Vilken är din viktigaste lärdom eller insikt från 2020?

Nu är ju året snart slut och det är dags att börja reflektera över vad man har lärt sig under året. Därför är jag och Caroline lite nyfikna på:

Vilken är din största eller viktigaste insikt eller lärdom från 2020?

Det kan ju så klart vara investeringsrelaterat, men det behöver det inte vara. Det kan således både vara högt och lågt. För på många sätt har 2020 varit ett väldigt speciellt och intressant år. Inte minst på finansmarknaden.

PS. Det går bra att skriva fler än en lärdom. :slightly_smiling_face:

2 gillningar

Att inte försöka att tajma marknaden. Alldeles för många av oss får klumpar i magen och säljer när allt lyser rött och nyhetsblaskorna skriker börskrasch.

3 gillningar

Det finns många lärdomar och insikter jag fått under året, men här är några

  1. Att man fått veta att man ligger rätt när det kommer till risk då man inte ändrade sin strategi eller varit orolig när börsen gick ner.

  2. Hur viktigt det är med dom spontana diskussionerna man haft på jobbet som inte sker nu då man jobbar hemma.

  3. Att marknaden inte beter sig som jag trodde den skulle göra, utan beter sig tvärt om.

  4. Att det är väldigt mycket billigare att jobba hemifrån.

2 gillningar

Jag har fått bekräftelse på att min ekonomi är strukturerad på, för mig, rätt sätt. Jag har kört med tre-hinkar-strategin (skippar lekhinken) ett par år, men det är först i år som den verkligen har stresstestats. Jag tackar och bockar för att du lärt mig den, Jan!

Flera bekanta lämnade börsen under vårens svacka för att sen försöka tajma marknaden och gå in när börsen sjunkit ännu mer, vilket de knappast lyckades med. Jag lider med de som tar för hög risk med för stort kapital utan att reflektera över sparhorisont. Det hördes flera historier om hur mycket de förlorat i sina panikbeslut.

Själv kände jag mig rätt trygg med min ekonomi och hinkarna. Den portfölj som tappade mest har ändå lång sparhorisont. Det var uppfriskande att ha en genomtänkt och långsiktigt hållbar strategi i ryggen när det stormade. Som bonus var ju månadssparandet roligare än vanligt!

2 gillningar

Att det känns tryggt med ett “system”/en plan för investeringarna (fyra hinkar i mitt fall) så att man vet hur man ska agera när det stormar lite. Jag har safeat ganska mycket och märker att jag nog skulle klara lite högre risk.

En närbesläktad insikt är att med mina hinkar så känner jag att jag vågar mer i karriären också eftersom jag vet att jag klarar mig en tid även om jag skulle bli av med jobbet.

3 gillningar

Att sitta still i båten när det gungar och förlita sig på sin strategi/strategier.Har även kommit till insikten att radera Avanza-appen på telefonen är rofyllt för själen😀

3 gillningar

Jag fick upp intresset för privatsparande i slutet av 2019. Tidigare hade jag enbart haft ett mindre månadssparande under många år utifrån bank-rekommendationer. Intresset resulterade i några månader av ostrukturerade köp av fonder och aktier. Efter lite studier på denna sajt och småsparguiden samt några böcker föll mitt beslut på en indexstrategi med bra diversifiering inkl. guld som har känns väldigt bra under 2020. Vissa aktiva fonder har jag också. Jag märkte att det där med aktier inte alls var för mig, kändes stressigt. Däremåt måste jag erkänna att om jag behållt alla mina ostrukturerade köp så hade det gett ett bättre resultat under 2020. Det hade dock enbart handlat om tur och jag känner mig avsevärt mer nöjd med mina investeringar idag.

Appropå böcker så han jag med 5 ekonomiböcker i år och The Richest Man in Babylon tyckte jag var en fantastiskt bra början. Jag fann den mycket lärorik och trevlig att läsa. Det är 5 fler ekonomiböcker än jag någonsin läst.

