Kring vissa antaganden väcks ibland ett tvivel. Arv och miljö som du sade, kausalitet, historieskrivningar, individuella narrativ (stämmer de?), ekonomiska teorier och filosofiska/ mentala världskartor.
Ofta är det så grundläggande antaganden att det berör en rad olika ämnen. Det blir som en optisk illusion där man plötsligt ser allt på ett nytt sätt. Då fastnar jag och försöker spåra vad det är som gör att det skiljer. Och eftersom frågan är som en optisk illusion blir det lätt en evighetsdiskussion om man inte kan släppa intresset. Någon är alltid fast i andra perspektivet.
Ovisshet, blind tro och ontologisk trygghet hänger ihop. Det kan ibland vara skönt att vila i felaktigheter istället för att utmana dem. Sanning och nyfikenhet är dyrt i form av stress, tvivel och osäkerhet. Ibland lönar det sig men ofta inte. För mycket tvivel ger för mycket stress och för mycket blind, trygg, tro gör allting tråkigt. Lagom är bäst tycker jag. Då är det så intressant att man får ett slags “flow” eller tunnelseende nästan.
Första är när folk påstår att det är omöjligt och få mer än index, när jag själv lyckats med det det mesta av tiden. Dock om man ska vara ärlig, med mer fakta i bakgrunden så kan jag inte förneka att en del tur har varit involverad. Dock inte bara tur. Men ändå tur på ett avgörande sätt. Typ tur man tog ut den dagen man gjorde. Tur man hörde xxx på nyheterna i tid osv.
Andra är när någon nämner något man kan prata om som nämns i en tråd som blir off topic. Svårt att låta bli
Om du eller någon annan hade den förmågan, att konsekvent och förutsägbart med en sannolikhet större än slumpen överprestera gentemot sitt / sina jämförelseindex (alltså inte ett random index man tyckte kändes nice att jämföra med) skulle ni kunna tjäna gräsligt med pengar på det.
Du skulle kunna tjäna miljarder direkt, sälj bara tjänsten, Dan84 klarar av att leverera avkastning högre än era jämförelseindex, här är bevisen, sätt in era pengar så tar jag en liten pluttavgift på era miljarder i kapital.
Alt. bara låna med en grotesk hävstång.
Men ingen gör det, istället skriver de på forum eller försöker sälja kurser på Instagram, vilket inte borde behövas, för varför skulle de behöva tjäna pengar på det om de verkligen kan det de påstår?
Att redovisa siffror i detalj sker också sällan, och det kan av praktiska skäl vara svårt, speciellt om man handlar mycket och det blir komplext att göra en vettig jämförelse med rätt jämförelseindex över hela sparperioden.
Jag skulle inte heller kunna göra det utan åtminstone tiotals timmar av jobb, men jag har ju i stort sett kört indexfonder så jag vet ju att det är ungefär den avkastningen jag har fått.
Då blir det mest en magkänslegrej där man kollar på något index, ignorerar valutaeffekter m.m. och ser att linjen gått upp mer för ens egen portfölj och då måste det ju vara bra (eller inte).
Blev nyfiken, menar du för att värdevariationen på kort sikt inte innebär att man egentligen löper så mycket risk för att förlora pengar på lång sikt eller menar du något annat?
Framförallt har jag svårt att hålla fingrarna i styr när någon säger ”forskningen säger” utan att specificera vilken forskning. Bara någon allmän forskning som säger en och samma sak. ”(Viss) forskning säger” eller ännu bättre ”en studie visar att historiskt” är mer ärligt. ”Forskningen säger att globala indexfonder är bäst” är så vagt att det inte ens är fel.
Tja jag har förvandlat 50 000 + 500 kr i månaden till över miljonen ungefär samma tid som netflix funnits. Fram till covid aldrig snittat lägre än 23%. Plus varit mer arbetslös/sjuk än arbetat
Det är i alla fall mer imponerande än och säga
Har en inkomst på 125 000 och månadsspara 50 tusen I månaden.
Sedan finns det inga garantier på börsen. Inte ens på index eller global
Jag menar framförallt att man bör vara försiktig med att optimera portföljer mot historisk volatilitet som grundparameter, till exempel via Sharpe-kvoten.
Sharpe bygger på antagandet att volatilitet är liktydigt med risk. För en långsiktig investerare är det ofta en tveksam förenkling, eftersom historisk volatilitet säger väldigt lite om framtida utfall, måluppfyllelse eller risken för permanent kapitalförlust.
I praktiken riskerar man att optimera mot statistik snarare än mot det som faktiskt spelar roll.
Jantesnobberi. När någon skriver i trådar som inte intresserar dem om hur ointressant ämnet är för de har minsan inget behov av X.
Nedlåtande kommentarer om människor på andra ställen i rikedomstrappan. Det där rika är si eller de på nivå 1 är så. Speciellt när personer tagit sig till ett forum som heter RIKA tillsammans där folk från alla ursprungsnivåer hjälper varan att få ett rikare liv bara för att spy galla över rikare personer.
När någon påstår att ett visst sätt att va med bil eller boende självklart är bäst utan att räkna hälften av kostnaderna på ena förslaget eller för att någon tjänar pengar på andra. Som att hur mycket pengar någon tjänar på förslagen påverkar vilket som är bäst ekonomiskt för en själv. Eller att underhåll och reparationer någon tjänar på inte ingår i ena sidan kalkyler. Eller när renoveringar inte räknas in som kostnader utan värdeökande investeringar trotts att värdet kommer va helt borta som omodernt innan de säljs.
Också hyckleri som att jag vill tjäna pengar på det jag gör åt andra. Andra borde ge mig mer. Men att andra tjänar pengar på att göra saker åt mig är dålig moral. Det jag vill ha borde göras till självkostnadspris.
Eller när man tror att pengar är ett mått på mänskligt värde eller arbetsinsats och man själv är bästa domare på vad som är mycket värt. Pengar är outnyttjade gentjänster och ett mått på hur mycket någon annan tyckt att det var värt. Mänskligt värde och någon annan än den betalandes och den mottagandes åsikt är irrelevant. Det är inte fel på alla andras sätt att mäta, det är ens egen förmåga eller vilja att göra vad andra vill betala för.
Att vara lönsam att arbeta för, arbeta med, eller att få arbete utfört av är det absolut enklaste sättet att dra till sig bra möjligheter i livet.
