Kanske 20-25 år på börsen, vet inte så noga. Min insats (kapitalet) har varierat över tid, både upp och ner, och ofta har jag med facit i hand varit överdrivet försiktig och för lite exponerad. Det har varit mitt “huvudsakliga” misstag.
Tidigt bestämde jag mig för att inte få stora nedgångar i portföljen. Det skulle vara mitt primära mål och min ambition. Kunde jag lyckas med det skulle jag kunna testa massor med metoder utan att riskera så mycket egentligen. Men jag hade ingen tillräckligt bra metod tidigare och blev därför (väldigt) försiktig.
Nu har jag 20+ års erfarenhet och känner att jag har rätt bra koll. Därför vågar jag, med större kapital, satsa fullt utan att tappa kontrollen.
Eftersom min exponering mot börsen har varierat så mycket över tid vet jag inte hur jag står mig mot index. Kanske lika, kanske sämre, jag vet inte. Vad jag säkert vet är att jag gör inga stora tapp i portföljen. Det är det viktigaste för mig.
Börsen har går bra länge nu och en del kalkylerar med 7% årligen i snitt framåt. Det är en farlig väg att gå. Vad om vi får -50% och 10 år att komma tillbaka? Den stora frågan har blivit var vi ska placera våra pengar, inte hur vi gör om kraschen kommer. Förhoppningsvis kommer den inte än på ett tag men hur är beredskapen om den skulle komma?
Själv gör jag inga kalkyler. Räknar inte vad jag ska ha i avkastning långsiktigt. Det vad jag gör följer börsen avkastning i global index både upp och ned och alltid full investerad. Kortsiktigt sparkonto. Automatisk månadssparande. Svårt att förbereda sig på något som det är omöjligt att veta. . Tänker inte på det hur många milj jag ska ha på konto om 20år. Det vad jag kan göra är att jag är 100% skuldfri. Har en hel del pengar på sparkonto. Att portföljen går upp/ned en månadslön varje dag bryr jag mig inte så mycket om. Hur än det blir kommer det ändå räcka till när jag går i pension . Sedan när pensionen närmar sig kommer jag sänka risken likt Ap7 Såfa.
Förlåt, men jag inte köper detta. Jag tror inte att du kommer att palla en riktig krasch på det viset du beskriver. Jag tror att du är nu lite för ”bullish” med dina kommentarer i denna tråd. Särskilt när du i en annan tråd skrev att du investerar för tryggheten.
Jag brukar säga att 99% av småsparare borde ha absolut högst 70% investerat i aktier. För att våra känslor dödar matten när ”shit hits the fan”.
Det är jätteviktigt att ha nån slags riskparitet/hedgekomponent i ens investeringar.
För min del handlar det om relativt och absolut momentum. Relativt, för att jag vill ha fonder inom de områden som går bäst. Region, land eller bransch. Absolut, för att jag vill undvika stora nedgångar.
Det största nackdelen med momentum är att man riskerar kommer ur sent. Jag vill ha bättre dynamik och använder därför absolut momentum som en typ av stoploss. Jag upptäckte att Dual Momentum jobbar på samma sätt men den är alldeles för stel och symmetrisk för mig. Tillåter alldeles för stora nedgångar. Man kan väl säga att jag kör en egen variant av DM.
Momentum är lätt att förstå. Det svåra är att omvandla en enkel teori till praktik. Momentumperiodens längd är en typisk nöt att knäcka. Men man får prova sig fram helt enkelt.
Frågan är om inte långa statsobligationer kan vara det mest stabila vid stora nedgångar. De har ett implicit samband med reporäntan som i enkelhet säger att dess pris stiger vid sjunkande räntor och vise versa. Är det inte däför så att de förblir stabila just för att man i regel inte höjer räntorna vid en börskrasch?
@JayR Ja, det må så vara att du inte tror det. Och jag kan ju bara svara rent hypotetiskt hur jag kommer agera. Framtiden får utvisa.
Men som sagt, jag har både hus och bil osv utan lån så jag har egentligen ingenting jag ”behöver” pengarna till, mer än framtiden. Jag har en bra buffert på sparkonto med ränta och en stabil inkomst.
Jag har inga dyra vanor eller intressen så jag kan bara inte se vart jag ens skulle behöva dessa pengar på börsen egentligen. Jag har tid och ekonomi att vänta ut en krasch. Vart det bär mig vet bara gudarna.
. Tänker inte på det hur många milj jag ska ha på konto om 20år. Det vad jag kan göra är att jag är 100% skuldfri. Har en hel del pengar på sparkonto. Att portföljen går upp/ned en månadslön varje dag bryr jag mig inte så mycket om. Hur än det blir kommer det ändå räcka till när jag går i pension 