En annan lärdom efter att ha bott 5 år i Finland och för första gången inte haft möjlighet att besöka min familj och gamla vänner på nästan ett år har gjort att jag verkligen börjat uppskatta hur värdefullt det är för mig.

Till nästa år hoppas jag att kunna landa ytterligare i frågan om vad rikedom är för mig och förstå mina egna värderingar bättre.

3 gillningar

Jag har lärt mig att sluta endast go safe i långsiktiga utdelningsaktier och börja leka lite mer. Missade massor tillfällen för att jag var fullinvesterad innan kraschen. Har lärt mig min läxa och istället för att slösa bort pengar som är kvar på lönekontot varje månad ska de nu in i en riskportfälj istället. Om man inte chansar o kastar sig in överhuvudtaget så vinner man heller inget. Min högriskportföljs värde är nu på ca 2% av mitt totala sparande, tycker det känns rimligt. Självklart investerar jag endast pengar jag inte behöver.

1 gillning

Jag har lärt mig om mitt beteende under en börskrash och har därigenom insett att jag klarar av att ta en högre risk. Jag klarade mentalt och känslomässigt av coronakrashen väl och kände aldrig något begär att sälja eller hänga läpp. Jag förde till och med över pengar vid botten, om än hyffsat små belopp.

Tog till mig av Niclas tips från IPO-intervjun att det är värt att gå in större när det dyker upp ett läge, att det är det som skiljer proffs och amatörer. Därför ska jag lägga om mitt sparande till Avanza för att kunna utnyttja belåning när tillfälle ges.

Utöver det har jag lärt mig att räntepapper inte är så säkra som jag trott och att det troligtvis inte är någonting jag vill ha i portföljen just i detta ränte- och ekonomiska läge samt med tanke på mitt höga humankapital.

3 gillningar

Min största lärdom att det här var en annan typ av krasch och att (vissa) lärdomar från den här kraschen inte riktigt kan appliceras på andra typer av krascher.

Jämfört med dotcom-kraschen som varade ca 2.5 år av nedgång blir det svårt att jämföra med en krasch vars nedgång varade i en enda månad.

Tänk er att börsen går ner dag efter dag i 2.5 år och under den här tiden stött på x antal bulltraps som sedan följt av ett nytt ras. Det kan säkerligen få de flesta att tappa intresset och tron på börsen. Hur många hade egentligen fortsatt månadspara efter 2 år av nedgång. Tänk er om det skulle hända nu, den här bloggen skulle troligtvis ha få läsare kvar efter 2 år.

Man kan alltid prata om att man ska tänka långsiktigt och att krascher kan vara så lång tid, men när det kommer till kritan så är frågan om det är så man verkligen tänker och agerar. Det är lätt att hålla sig till riktlinjen/rådet att sitta still i båten under en enda månad när börsen kraschar, det är nog betydlig svårare när det gäller flera år.

Så det är nog min viktigaste lärdom, att den här kraschen inte riktigt gav några större utmaningar och därför ska jag inte dra några stora växlar på de olika lärdomar och insikter över hur jag agerade den här gången.

6 gillningar

För att bygga vidare på ditt resonemang @Richard-x. Jag ser det här också som en risk. Vad alla har lärt sig - kanske felaktigt - är att “buy-the-dip”. Det vill säga köp mer när det har fallit. Det har ju stämt det senaste 20 åren, men det finns perioder mellan 1900-2000 då det effektivt skulle raderat ut ens kapital.

Tyvärr så är det ju så att:

  • Den genomsnittlige 30-åringen har inte upplevt finanskrisen 2008
  • Den genomsnittlige 40-åringen har inte upplevt IT-bubblan 2001

Å andra sidan - är det ju bättre att sitta still i båten / köpa än att sälja. Har dock inte riktigt landat i vad vi ska göra av det. Klurigt. :thinking:

3 gillningar

@janbolmeson, visst är det klurigt.
Det är generellt svårt att dra lärdomar om strategier som sedan ska agera som absolut fakta i en framtid, då facit enbart gäller för dåtiden och inte framtiden, och inte ens i dåtiden har de olika krascherna exakt samma facit.

