Vilka är nackdelarna att ofta (1-2ggr/år) byta jobb?

Nu har jag aldrig rekryterat, men ett CV med en lucka i som sedan visar sig vara ett antal snabba byten av arbetsgivare skulle jag se som en stor röd flagga.

Jo, men nu var trådfrågan om byte 1-2 gånger per år och om man skulle mörka detta. I den kontexten kan jag bara säga att det skulle vara förödande om många gör så både mht effektivitet, resultat, kultur och laganda i ett företag.

De arbetsgivare jag arbetat för i Sverige och utomlands (inom samma koncern) har varit fokuserade på att växa, ta in nytt folk (eftersom man växer) OCH behålla de bästa av de som arbetat där länge (många lämnar ändå av naturliga skäl).

Det har gett dessa organisationer ett långt ”minne” så att inte varje ”kris” känns som ny. Man får inte panik (tex nu i Corona) eftersom man har anställda som varit med om mycket, en del med 40+ anställningsår. Det ger en styrka och en dynamik från nya och erfarna anställda kombinerat.

Men visst det kräver långsiktighet och att man är framgångsrik i att skapa tillväxt årtionde ut och årtionde in, vilket tyvärr inte så många företag klarar.

Själv har jag aldrig anställt någon som inte kunnat se mig i ögonen och kunnat övertyga mig om att vilja att stanna i minst tre år. Däremot har jag haft överseende med hopp-jerka beteende om det funnits rimligt trovärdiga förklaringar :slight_smile:

2 gillningar

Missade delen om att mörka det, skulle jag aldrig godkänna.

Tror vi jobbar inom olika branscher därav lite olika syn på vad som är ok. Inom min bransch är det bra med viss del hopp mellan olika roller/företag.

Nackdelen med att för långt minne att det är stor risk att organisationen ”fastnar” i sin utveckling och det krävs nån/någon som sedan kommer in och pushar ut anställda från sin komfortzon. Bättre om det sker bitvis dynamisk med nytt blod som vågar ifrågasätta invana arbetssätt.

2 gillningar

Jag resonerar så här:

Byter man jobb 1-2 ggr på ett år någon gång då och då under sin karriär så är det inga konstigheter. Kan vara en rad olika anledningar till skiftet (ej enligt förväntningar, svängningar i bolaget, annat attraktivt erbjudande etc.).

Ser man dock att detta händer kontinuerligt under åren som går så kan detta tolkas som ett varningstecken. En arbetsgivare kan se denna kandidat som en person som enbart vill höja sin lön, och har de fått denna tanke en gång så brukar det gå rätt fort att sålla bort personen.

I mina ögon så brukar 18-24 månader vara en acceptabel tidperiod att byta jobb på reguljär basis. Bolaget hinner lära upp dig, du hinner arbeta och lära känna företaget och fler personer, knyta kontakter, leverera resultat etc.

Så, för att summera:

Om man har bytt jobb frekvent en eller två ggr under sin karriär, var inte rädd att tala om det.
Om det däremot händer ofta så skulle jag bygga om strategin lite grann. Jag skulle inte säga att man behöver plocka bort erfarenheter på pappret, men man bör komma på goda anledningar till varför man bytte jobb.

Något som är mer i linje med:
“Jag kände inte att jag utmanades i denna roll” eller “Jag sökte X arbetsuppgifter med jobbade mestadels med Y”
Vadsomhelst förutom att man bytte jobb enbart för att höja sin inkomst. Visst, en arbetsgivare kan ju ana detta ändå, men om du framstår som genuin och övertygande i ditt resonemang så kan det flyga ändå.

3 gillningar

Har för mig att viss organisationsforskning förr sa att det tar två år att komma upp i sin ”fulla potential”. Så även en duktig har en del att trimma in för att prestera sitt max på ett nytt jobb. Min egen 30åriga jobberfarenhet stödjer nog också att det tar ett tag att komma upp i full fart. Särskilt då ett arbetsår i många kvalificerade jobb innebär olika faser. T ex med budgetering, semesterbemanning, bokslutsperiod och sen själva jobbets säsongsvariation som kan bero på kunder/efterfrågan/belastning ELLER indirekt kopplat till de föregående budget/bemanning osv

Har varit inblandad i några rekryteringar genom åren. Till kvalificerade jobb säker man oftast någon som bedöms stanna ett par år. (Är det korta projekt kanske man väljer en konsult istället).

Vi vägde alltid in t ex nuvarande bostadsort och hur lätt/smidigt resorna till jobbet skulle bli. En person förankrad på orten skulle sannolikt vara mindre benägen att sluta osv.

Skulle du mörka i CV:t och det kom fram skulle du nog gallrats bort omgående. På en större ort och i en bred bransch är det nog lättare att byta jobb ofta. I en liten ort eller smal bransch kommer det nog fram förr eller senare att någon är en ”hoppjerka”.

När anställda slutar/börjar tar det generellt en del tid/energi/pengar för en organisation så det vill man undvika sker onödigt ofta.

Byta jobb var 2-3/år känns mer ok/naturligt än att byta 1-2ggr/år.

