Många tänker nog enligt detta.
Om du får ge exempel. Vad skulle “större på gång” kunna vara enligt dig?
1 gillning
Jag är typ i samma situation, vaknar och lägger mig när jag vill, promenader, tennis och gillar att laga mat, Gym träning 4 gånger i veckan.
Bor på Avanza och Bitcoin forum, samt Blocket köper och säljer bilar för att det är roligt och mitt stora intresse samt inkomster utan att stressa, reser samt reser runt i Sverige och Norge hälsar på vänner.
Försöker hitta på nya saker och lära mig nytt.
1 gillning
Är i fire och de flesta dagar följer samma mönster:
Vaknar när jag vaknar oftast mellan 09-10
Klär på mig och tar hunden på promenad
”Frukost”, vila, läsa, ladda för gymmet
Gym brukar vara runt kl 13
Umgås med fru
Träna BJj (fru straniero tränar med)
Läsa/lära, spela spel, se på film
Natta fru följt av hundpromenad kl 22
Egentid oftast lite av varje stretcha, blandad rehab/ prehab, läsa/lära, spela se på film till sova som brukar bli mellan 01-02
Blir någon dag vila från gym och någon dag vila från BJJ per vecka vilket fylls med vad jag känner för eller behöver göra för dagen.
7 gillningar
Mitt liv är och min person är mitt projekt, vilket ju är konstant löpande 24/7. Finns oändligt med färdigheter och kunskap som ger olika förmåner och utfall i livet beroende på egna mål att skaffa och förfina. Sin person blir man ju aldrig klar med. Som Tomas Tranströmer så väl utryckte det ”Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.
Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.”
Varför är det önskvärt att projekten du arbetar med styrs av andra? Varför inte välja helt fritt utan begränsning och själv bestämma vilka problem, hur de ska lösas och vem som ska gynnas av de problem du löser?
7 gillningar
Härligt att du drömmer om din exit!
Jag är 40+, lever med man och barn, sade upp mig från mitt sista ”vanliga” jobb för tre år sedan. Det visade sig, efter ett tag och efter lite omprogrammering av vad som går in och ut i hushållsekonomin, att vi klarar oss gott och väl på en lön + passiva inkomster. Vi investerar t.om. mer pengar nu än när vi båda jobbade. Har alltså gjort en halv fire, om det nu finns något sånt. Maken planerar att följa efter om 5-7 år (han är då runt 50).
Grejen är att mina dagar som hemmafru ganska snabbt fylldes till bredden av aktiviteter. Dels på grund av att jag numera gör all markservice, tar all vab, alla hämtningar/lämningar dagtid osv. Men också på grund av nyvaknade/reaktiverade intressen.
Jag har ett ganska strikt schema för hushållssysslor (veckohandla måndagar, tvätt tisdagar osv), mest för att det hela ska flyta smidigt och jag inte ska behöva tänka på vad som ska göras när. När vi båda är hemma kommer vi köra samma grej tror jag.
Sen har jag en dag i veckan då jag utövar min hobby. Hyr plats på ett ställe och träffar andra med liknande, kreativa intressen och jobb. Har även enskild firma där jag ibland tar uppdrag och då blir det lite fler dagar på ”kontoret”.
Mina odlingar har utökats med ca 300% och mängden smådjur likaså. Detta tarvar också en hel del tid.
Vi har ett gästhus och äger en lägenhet som vi hyr ut och jag sköter allt fix med det. Utdelningsaktier genererar också en del passiv inkomst även om vi oftast återinvesterar dessa pengar.
Sen lägger jag en del tid på köp och sälj på Tradera, Marketplace m.fl. Typ allt vi behöver förutom underkläder, strumpor och skor köps begagnat och det tar en del tid i anspråk. Tid som jag inte hade förr.
Sist men inte minst läser jag kopiöst mycket och hänger på diverse ekonomi- och börssajter. Jag har ansvar för hushållsekonomin, inkl placeringar mm och där blir det en del timmar per månad.
Jag är i mångt och mycket en ”doer” och det har inte förändrats av att inte lönearbeta, snarare tvärtom! Som det ser ut just nu skulle jag inte hinna med ett jobb 
Men tror inte heller att jag skulle klara av att inte jobba om jag bodde själv i en lägenhet i stan.
För mig/oss har det varit både lönsamt och helt jävla underbart (ursäkta språket) att kliva av det vanliga arbetslivet. Största vinsterna för mig har varit mer tid för barn, familj, vänner och mina intressen. Känner att jag investerar både i mig själv men framför allt i dem som står mig nära. Känns fint att (nästan) alltid kunna ge av min tid till andra, något som är rätt sällsynt idag.
Hälsningar fru Brand
17 gillningar
1 gillning
Snyggt! Ni har gjort en Halv Föräldra-FIRE!
Ta hem mannen så han kan avlasta dig med hushållsarbetet.
Jag håller helt med dig i allt du skriver!
När man gör Föräldra-FIRE i 30+ års åldern och har barn kan man ju inte dega ihop som många här drömmer om. Livet pågår i ett helt annat tempo än när man inte har barn.
Man har mycket måsten och saker att göra för att familjen ska fungera, dessutom finns tid till att råka dra in pengar på sånt som man får gjort!
Hatten av för er!
Vakna 06.30, fixa frukost till barnen, köra de till skolan.
Dagarna hade nog varierat men det jag älskar är:
Promenad
Träna i garagegymmet
Promenad
Dessa hade varit standard i min vardag. Resterande tid hade fyllts med familj, läsa, lyssna podd, kolla tv, något lärorikt på YT, etc.