Det man får göra är att titta på sannolikheter/risker och odds för ens strategi, men den där tärningen som kastas med låg risk, kan fortfarande alltid vända sig så allt spricker. Varje strategibyte innebär ett nytt tärningskast, hur många gånger vågar man kasta?

Lärdomar över strategier ska man vara försiktig att tolka som fakta, men kan absolut vara värdefulla om man inte övertolkar dem utan även försöker förstå bristerna i dem.

Bättre är kanske lärdomar om sitt egna beteende, speciellt i de lägen där man agerade “fel”.

Låt oss säga att man inte tyckte det var så farligt med börskrasch, av erfarenheten Coronakraschen. Det är kanske inte den mest värdefulla lärdomen, men låt säga att man flippade ur totalt under den månadens krasch, då har man nog en väldigt viktig lärdom att analysera.

3 gillningar

Jag började skriva på denna text för ett par veckor sedan (för min egen skull) och tänkte jag kunde lägga upp den här i tråden för allmän beskådning, med all risk för kritik som det kan medföra, men det är summan av de insikter jag gjort under detta år. -

I mitt första stycke önskar jag förtydliga att i detta inlägg enbart beskriver mina högst personliga åsikter, funderingar och jämförelser. Oavsett så hoppas jag att ni kan få med er något värdefullt ur mina erfarenheter och tankar. Jag uppskattar kritiskt tänkande och har ni synpunkter tar jag glatt emot dem, jag står på det klara med att jag kan ha totalt fel i mina jämförelser. Att skriva den här texten har hjälpt mig att förstå mig själv bättre som investerare och det är ett sätt för mig att försöka hantera den psykologiska delen.

Vem är jag?

Jag heter Fredrik och är en styrkelyftare, även om jag inte är i närheten av lika aktiv som jag var tidigare så kallar jag mig det fortfarande när det kommer till träning. Styrkelyft är en idrott där man tävlar i tre grenar, knäböj, bänkpress och marklyft. Vill ni veta mer om dessa grenar rekommenderar jag en sökning på internet. Min elitidrottserfarenhet kommer således från denna sport, som är en individuell sport som kräver enormt mycket disciplin, planering och hårt arbete. Jag har förutom att utöva själva sporten även varit delaktig i att vara coach samt i föreningsliv. Vill ni veta nivån som jag var på så stod jag på pallplats under senior-sm som junior, samt umgicks med och blev coachad av personer som var på EM/VM-nivå.

Kort sagtDet är en helt annan värld ju högre upp man kommer och den är väldigt svår för oiniterade att förstå. Exempelvis kommer majoriteten av befolkningen inte förstå varför en person stiger upp kl 04.00 för att vara på gymmet och träna, eller anser att 0,5kg personbästa är en stor sak.

Hur kan elittidrott och investeringar ens vara jämförbara? Jag påstår att de kan det, för lika mycket som att vara duktig på en idrott som att förstå hur man bör tänka kring investeringar så kräver det rätt mindset. Jag är definitivt enligt min egen definition fortfarande en nybörjare i investeringar men jag börjar se likheter.

De olika stadierna

I ens träningskarriär och/eller idrottskarriär har man ett antal stadier, som många förmodligen känner igen och som jag själv definitivt hade. Jag tror att det är en vanlig process som de flesta människor går igenom, framförallt inom träning och investeringar.

Kom ihåg att man kan faktiskt vara kvar på en nivå, hela sitt liv. Främst för att man inte utvecklas pågrundav flera olika anledningar, exempelvis att man inte väljer att ha ett öppet sinne och vara kritisk i sitt tänkande. Åren som det tar är bara ett sätt för mig att förmedla tiden det tog för mig.

Nivå 1 - Nybörjare (Jag kan fan allt.)

Den här attityden brukar man faktiskt hitta bland väldigt många nybörjare, speciellt inom styrkeidrotten. Man har läst några artiklar, kollat på svenska rekorden i (oftast) bänkpress och bestämt sig för att - håll i er - det är ett rimligt mål att slå med 1-2 års träning. Jag skojar faktiskt inte. Hybris kallas det va?