Är själv fristående konsult och där förväntas man å andra sidan leverera direkt till 100% MEN när man anställer någon finns oftast ett mer långsiktigt mål.

3 gillningar

Vi har långsiktighet som en av våra värderingar. Våra kunder vill möta samma personal år efter år, gärna i 40 år. Vi söker ständigt personal som vi tror stannar 5 år eller mer. Någon som bytt jobb ofta gallras därför bort. Detta trots att det är brist på kvalificerad personal i vårt område. Vi står hellre utan personal än att ta in någon som slutar efter 2 år. Det är för jobbigt och kostsamt att lära upp nya.

2 gillningar

Då hoppas jag era anställda belönas för denna långsiktighet och lojalitet, så att det inte bara är dom som inte vet bättre som stannar. Jag personligen vill att dom vi anställer ska stanna 5+ år, men innerst inne så vet jag samtidigt att det optimala för den enskilda personen nog är att lämna efter 2,5 år. Vi som företag har svårt att ge dom löneökningar och nya erfarenheter man får vid ett jobbyte speciellt som ung.

1 gillning

Varför väljer ni bort personer som redan har rätt kompetens?

I vår branch är det generellt svårt att få upp lönen genom att byta jobb. Landstinget är nämligen vår största konkurrent gällande personal och de är ju inte direkt känna för höga känner. Vi erbjuder också bättre löner än de allra flesta privata arbetsgivare. Dessutom är det inte bara ont om arbetskraft där vi bor, det är även ont om arbetsgivare inom branschen. Om jag inte vill börja pendla eller flytta har jag bara två arbetsgivare att välja mellan.

Vi erbjuder bättre möjlighet till utveckling än de flesta arbetsgivare i branschen. Generellt är det mer exakt samma arbetsuppgifter genom hela yrkeslivet. Just därför jag själv siktar på fire eller försöker komma på vad jag skulle vilja göra annars… Många andra på mitt jobb är däremot jättenöjda med situationen.

1 gillning

Det är skillnad på formell kompetens och reell. Vår erfarenhet är att det tar ca 2 år innan någon kan utföra jobbet ordentligt trots rätt kompetens på pappret. Våra rutiner skiljer sig mycket åt från andras.
Vi förlorar dessutom kunder på hög personalomsättning. De väljer oss för att få träffa samma personer år efter år. Det gör dem trygga.

1 gillning

Rätt speciell branch och situation då tolkar jag det som. Få arbetsgivare och man får inte så mycket erfarenhet av att byta jobb då arbetsuppgifterna är likadana hela arbetslivet. Då förstår jag helt att täta jobbyten är mer en varningsflagga än någonting positivt.

Det är precis samma hos oss. Du inte skrivit det bättre själv.

Det är väl lättare att en ny endast behöver lära sig rutinerna, annars tar det väl betydligt längre tid om personen inte heller har kompetensen?

Varför skulle en person med rätt kompetens vara mer benägen att byta jobb snabbt igen?

Oj, nu kanske jag var otydlig. Vi väljer inte automatiskt en okvalificerad person över en kvalificerad, tvärtom, vi måste ha legitimerad personal. Däremot kan vi välja bort en kvalificerad person med många korta anställningar i bagaget. Detta eftersom det i vår bransch tyder på att man är oseriös. Massa småjobb i ungdomsåren innan utbildningen gör dock inget. Det kan ju vara en styrka.

Jag tror att bransch är väldigt avgörande för synen på hopp-jerkor. För vissa är det en styrka att få personal med mycket erfarenhet, för andra ett stort risktagande. Även ort kan nog spela roll. Jag kan tänka mig att det i städer är mer vanligt att byta jobb ofta, då ses det som normalt. Här på landet är den som byter jobb konstig, oftast beror täta jobbyten på att personen inte fungerar någonstans.

1 gillning

Här beror det nog mycket på vilken typ av arbete. Absolut viktigaste är nog att man kan motivera vid en intervju.

Sen i vilken omfattning det varit. Att under en period särskilt tidigt i ens karriär alt efter en större livshändelse. (Tex bytt bostadsort) så kan det ju ta ett tag att hamna rätt.

Inom vår bransch så brukar man dock säga att det tar 2 år innan man presterar, (samt återbetalt den tiden man sänker övrigas preststion i gruppen) men praxxis är väl att man försöker vara på en tjänst 3-4 år utan att någon lyfter på ögonbrynen för att man byter vidare. Normal löptid för projekt är kring 3-6år. Så ett byte innan dess innebär i princip att man inte genomgått samtliga faser och haft möjligheten att lära av sina tida misstag. (Erfarenhet tar tid enligt mig oavsätt vad man vill tro. Dock har jag varit på flera andra bolag med snabbare projekt och då byggs givetvis erfarenheten på snabbare)

Snabbare byten ser jag inte som något konstigt när jag intervjuar. Men brukar ställa lite frågor om hur det kommer sig. Ser jag dock något CV där man max haft anställning typ 6mån (i princip provanställning) i flera år så skulle jag nog verkligen vilja ha förklaringar kring skiften. Kan vara pengar givetvis, men kommer det fram att ”alla andra var idioter/man fungerade inte i organisationen”,

Bör man fortsätta motivera vad man förväntar sig och varför man tror sig passa i vår organisation. Trots allt blir den gemensamma nämnaren i dessa lägen Personen som bytt arbetsplats kontinuerligt.