Hitta på saker med barnen?
Läsa med barnen?
Se på film med barnen?
1 gillning
Jag har fasta tider, men nu styrs de mest av tonårssonens intag av ohemula mängder föda. 
Fredag är också min ena fastedag, så idag var det en mugg buljong vid 13 och middag 18.30. Men annars är det nog typ 8, 13, 18.30 som nå’n sorts normalläge.
Den där låten är ju superdeppig—protagonisten är ju på gränsen till att bryta ihop och försöker hålla emot med det absolut sista han har 
Fast den illustrerar kanske ganska bra känslan av att ha slutat jobba och känna total meningslöshet för man hittar ingen ny mening i livet att ersätta det med 
Så den känns relevant
3 gillningar
Kom att tänka på Brooks i Shawshank redemption. Tog livet av sig efter att ha kommit ut, institutionaliserad av årtionden bakom murarna.
Det är nog viktigt att ha en plan. Som Andy.
9 gillningar
Man behöver inte sluta jobba för att ha den där kraschen—det räcker med att plötsligt inse att man inte behöver jobba längre.
Du kan inte planera för något du inte förväntar.
1 gillning
Nu var frågan visserligen inte riktad till mig, men det handlar förstås inte om att man älskar att ägna sig åt projekt initierade av andra. Snarare om att man kan åstadkomma så mycket mer utifrån den plattform som ett jobb utgör.
Kanske handlar det om hur stort behov man har av att känna att man kan påverka/behövs/är viktig utanför det lilla livet med sig själv och de närmaste.
Jag förmodar det finns en kort period under barndomen de faktiskt är villiga att göra allt det med mig 
Du skrev att du körde barnen till skolan så jag antog det var småbarn.
12- 15 år är väl inte annars så kort tid!
Precis så är det för mig.
Man måste tycka om sitt jobb såklart och jag hade inte haft samma känsla kanske om jag hade haft ett annat jobb/arbetsplats.
T.ex, en större del av mitt jobb handlar om att hjälpa andra, driva projekt inom mitt område och ganska fritt får jag disponera av enorma summor kapital (vi pratar miljarder kronor). Visst kan jag inte disponera helt fritt och det finns vissa ramar som jag måste förhålla mig till, men jag skulle aldrig under hela mitt liv kunna driva sådana projekt, med en sådan stor ekonomisk muskel, resurser och möjligheter att påverka om det inte vore för mitt jobb. Ingen chans att jag skulle kunna starta ett eget företag/projekt och göra samma sak.
Något som också berikar mitt liv enormt mycket är att jag får resa mycket i tjänsten och träffa och umgås med människor från olika kulturer, både som kollegor men dem jag möter längs vägen. Det behövs en ganska fat FIRE för att ha den budget som tillåter en sådan resande och även om det vore möjligt att resa till samma länder helt privat, jag skulle inte kunna träffa dem människor jag träffar (myndigheter, politiker, företagare, fattiga bönder, osv osv) om det inte vore pga jag åker dit genom mitt jobb och det är därför dem går med på att träffa mig.
Jag är imponerad av alla ni som lever FIRE och det är helt fantastiskt, men det är inget för mig.
4 gillningar
En perfekt fire-dag förutsätter att jag kan hitta sammanhang där jag kan träffa människor som jag kan ha ett meningsfullt socialt och intellektuellt utbyte med. Vem umgås man med när alla andra jobbar?
Jag ser en stor risk att mycket av min tid skulle kretsa kring familjelogistik och hushållssysslor samt en massa onödig skärmtid om jag slutade jobba idag och där vill jag inte hamna. Absolut mer tid för träning och mindre stress, men även mer ensamhet och brist på mental stimulans om man inte hittar det där sociala sammanhanget.
Drömmen för mig vore om jag kunde kombinera socialt utbyte med någon form av fysisk aktivitet på dagtid, och kunna lägga rätt mycket tid på den aktiviteten. Gym, yoga, golf, skidåkning, triatlon, tennis vad som helst egentligen..
6 gillningar
Du kan fortsätta umgås lika mycket som förut, med skillnaden att du har garanterat ork när tillfälle ges (så mer). Tiden du brände på jobb förut kan du använda konstruktivt för hushållsuppgifter och liknande, så du är fri när de andra sedan hinner umgås.
4 gillningar
Skulle säga att även det där är lite visionslöst, går alldeles utmärkt att arbeta filantropiskt och vara samhällsnyttig och driva stora projekt utanför yrkesrollen. Självklart blir det svårare på leanfire men man har ju även då sin tid att använda fritt.
Det är naturligtvis inget fel med att arbeta, tvärtom. Men det går ju inte att komma ifrån att ramarna till fullständig frihet i sina beslut, kreativt, värderingar, prioriteringar, val av projekt, moral, kunna hushålla med sin energi etc alltid kommer vara snävare inom yrkeslivet än när man inte har några begränsningar alls utifrån förutom lagar då. Eller för den delen tvärtom att inte behöva tvingas till något man kanske som privatperson inte hade valt eller velat göra.
Det är alltför lätt och för många som gömmer sig bakom jag gjorde bara mitt jobb för slippa ta personligt ansvar för vad de gjort och hur de behandlar andra.
Arbete kommer alltid vara begränsande, och ge makt till andra över din tid och självbestämmande inom om inte alla den stora majoriteten av alla områden livet består av.
2 gillningar