Man har oftast hittat ett träningsprogram någonstans på nätet som någon hyfsat stark person tagit fram och det är bra. Det får otroligt gärna ha ett flashigt namn och en bra story. En klassisk grej är också att man spenderar bara några veckor åt gången med programmet, för det ger inte resultat. Man ger upp väldigt lätt. Skador är inte heller helt ovanligt, ibland riktigt olyckliga med resultat att man slutar med att träna.

Man vet också bättre än alla som varit i gemet 10x längre än en själv, känslan av att man kan hitta snabbare vägar till målen än andra.

Min benämning i antalet år på en nybörjare är allt mellan 1-3 års träning, exkluderat tidigare ocoachad träning. Jag anser att steget till nästa nivå är när man förändrar den mentala aspekten. Det finns faktiskt de som är otroligt starka redan från början (tur, genetik) men totalt kasst mindset. Dessa personer skulle med rätt mindset kunna bli världsmästare.

Nivå 2 - Medel (jag vet hur mycket jag inte kan)

Det är inte så många som tar sig vidare hit. Av kompisgäng jag hjälpt med träningen så brukar 0,5-1 personer av 5st hålla på hit. Jag har inte ett gigantiskt stort urval utan det är min egna erfarenhet, så ta det för vad det är.

Här börjar man bli lite ödmjuk, främst för man insett att saker och ting faktiskt tar enormt lång tid. Man börjar också lära sig att man har olika förutsättningar att bli bra i olika grenar. Då vi föds med olika långa kroppsdelar, som avgör dels vilka fördelar man har i en del grenar. Samt längd på muskler vilket påverkar muskelvolymen. Många faktorer utanför ens egen kontroll påverkar således ens styrkor och svagheter rent genetiskt.

I det här stadiet börjar man att ta sig tiden att fråga folk som kan bättre än dem själva, man söker kanske också upp människor som är ännu duktigare än en själv. Man växer och ser också att den möda man lägger ner ger resultat. Man ser också att ta hjälp av en grupp för att komma vidare är väldigt bra.

Min bedömning är att man är på Medelnivå efter 3-5 års extremt disciplinerad träning.

Nivå 3 - Topp (jag vet vad jag kan och inte kan)

Efter ett antal år som medelmåtta kan man börja hamna i toppskiktet av idrottarna, man är högst sannolikt med i toppen på SM och kanske har man möjlighet att delta i EM/VM. Man har lärt sig att fråga om hjälp, ta in kunskap från andra m.m. Man är kritisk men öppen för nya idéer.

Min bedömning är att man hamnar här efter +5-10 år, detta beror ju såklart också på ens ambitioner och energi man lägger på det, samt vilka förutsättningar man föds med. Vill man konkurrera med the big boys or girls i VM så är det nog +10 år som gäller.

Oftast är man medlem i en sammansluten grupp som lyfter varandra, man utmanar varandra och stöttar varandra. Man har också väldigt kul ihop. Den individuella idrotten har lyfts till en lagidrott, vilket det definitivt är i slutändan.

Rent träningsmässigt börjar mycket av stagnationen komma här, man uppnår emellanåt toppar som varar ibland månader, ibland år. Det är extremt tufft psykologiskt och kräver ett mindset utan dess like för att ta sig vidare till nya nivåer.

Varför de olika stadierna är relevanta

I min mening så är att känna igen de olika stadierna både i ens idrottskarriär och investeringskarriär extremt viktigt, att vara ärlig mot sig själv med vad man är bekväm med och inte. Jag är själv helt ärlig mot er och säger att jag är en nybörjare när det kommer till investeringar, men jag ser redan de mönster i investeringtänk som jag sett dem i träningen. Jag har så pass dålig kunskap kring de högre nivåerna i investeringar så jag utgår från mig som småsparare och vad jag tror kan hamna närmre i tänk.

Nivå 1

Byter ofta träningsschema. “I den senaste artikeln om bänkpress stod det si och så!”