1 gillning

Beror på vad det är för jobb. Jag är arbetsgivare, och intervjuar nya kandidater. Jag sållar bort kandidater som bytt jobb lite för många gånger ganska omgående. Det är varningsflagga för mig. Som den som söker personal vet jag inte om bytena berott på att personen inte funkat på tidigare arbetsplatser, eller om det är för att personen själv inte velat vara kvar. Oavsett anledning så är det Nej-tack för oss.

Efter att ha varit inblandad i intervjuer kan HR vara misstänksam mot personer som byter jobb 1-2 gånger om året. De ifrågasätter varför personen inte kan eller inte kommer att hålla nere ett jobb. Kommer de bara åka om ett år? Är de svåra att arbeta med? Men om det är en frilansare eller någon som har ingått ett korttidsavtal är det annorlunda.

Men personligen är stress den största nackdelen med att byta jobb 1-2 gånger om året. Du vet aldrig om du gillar teamet du byter till eller deras sätt att arbeta, eller företaget som helhet, förrän efter att du har gått med. Du lär dig så mycket du kan i intervjuerna, men det dagliga arbetet kan vara väldigt annorlunda. Om jag hamnar i ett bra team med arbete som jag verkligen gillar skulle jag hellre stanna där.

Jag var på mitt sista jobb i sju år innan jag “pocherades”. Jag visste att jag kunde tjäna mer pengar genom att flytta mer, men jag gillade verkligen arbetet, folket och det vi producerade. Jag gick inte förrän några gamla kollegor som jag gillade bjöd in mig att överväga deras nya verksamhet.

Så länge arbetsmarknaden fortsätter med extremt små löneförhöjningar så tycker jag absolut att det är rätt och rimligt att byta jobb ofta.

Jag har många vänner i 30-årsåldern som envist stannat kvar vid sitt första eller andra jobb alldeles för länge (4+ år), och därför hamnat rejält efter i löneläge. Och så lär de sig inte alls lika mycket som om de hade bytt jobb (så de förtjänar ju den lägre lönen egentligen :wink: )

Tvärtemot vad många här påstår så prioriterar jag, när jag rekommenderar om att anställa någon, personer som har erfarenhet från många olika arbetsplatser. Om personen har 8-9 års total erfarenhet ser 4 jobb mycket bättre ut än 1 (optimalt är kanske… 3? Massvis med 6-månadersanställningar ser ju inte så bra ut). Givetvis får man fripass om man stannat i samma organisation men hoppat runt med olika arbetsuppgifter (och visar det i CV:t).

Det är något jag hör ofta, men vart gäller det? Varför tar det så lång tid att komma igång?

Jag har jobbat många år inom mjukvaruutveckling (som ju rimligtvis har en ganska hög inlärningskurva?) och även när det gäller mycket stora system (banksystem och liknande) har de som varit mest produktiva varit det redan efter 1-2 månader. Visst, du kanske “bara” når 80% produktivitetsgrad efter den tiden jämfört med efter 6 månader, men om man står stilla och drar ner alla andra efter mer än 3 månader så känns det som att något har gått snett och du kommer förmodligen aldrig att bli produktiv.

Detta givet att du har åtminstone 2-3 års erfarenhet av det du jobbar med. Att lära sig ett helt nytt jobb från grunden och göra det bra kan nog ta 3-6 månader.

Förstår att det är olika i olika branscher, men jag frågar mig, vad hinner man lära sig/tillföra till den arbetsplats man bara är på i 6-12 månader, om man har ett ganska högt kvalificerat jobb? Jag är inte själv arbetsgivare men jag hade nog dragit öronen åt mig ganska snabbt om jag såg detta mer än ett fåtal gånger i CV.

Jag förstår att man vill byta jobb för att ”få upp lönen”, dock är min uppfattning att man ofta gör det på bekostnad av den kompetens man annars hade fått genom att bli riktigt bra på ett jobb innan man byter. Vilket är viktigast i slutändan? Har vi inte alla haft kollegor eller chefer som bara ”bytt sig” fram till den positionen, men utan reell kompetens? Hur uppskattade är dessa? :wink:

Att byta jobb endast för att få upp lönen efter 6-12 månader är extremt tycker jag, då får det finnas fler faktorer inblandande, som att man inte trivs med företaget eller arbetsuppgifterna.

1-2 månader är på tok för kort tid tycker jag, men det beror helt på vad du menar med 100% produktiv. Att personen kan jobba helt självständigt med lite input från andra då och då efter 1-2 månader absolut, men ingen chans att personen är lika produktiv som någon som varit där i 2 år.

Jag skulle säga att det tar 6 månader att bli 80% produktiv, och 6-12 innan man når 100%.

1 gillning