Vi är en familj på två vuxna och två små barn. Bor i en mindre lägenhet mitt i stan och vi vill gärna flytta inom två år. En del av mig vill flytta till en stor lägenhet på attraktivt läge, men detta kostar ju såklart. Banken säger ja och våra vänner verkar inte tycka att det är något konstigt att maxbelåna sig men jag är osäker. Funderar istället på att köra på något mindre eller kanske flytta från stan för att kunna komma ner i kostnader.
Inte helt säker på vad vi vill egentligen, och var som är rimligt vår ekonomi, så nu rådfrågar jag detta forum - vad ska vi göra? Hur ska vi bo? Hur mkt är rimligt att lägga på boende och vilken risk kan man ta? Fattar att detta verkligen är en smaksak men vill ändå gärna ha era åsikter, se om vi kan komma fram lite i tankarna då.
Såhär ser vår ekonomi ut:
Nettoinkomst nu 75k pga föräldraledighet (vanligtvis 91k/mån)
Det finns absolut inget i er ekonomi som skulle förhindra att flytta till något större. Det som däremot är relevant är vilket levnadssätt som ni vill ha och vilka prioriteringar ni har i livet. Skulle rekommendera att börja i den ändan, även fast det är en mycket svårare fråga. Till exempel frågor som nedan:
Är det mindre boendet något som väsentligt försvårar ert liv och barnens för tillfället, eller kommer göra det inom snar framtid?
Skulle ni, istället för större lägenhet, hellre jobba mindre för att spendera mer tid med barnen?
Vill ni gå i pension tidigare och är beredda att göra lite större uppoffringar nu?
När ni sparar så mycket som i nuläget, vad ska ni ha det till i framtiden? Skulle ni hellre leva lite bättre nu istället under barn-åren?
För mig som inte har barn och prioriterar FIRE, är köp av boende inte jättehögt på min lista av saker jag vill göra. Dock vill jag ha större lägenhet och där behöver man tyvärr som ung köpa en lägehet för att ha en vettig chans (utan köpoäng). Som sagt är det viktigast att fundera på vad man prioriterar högst och varför.
Låter väl rimligt att växla upp till något större.
Åren när barnen växer upp sägs för många vara den tuffaste perioden rent ekonomiskt.
… Och det nog isåfall rätt prioriterat, så att säga, att man under den tiden kanske jobbar lite mindre och har högre utgifter. Sen när barnen blivit mer självständiga kan man ju försöka växla upp jobbet och kanske växla ner boendet varpå sparkvoten kan öka igen.
I mina öron låter det helt rätt tid i livet, både sett till familjesituation och ekonomi, att flytta till större.
Jag ifrågasätter “kulturen” med maxbelåning och att alltid köpa så dyrt man har råd med. Kanske ska man börja i andra änden - vad har ni behov för och vad är viktigt för er?
Så jag tänker så här, om du hade kommit till mig med denna fundering så hade jag ställt frågor såsom:
Hur vill ni att livet ska kännas?
Hur kommer det att kännas i den större lägenheten?
Har ni råd med den större lägenheten?
Hur kommer er vardag förändras genom att använda en större del av sparpengarna till den större lägenheten?
Försakar ni något i framtiden till följd av beslutet att flytta till den större lägenheten?
Ponera att ni inte flyttar till den större och du kommer ha en antal 100.000 kr mer på kontot om 10 år, och ni bor kvar, hur kommer det kännas? Vad kommer du säga till dig själv? Till barnen? Till din partner?
Ponera att ni gör tvärtom, hur kommer det kännas om 10 år? Vad kommer du säga till dig själv? Hur kommer barnen att må? Hur kommer din partner att må? Vad kommer ni säga till er själva?
etc.
Ja, jag tror att du ser vart det här är på väg. Jag påstår att det här är mer en emotionell fråga en rationell fråga.