Byter ofta investeringsplan/strategi. Vad är “hett nu”? 100% aktier? Fintech? Ny Teknik? Finans?

Tror man kan bli starkare snabbare än andra.

“Ah, ingen har tänkt på att köpa den här aktien/fonden/vad som.”

Man lyfter maximalt varje gång (Till failure)

Man har en stor del av sin ekonomi i ett fåtal aktier exempelvis, som kan tappa allt värde.

Nivå 2

Man börjar kanske inse att man inte vet så himla mycket. Man är mer öppen för hur man kan tänka långsiktigt. Maxar inte varje pass, försöker minimera skador, inser att 20% av övningar man gör står för 80% av resultaten. De mest enkla scheman ger fortfarande mer än ett schema anpassat för en elitidrottare. Det bästa träningsschemat är det man håller sig till.

80% av mitt resultat kommer sannolikt från min investeringskvot och att vara konsekvent med hur mitt investerande sker. Vilken risknivå ska jag ha för att undvika för stora förluster?

Nivå 3

Mycket jobb här läggs på att attackera svagheter i sin strategi, nästan alltid har man en coach som gör scheman åt en som man själv är delaktig i. Nackdelen med att göra sina egna scheman på den här nivån är att man allt som oftast är för hård mot sig själv, man behöver någon som håller tillbaks en lite så man inte gör sig illa. En total skada gör ju kanske att man är borta under längre perioder eller slutet på ens karriär. Man tävlar givetvis mot andra men jämför sig själv med sig själv.

Minimera förlusterna, jobba på svagheterna och jobba med andra tillsammans. Hur skulle en börsnedgång på xx% påverka min ekonomi, samtidigt som jag blir av med jobbet?

Slutligen –

Den stora skillnaden som man definitivt kan peka på är att när det kommer till investeringar kan man ha sinnessjukt mycket tur, d.v.s. du väljer en aktie som blir en raket och påstår att du valt ut den tack vare skicklighet. Tur ska inte underskattas, det är en viktig del av livet. Givetvis finns denna tur i idrott också, i form av genetiska förutsättningar men det krävs ändå mycket tungt arbete för att bli bäst. När man lär sig acceptera att alla har olika förutsättningar så kan man också lära sig att förstå sig själv bättre.

Jag är ju som nämnt en nybörjare, så jag har inte superbra koll på nivåerna som ni märker ovan, men hoppas och tror jag fått det lite rätt. En stor aspekt jag tagit till mig är att det tar tid och det finns inga genvägar. Med det sagt så tycker jag definitivt man kan ta till sig nya tankesätt, sätt att investera och hur man ska investera sina hårt förtjänade pengar. Man måste acceptera att man ibland kan behöva jobba vissa saker ur systemet. Det är helt okej att göra fel, sålänge man inte gör katastrofala fel. Exempelvis kanske man inte behöver ta ett blancolån på 200k för att köpa en eller flera heta fonder/aktier, eller bli en day-trader när man blivit av med jobbet.

Hoppas ni uppskattade detta extremt långa inlägg, jag skrev det mer för mig själv än för andra, vilket också kan göra det svårt att förstå. Det kommer sannolikt innehålla flera felaktigheter, men det är min syn på saker och ting och ska därför inte tas som absolut sanning.

Hälsningar

Fredrik

20 gillningar

Bra tanke Fredrik, en taktik som jag ofta själv använder. Jag börjar göra ett arbete åt mig själv, men sedan lägger jag ut den för att få feedback för att se vart och om jag tänkt fel. Här är lite synpunkter på din text.

Här ser jag en likhet som många bortser ifrån och kollar sig blinda på avkastningen. Olika strategier på börsen passar olika bra för olika personer. Några exempel:
Marcus Hernhag - Utdelningsstrategi funkar jättebra för honom och säkert många flera.
Andreas och Henrik från Coeli - Cherry pickar aktier de tror på utefter vissa kriterier och behåller dem länge. Också en väldigt vanlig strategi.
Jan Bolmeson/Lysa - Utgår från forskningen att man vill investera så utspritt som möjligt över hela marknaden och tillgångsklasser.
Min egen portfölj - Strategi baserad från att det finns vissa typer av investeringar som har ett högre beta och det ger en högre risk och avkastning, kombinerat med teorin om den effektiva fronten att okorrelerade tillgångar som rebalanseras kan ge en överavkastning.

