till verkligheten?
Hyran måste inte höjas årligen om det inte går at motivera och hyran kan bara höjas en vis procent innan de blir domstolsprövning. Enda gången hyran får höjas mycket är inte vid stambyte utan vid standardhöjning då hyran höjs mot snittet för samma standard på marknaden.
I BRF däremot kan höja avgiften oändligt mycket utan att du som boende kan styra det, och lycka till att sälja när avgiften skenar…
I en hyresrätt så kan du med en månads varsel flytta utan risk eller förlust oavsett vad som händer.
I en BRF så är du fastlåst tills du hittar en köpare. Du har ett lån som måste betalas och uppdagas att föreningens ekonomi eller underhåll är skit…så brinner dina pengar inne.
För att göra “vinst” på boende ska du i snitt bo i minst 7år, men detta är ytterst beroende på lokal utveckling, ränteläget etc.
Samtidigt med en hyresrätt så slipper du såväl handpenning som amortering, pengar direkt in på börsen från dag 1 och i princip inget behov av “shit happens buffert”.
Bor själv i BRF pga bristande ködagar, men blir minst sagt mörkrädd över att se de fantasier folk har om att BRF eller hus är garanterat ekonomiskt bättre. Det funkar inte så I Sverige, tack vare våra lagar. Här är Hyresrätt nog så smart, för den ekonomiskt lagda.
Det går inte att jämföra hyresvärdar och BRFer på det sättet. Hyresvärdar vill höja hyran så mycket det är möjligt, BRFer vill höja så lite som de kan.
Däremot är det såklart sant att risken man tar är annorlunda (vilket också är varför hyra “borde” vara dyrare än att äga i genomsnitt).
.