Det är inte självklart för mig vilken som är bäst, men det som är väldigt viktigt är att man satt sig in ordentligt i den strategi man valt och verkligen tror på den och inte ändrar sig i onödan.

Man hamnar aldrig riktigt här i investeringssammanhang känner jag. Rent kunskapsmässigt kanske, men resultatet i pengar mätt ökar ju mera kapital man har

Angående dina nivåer så är det tveksamt om det är en hjälp eller inte. Det finns många likheter men jag upplever att vissa saker kanske inte är helt lika. Osäker på om du verkligen tjänar på att jämföra på det sättet. Dock är det fortfarande ganska många punkter i ditt resonemang som stämmer.

Ja, det här är sannerligen en jättestor skillnad som är svår att bortse från.

En annan sak jag upplever som skillnad är hur stor tolerans man har mot att förlora pengar temporärt. Denna styr väldigt mycket av ens risktagande. är man som min sambo och har en total tro på att börsen stiger över sikt och inte ens bryr sig om att kolla på portföljen så har man en helt annan risktolerans än om man sålde nu i den senaste corona nedgången. Det här var en väldigt “snäll krasch” i jämförelse med de som varit historiskt.

2 gillningar

Sälj inte när andra vill sälja. Sälj när andra vill köpa. Behöver du inte sälja alls, så sälj inte.

Sätt up ett mycket generöst månadssparande så att det dras första i varje månad. Lev sedan till fullo på residualen utan dåligt samvete.

Indexfonder är bra för säkert sparande på lång sikt. Aktier i enstaka tillväxt-bolag är mycket bättre när du har en mycket bra känsla för bolaget, dess verksamhet och marknad. Men man ska inte titta in på värdet hela tiden och man ska vara beredd att hålla förbi dippar och även förbi rekordkurser. Det råder en tillgångsinflation i världen som bara ser ut att fortsätta och dessa bolag kommer slå rekord på rekord framöver. Måste bara vara beredd på att man kommer vara med på toppar och sen tappa hälften för att eventuellt gå med upp på nya rekord. Indexfonder och riskspridning behövs för baskapitalet dock, ju mer andel ju äldre du är.

Löntagare håller på att bli ‘fattigare’ och svenska samhället är på gång att delas upp i klasser på ett sätt som inte skådats sedan tidigt 1900-tal. Aldrig varit så viktigt att som relativt ung idag bygga upp ett kapitalägarskap, äga fastighet, äga aktier. Äg så mycket du kan nu för det kommer vara totalt avgörande för framtiden. Samhället går mer mot subscription-modeller generellt vilket innebär att ägande kommer blir allt mer exklusivt och svårt att uppnå om du inte ärver.

1 gillning

Riktigt bra text och kan absolut relatera till börsen på alla vis.
Dessa steg finns absolut hos en investerare och dessa faser liknar väldigt mycket just “Dunning Kruger-effect”.

Helt rätt, med tiden så lär man sig också att det är mer komplicerat än man tidigare trodde och förstår tillslut allt vad man har hört tidigare av mer erfarna personer.

1 gillning

Återigen, ledsen för dåligt svenska! Du är välkommen att korrigera mig :smiley:

Jag lärde mig många lektioner:

a) Jag fick veta att arbetslöshetsförsäkringen hjälper mig att slappna av. Jag avgick från mitt jobb strax före pandemin och var mycket orolig. Går från ett stabilt jobb till en 6 månaders prövotid. Jag hade nog i nödfonden i 12 månader, men kände mig fortfarande mycket orolig för vad som kunde gå fel, särskilt inte att veta hur pandemin skulle påverka min bransch. Jag registrerade mig snabbt för min fackliga arbetslöshetsförsäkring och det fick mig att må bättre. Trots att jag inte har behövt använda det, känner det mig bättre att ha det extra skyddsnätet.

b) Det lärde mig att spendera mindre pengar. Eftersom jag var orolig under arbetsbytet minskade jag kostnaderna. Plus med viruset slutade jag alls. Inga restauranger, kaffe osv. Jag har också köpt några trevliga saker, men att ha en strängare budget visade mig att jag kan spendera MYCKET mindre än jag brukade per månad. Min sparprocent gick till 33% och jag kände mig aldrig berövad. Så även efter pandemin hoppas jag kunna hålla samma budget.

Jan du har helt rätt när du säger att många inte upplevt varken finanskris eller it-bubbla. Jag upplever att man kanske därför inte förstår vad som krävs för att sitta still i båten vid snabb nedgång o en börs som inte återhämtar sig på flera år. Efter att bott utomlands sedan mitten av 80-talet o därför inte kunnat ta del av den svenska tryggheten samtidigt som jag fått uppleva de finansiella kriser som varit under den tiden vet jag hur viktigt det är med både eget sparande men också tillgången till likvida medel för att inte få panik. Här gäller det att ha en bra balans utifrån sin egen situation. Nedgången vi hade i våras är ingenting mot hur det kan bli, om det vill sig illa.

1 gillning

Under 2020 har jag lärt mig att fatta stora beslut i svåra situationer. I januari bestämde jag och sambon oss för att flytta och sambon skrev på för ett nytt jobb på en ny ort och sa upp sig från sin befintliga anställning. Jag skulle undersöka möjligheterna att flytta inom mitt bolag eller söka nytt jobb.

Sen kom Corona och allt hamnade i gungning. Under veckorna när börsen föll som värst fick vi göra en riskanalys över vår situation och vilka val vi hade. Kommer sambon bli uppsagd från det nya jobbet innan det ens har börjat? Kommer jag bli uppsagd när jag säger till min chef att jag vill bli förflyttad? Kommer det finnas andra jobb för mig på den nya orten? Ska vi sälja lägenheten eller hyra ut den i ett år? Hur kommer bostadsmarknaden se ut om ett år? Hur kommer vår bostadssituation se ut på den nya orten om allt vårt kapital är bundet i den gamla lägenheten? Om en av oss eller bägge blir arbetslösa, hur ser vår ekonomi ut då?

Det var en svettig period innan det blev klart att sambons nya jobb skulle finnas kvar och att jag kunde bli förflyttad inom mitt företag. Vi tog beslutet att sälja lägenheten, tack vare en fantastisk mäklare fick vi ok betalt. Lite lägre än vad vi hade fått innan Corona, och lite lägre än om vi hade väntat tills nu men vi kom ur marknaden och kunde köpa vårt drömhus på den nya orten vilket vi inte hade kunnat om vi hade hyrt ut lägenheten istället för att sälja.

Som team lärde vi oss att diskutera och fatta svåra beslut tillsammans. Det som var avgörande för att våga ta beslutet att sälja lägenheten till det bud vi hade på bordet var Jans resonemang om att kvalitén i ett beslut inte nödvändigtvis styr utkomsten. Vi kom fram till att det var rätt beslut att sälja och det är ett beslut vi i efterhand fortfarande känner oss nöjda med.

2 gillningar

Tack Daniel för riktigt bra svar. Du har säkert rätt i att mina likheter sannolikt inte gör sig helt rätt, samt att man inte stagnerar på samma sätt med tanke på ränta-på-ränta effekten, exempelvis.

Ditt portföljtänk är riktigt intressant och ska försöka sätta mig mer in i din tankegång av ren nyfikenhet.

Gällande tolerans så har jag också en sambo som är likadan. Fast hon är totalt ointresserad, hon har en 80/20 portfölj med billiga breda fonder som hon haft sedan barn och den kommer vara kvar tills vi vill gå i pension. Hon rör den aldrig. Förmodligen är hon en av de bättre investerarna. Syns inte, finns inte. :smile: