Sju intressanta frågor från er läsare

Några av den senaste tidens frågor från bloggens “Frågor och svar”

Jan och Caroline Bolmeson

17 februari, 2019

Varför bara inte investera i en globalfond? Varför stämmer inte fondavgiften? Vad är en rimlig amorteringstakt? Lysa eller globalportföljen? Hur mycket ska man ha placerat i Sverige? Investera ett större belopp pengar vid hög ålder. Det är några av de frågor som har ställts på bloggen den senaste tiden och som vi tar upp i dagens avsnitt.

Först och främst vill jag uppskatta och tacka er läsare. För lite mer än två år sedan fick jag tips från er om att sätta upp en ”Frågor och svar”-sida. I dag består den av mer än 3 000 (!) frågor och ännu fler svar. Det är långt bortom min största förväntningar.

Tack till dig som ställer frågor. Genom att du har en fråga så har du hjälpt andra som säkerligen har samma frågor. Framförallt så vill jag tacka läsarna Nestor, Robin Wikström, Johan, Indexpatronen, Emil Vikström, Lukas, CL, Kalle och Thomas A. Ni har alla svara på mer än 100 frågor – var! Ni är grymma. Tack!

I avsnittet tar vi upp följande frågor i denna ordningen:

1. Fondavgiften på Avanza för fonden X stämmer inte med det du sagt?
2. Hur investerar man 5 000 000 kr (vid hög ålder)?
3. Varför inte bara en globalfond, när man ändå inte kan förutsäga marknaden?
4. Vad är en rimlig amortering?
5. Spara till alla barnen i samma kapitalförsäkring?
6. Hur mycket skall man ha placerat i Sverige?
7. Investera i Lysa eller globalportföljen?

I övrigt tänkte jag tipsa om de sista fyra planerade FikaTillsammans-tillfällena i år. Även om FikaTillsammans-tillfällena är väldigt trevliga, inte minst genom att få träffa er läsare så har de inneburit jättemycket jobb. Därför är de följande tillfällena, de enda som vi kommer att köra i år:

• Malmö 7 mars – om hållbart sparande med Hanna Lindqvist, Trine
• Göteborg 12 mars – om ”Ett rikare liv” med Charlie Söderberg, Balansekonomi
• Stockholm 7 maj – om fondrobotar och indexsparande med Patrik Adamson, Lysa
• Göteborg 7 maj – om guld och marknadsneutrala fonder med Eric Strand, Pacific Fonder

Du kan boka dina plats på sidan om FikaTillsammans. Precis som vanligt är upplägget att gästen håller ett kortare föredrag under tiden man äter en afterworkbuffé, därefter blir det tid för lite samtal vid borden och kvällen avslutas med en frågestund med mig och gästen.

Tack för ännu en vecka!
Jan och Caroline

Sammanfattning och de viktigaste poängerna

Nedan följer en kortare sammanfattning med de viktigaste punkterna i avsnittet. Precis som vanligt vill jag påminna om att nedanstående svar ska ses som allmän information och inte som en personlig rådgivning. Läs mer i villkoren om vill ha mer information.

1. Fondavgiften på Avanza stämmer inte med det du har sagt

Ofta rör sig den här frågan om någon av de två fonderna ”SEF Independent Investmentbolag” och ”DNB Global Emerging Markets Indeks A”. Skillnaden ligger ofta i att Avanza numer redovisar fondens årliga avgift samt fondens transaktionsavgifter där de senare varierar från period till period. Om fonden är en liten och får in mycket kapital under en kort period, då kommer transaktionskostnaderna som en del av de totala kostnaderna öka. Det är därför vissa fonder varierar kraftigt medan jättefonder som t.ex. Länsförsäkringar Global Indexnära bara skiljer på 0.01 %. 

2. Hur investerar man 5 000 000 kr (vid hög ålder)?

Mina råd när någon frågar mig om att investera större belopp är alltid samma. Det är att först och främst kontakta en oberoende finansiell rådgivare som tar betalt per timme eller uppdrag och inte i procent på kapitalet. De senare ska du springa från fortare än kvickt. De jag själv har träffat och kan rekommendera är Henrik Tell (Effektiv Förmögenhetsförvaltning) och Alexander Arnbäck (Lyra Wealth Management). 

Det andra och kanske mer udda svaret är att jag rekommenderar att träffa en person som jobbar med de mer mjuka sidorna.Till syvende och sist är nämligen pengar inte lösningen, bara en förstärkare och rikedom är mer än bara pengar. Det handlar om att titta bortom pengaförvaltningen som enkelt kan sammanfattas i: ”en andel i lågrisk sparande och en andel i en globalviktad portfölj”. En aspekt handlar t.ex. om att konsumera i linje med sina värderingar, intentioner och drivkrafter samt ha ett rikt liv, som t.ex. i avsnittet om bucket lists.

Personer som jag själv har använt och kan rekommendera är Moa Diseborn (Molodi AB) samt Lucas Sköld på utbildningsföretaget Balansekonomi som jag tyckte var så bra att jag köpte in mig i och jobbade operativt i, i flera år. 

Ingen ersättning har utgått för ovanstående tips. Men du får gärna hälsa från mig då ingen av länkarna är sponsrad. 

3. Varför inte bara en globalfond när man ändå inte kan förutsäga marknaden?

I förra avsnittet med professorn från Handelshögskolan i Stockholm var en av de grundläggande teserna att det är extremt svårt att slå en passiv, billig indexfond över tid. Forskningen sa till och med att varje försök att anpassa en portfölj bortom världsindexet kommer tillföra en högre risk som du inte nödvändigtvis kommer att få betalt för. Man kan få en högre avkastning, men i förhållande till den tagna risken – den riskjusterade avkastningen – så blir den inte bättre. 

Givet det antagandet är det svårt att argumentera för något annat än den billigaste globalfonden som t.ex. Länsförsäkringar Global Indexnära, Avanza Global eller fondroboten Lysa. En giltig invändning är däremot att eftersom vi bor i Sverige, ska konsumera i svenska kronor och ett världsindex inte är valutasäkrat så är det rimligt med att avvika från index mot t.ex. Sverige. 

4. Vad är en rimlig amortering?

Mitt tips brukar faktiskt vara att följa bankernas rekommendation. I dagsläget handlar det om 2 procent ner till 70 procents belåningsgrad och därefter 1 procent om året ner till 50 procent. Har man som hushåll lånat mer än 4,5 gånger sin årsinkomst är det rimligt att extra-amortera 1 procent om året. 

Om alternativet sedan är att investera eller amortera efter 50 procent, då skulle jag luta åt att investera istället för amortera (här finns några räkneexempel). Antagandet är att över tid får du en högre avkastning på ditt sparande än vad du betalar i ränta. 

Ett sätt som man också kan resonera är som följer. I tider som nu, när inflationen är högre än räntorna så ”tjänar” du på att ha så mycket lån som möjligt eftersom inflationen minskar värdet på lånet åt dig. Då kan man också resonera som att rörlig ränta är ett skydd mot inflationen och bunden ränta är ett skydd mot t.ex. arbetslöshet.

5.  Spara till alla barnen i samma kapitalförsäkring?

Jag brukar rekommendera att spara till alla barn i samma pott eftersom det lätt kan bli orättvist mellan barnen helt oavsiktligt. Gärna också i en kapitalförsäkring så att barnen blir satta som förmånstagare i händelse av dödsfall. 

6. Hur mycket ska man ha placerat i Sverige?

Den här frågan hänger ihop med fråga tre. En andel som många anför, bl.a. Lysa, är att man kan och bör ligga på ca 10 – 20 procent. Om man motiverar det med att konsumtion i svenska kronor, kan man dock argumentera för att den andelen bör vara mindre i början av sparperioden för att senare öka. 

7. Investera i Lysa eller globala (barn)portföljen?

För mer än ett år sedan skulle jag säga globala barnportföljen. Men i och med artikeln ”Bästa fondrobotarna 2019” börjar jag mer och mer luta åt Lysa (annonslänk) och andra fondrobotar. Till nya och ointresserade läsare brukar jag rekommendera att titta på Lysa. Till de som är mer erfarna brukar jag säga att dela upp sitt sparande i två delar. En del hos en fondrobot och en del som man förvaltar själv. Sedan kan man jämföra dessa med två med varandra och vikta över till den som går bäst.

Hela avsnittet transkriberat

Precis som vanligt kan du läsa transkriberingen av hela avsnittet nedan.

— START TRANSKRIBERING —

Jan: Välkommen till RikaTillsammans-kanalen på YouTube. Då var det söndag och ett nytt avsnitt, som handlar om att ge dig konkreta tips, inspiration och verktyg för att ta din privatekonomi och ditt sparande till nästa nivå, på ett enkelt och på ett roligt sätt. Jag heter Jan Bolmeson och detta är min fru Caroline.

Caroline: Idag är det dags för avsnitt 88, med vanliga frågor från bloggen och kommentarer. Det var ett tag sedan, men det är alltid kul. Det var ändå så vi kom igång från början.

Dagens tittarfrågor

Jan: De sju frågor som vi har valt idag handlar lite om så här, ”Jan, jättebra sammanställning av de bästa fonderna, men avgiften stämmer inte.” Eller, ”75 år och har 10 miljoner kronor?” Vad ska man göra, hur ska man resonera, om man kanske inte har de här 10-15 åren på sig. Det andra som vi kommer att titta på är en rätt intressant fråga som har blossat upp på bloggen de senaste två veckorna, då vi har pratat om fondrobotar och professorn från Handelshögskolan. Det vill säga, varför inte bara ha en globalfond om man ändå kan inte förutsäga marknaden. Den fjärde frågan handlar om rimlig amortering. Vad är rimlig amortering? Lite resonemang kring det. Samt ska man spara till alla barnen i en kapitalförsäkring, eller ska man sprida ut det.

De två sista frågorna handlar om hur mycket man ska ha placerat i Sverige. Det vill säga, hur stor exponering ska man ha mot Sverige i sin portfölj. Sista frågan är, ”Lysa eller Globalportföljen?” Ska man ha en fondrobot eller ska man ha Globalportföljen. Hur kan man tänka. Idag så tänker jag att det blir ingen exekutiv sammanfattning, utan vi tar frågorna i den här ordningen.

Men innan dess så behöver vi behöver vi säga den här korta ansvarsbegränsningen och villkor. Det är viktigt särskilt idag när vi pratar om vanliga frågor, att det som vi säger, man kan inte betrakta det som finansiell rådgivning. Vi rekommenderar alltid så klart att man ska ta kontakt med en finansiell rådgivare.

Gärna en som är oberoende, men det finns inte så många. Men de ska ta betalt per timme, inte procent. Vi kan heller inte ta ansvar för eventuella kostnader eller om man förlorar pengar. Att investera innebär en risk. En historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning, och så vidare. Om man vill läsa mer så kan man göra det på bloggen, på RikaTillsammans.se/villkor.

Fråga 1. Fondvgiften på Avanza stämmer inte med det du har sagt

Jan: Nu specifikt har den kommit flera gånger under den senaste veckan, så här ”Jan, du vet den här fonden som du pratar om, den här indexfonden DNB Global Emerging Markets har en avgift på 0,71 och inte 0,3 eller 0,4. Förra året kom lagstiftningen MiFID II, som var att det ska bli tydligare för oss sparare att se vad vi betalar för. Mer transparens i fonder. Då har till exempel Avanza gjort en bra grej, att de har valt att redovisa alla avgifter. Den årliga förvaltningsavgiften som fonden har, men även transaktionsavgifterna, för de såg man aldrig tidigare.

Alltid när man köper ett värdepapper eller så, så betalar man ett courtage, alltså man betalar en avgift för att få köpa den. Det gäller både för privatpersoner och fonder. Sedan har fonderna mycket lägre avgifter än vad vi privatpersoner har, för att volymerna är så stora. Men då redovisar Avanza till exempel en total avgift på 0,7%, och så skriver de ”varav årlig förvaltningsavgift är 0,3%”.

Problemet är då att den här varierar, jag tror att det är på månadsbasis. Det beror också på, för att när vi gjorde det här avsnittet för ett par gånger sedan om den här SEF Independent Investmentbolagfonden, så varierar den också. Den hade typ 0,3 i avgift, men plötsligt så stod den på nästan 1%. Och då trodde folk att jag hade gjort fel i min research, men när jag gjorde den så stod den på 0,6.

Då kontaktade jag förvaltaren och sa, ”Hallå, avgiften ska vara 0,3. Hur kommer det sig att det står en annan siffra?” Då sa han att en av förklaringarna är att om till exempel fonden har haft stora inflöden eller utflöden, att många har satt in eller tagit ut pengar, så kommer de ha transaktionskostnader, och då behöver de rapportera transaktionskostnaderna och då visar Avanza dem. Han sa att vår fond har växt och då har vi behövt köpa mycket värdepapper till våra kunder, och då har transaktionskostnaderna ökat.

Sedan säger han att om man är en liten fond, som till exempel den här DNB Global Emerging Markets är som är ny, då blir den här transaktionskostnaden en stor del av totalen. Men om vi tar en stor fond, som till exempel Länsförsäkringar Global Indexnära, som jag gillar, den har en avgift på 0,2 i förvaltningsavgiften, men transaktionskostnaden är bara 0,01%, för den är så stor, så transaktionskostnaden blir så liten i förhållande till den totala mängden.

Caroline: Ska man hellre välja en stor fond då än en liten, för att slippa sådant? Det känns som att man straffas lite för att fonden har grejer för sig.

Jan: Ja, du blir lite straffad för att den är ny och liten. Å andra sidan, så är det så att de stora fonderna kan ibland ta ut väldigt höga avgifter, så det lönar sig ändå att ta den här lilla fonden över tid. För vi ska inte trada fram och tillbaka, utan detta är för flera års sikt. Att det diffar lite, det beror ofta på när man har skrivit artikeln och det här kan diffa från månad till månad. Det beror på transaktionskostnader. Över tid som fonden växer så blir detta mindre och mindre, och till slut så blir det helt irrelevant.

För fonderna är det ett litet moment 22. För att få den låga avgiften så behöver de ha mycket pengar in, men när de får mycket pengar in så ökar avgiften. Så det är svaret på frågan, men bra uppmärksammat.

Fråga 2. Hur investerar man ett större belopp?

Jan: Det var en äldre läsare än mig som skrev frågan. Jag tror att de var typ 75 och han skrev så här, ”Jag har erfarenhet av de här stora krascherna, både 98, liksom IT-bubblan och finanskrisen, och vi har sparat ihop en ganska stor summa. Vi har köpt ett boende för fem miljoner kontakt och vi har ytterligare fem miljoner. Då undrar de hur de ska tänka på det, med tanke på risk och så säger han också att de inte kan tänka så långsiktigt.

Jag tyckte att detta var en spännande fråga, för att jag tänker på det att för det första så kommer vi in på det här med att försöka förutse framtiden. Att har man varit med om nedgång ett par gånger så känner man sig bränd, sedan börjar man leta efter tecken för att man ska slippa det. Kanske att man hellre står utanför och ska vänta på den här kraschen som ska komma. Jag känner igen detta från mig själv, det var också därför jag tog upp frågan, för det är många som tycker att det är högt värderat, trots det som skedde i höstas.

Min upplevelse är att forskningen är ganska entydig i att det går inte att förutse marknaden. Eftersom börsen över tid går upp, så förlorar man pengar på att stå utanför eller försöka hoppa in och ut. Då behöver man ha rätt två gånger. Man behöver rätt när man hoppar ut och man behöver ha när man hoppar in igen. Det är extremt svårt. Forskningen brukar säga att man ska investera långsiktigt och låta det vara. Men om man då inte har en sådan lång sikt, så när jag svarade på denna fråga på Frågor och Svar, så skrev jag också att faktiskt fundera på vad målet är. Lite som den diskussionen vi hade med Moa Diseborn i avsnitt 24.

Caroline: Ja, den här frågan är alltid så bra när den återkommer. Det blir ett sådant stort fokus på pengarna och man vill. inte riskera dem, så det liksom tar upp allt space. Men när man väl frågar sig vad målet är med pengarna, så tar det ner hela frågan till jorden tycker jag.

Jan: Ja, precis, jag skrev faktiskt så här att detta är mycket pengar, och de säger dessutom att de kan leva på de pengarna de får in vid sidan, så de behöver inte ens de pengarna. Så jag sa fundera på om de ska gå i arv, eller till en stiftelse eller om de ska konsumeras. För om de ska gå i arv, då kanske man har lång tidshorisont, även om man kanske inte ser sig själv att man kommer bli ytterligare 25 år gammal. Men pengarna kan ändå jobba i generationer.

Jag har en kompis som skrev till mig här om veckan, ”Jan, du det är skitcoolt. För att starta en Nobel-stiftelse så behöver man bara en miljard.” Och jag tänkte att jag vet att människan har mycket pengar, men för honom var det en stor grej att det var inte mer än en miljard liksom. Men jag menar det finns ju många stiftelser som är betydligt, betydligt mindre, som kan göra skillnad i alla fall.

Jag gav honom även det klassiska rådet att prata med oberoende finansiell rådgivare, där brukar vi rekommendera Henrik Tell på Effektiv Förmögenhetsförvaltning, som har varit med i flera avsnitt. Och Alexander Arnbäck på Lyra och WM, Lyra Wealth Management. Sedan sa jag ta kontakt också med en coach, eller som med Moa då, som jag skrev som sa ändå att målet för många med pengar är att vi ändå att vi ska konsumera dem förr eller senare och gärna i linje med våra värderingar eller drivkrafter.

Det är inte alltid att man har koll på vilka de är, så det kan man få hjälp med att lista ut. Som till exempel för oss. I mina dåliga stunder vill jag köpa ny bil. Men det är inte mitt sanna jag eller mitt stora jag. Min poäng är att det vi egentligen gillar, som nu är vi ska åka till Italien med min mamma ett par dagar, det är mycket mer i linje med vad vi vill göra. Så det tror jag att vi ska fundera på, särskilt om man är lite äldre och har en summa.

Fråga 3. Varför bara inte en globalfond?

Caroline: Sammanfattning av frågan är, ”Jag undrar om vi inte gör det svårt för själva genom att hålla på med en massa olika fonder och fördelningar, småbolag, olika regioner och tillväxtmarknader och så vidare, när vår filosofi här på RikaTillsammans ändå går ut på att vi inte kan förutspå marknadens rörelser. Vore det inte bäst att bara köpa en enda global indexfond? Att köpa exempelvis 10% Asien eller 20% Sverige, som många gör här, torde ju bara vara ett sätt att spekulera att de marknaderna kommer att gå bättre än globalindex.”

Jan: Det är en superbra fråga. Jag älskar att de skrev ”vår filosofi på RikaTillsammans”, jag blev så glad när jag läste det. Detta var en jätteintressant diskussion också på Frågor och Svar. Jag kommer att länka i avsnittet till frågan, så kan man läsa hela diskussionen. Jag tänker egentligen två grejer, särskilt efter avsnitt 87 med professor Paulo Sodini. Han var ju ganska, vad ska man säga, blunt. Rakt på sak. Han sa ju att tittar man på studier, till exempel den här CAPM-studien, så säger den att så fort du tiltar ifrån världsindex, alltså så fort du väljer något annat än en global indexfond, så introducerar du man en risk som man inte får betalt för, enligt studierna. Vilket då leder til att man inte borde göra det, utan hålla sig till globala indexfonder. Det var hans grundläggande syn.

Sedan pratade vi om att om man tar Sverige till exempel, så finns det en viss logik bakom att lägga till Sverige i portföljen om man bor i Sverige. Då var det en annan läsare, Ingvar, som skrev så här också väldigt klokt, att eftersom vi bor i Sverige och ska konsumera i svenska kronor, så är det rimligt att ha då upp till kanske 10-20% i Sverige. Jag upplevde också att professorn sa att det är rimligt att göra det i slutet när man ska plocka ut, att då kan det vara en idé att tilta portföljen mot Sverige. Men i början när man bara ska bygga upp under de första åren, så borde man ha det globalt.

Det är också för att problemet är också att globala index tenderar att vara i US-dollar och då har man också en valutarisk. Men över tid så är valutan neutral också. Forskningen säger att vi borde bara ha en global indexfond, eller vi borde bara köra typ Lysa, som är en fondrobot som är mest globalfonder, men med en viktning mot Sverige.

Ska jag vara helt ärlig så har jag inte riktigt landat i det. Jag tycker att det är rimligt att ha den här tiltningen, särskilt mot Sverige, eftersom vi bor här och konsumerar i kronor. Jag tycker att det är rimligt med en liten tiltning mot Asien, för att jag tror att det är dit den ekonomiska utvecklingen kommer att ske. Men det finns väldigt lite stöd för det i forskningen.

Caroline: Jag tänker så här, skulle man inte kunna testa det praktiskt med siffror bakåt och se? Ok, om jag har si och så mycket pengar i en globalfond över femton år versus mot att man har det på ett annat sätt med tillväxtmarknader och lite här och lite där och Sverige och så, och hur det går under lång tid för de olika sätten. Så att man får något slags praktiskt svar.

Jan: Jo, men det blir också svårt, för tittar vi historiskt så tror jag att Sverige har gått bättre än globalt index, för att vi är en högrisk-börs eller högriskmarknad. Vi går högre upp när det går upp och längre ner när det går ner. Men det svåra är som den här CAPM-studien säger att jag kan få en högre avkastning, men frågan är om avkastningen är högre om vi tar hänsyn till risken. Jag får högre avkastning, men jag har också högre risk.

Jag skulle säga så här för att sammanfatta, att det är jättebra att välja bara en global indexfond. Det funkar. Att välja till kanske 10-20% i Sverige tycker jag också finns stöd för. Att välja Asien-fonder eller småbolagsfonder, borde det ge en högre avkastning? Ja. Ger det en så pass mycket högre avkastning i förhållande till risken man har tagit? Oklart. Men spännande diskussion, absolut.

Fråga 4. Vad är en rimlig amortering?

Caroline: ”Vi har gamla lån att amortera av 0,7% av dessa, cirka 3000 kronor i månaden. Lånekvoten är 60%. Vi har möjlighet att spara och amortera avsevärt mer.”

Jan: Det var någon liknande fråga som var också så här ”Jag har ett bolån under 50% belåning. Jag betalar i bara ränta, löptiden går ut nästa år. Ska jag börja amortera eller investera istället?”

Caroline: Det är ju en fråga som faktisk återkommer ofta, men det är ju för att det är som att man behöver svara på den lite då och då.

Jan: Ja, och framför allt behöver man svara på den för sig själv. Jag skulle säga så här att det är jättesvårt att säga någonting konkret, eftersom det beror på så många faktorer. Men om man ska säga något generellt, hur vi själva resonerar och hur jag vet många andra på bloggen resonerar beror på åldern. Det är till exempel svårare att låna när man är äldre, så det är bättre att ha lånet till när man blir gammal och ha pengarna vid sidan.

En annan grej är att jämföra, till exempel att idag om man har ränta på kanske 1,5% så ska ju börsen i genomsnitt göra 6-8% per år, så då är det ju bättre att investera och sedan betala kostnaden för räntan och behålla mellanskillnaden. Så det är matematiskt bättre, men då har man de här riskerna med att börsen kan gå ner också, och då kanske man inte vill sitta där och förlora pengar och man kanske hade sovit bättre om man hade amorterat på huset.

Så någonstans där jag brukar landa och hur vi resonerar är att vi följer amorteringskravet och det är ju 2% per år, ner till 70% belåning och sedan 1% om året ner till 50% belåning, och sedan behöver man inte amortera bortom 50%. Nu införde man också jag tror förra året att om man hade ett lån som var mer än 4,5 gånger sin årslön, så ska man amortera 3%, så det kan också vara rimligt att göra. Men att amortera bortom 50%… då hade jag hellre rekommenderat att investera, faktiskt.

Jag upplever inte att man behöver över-amortera. Tricket är naturligtvis då inte att man ska konsumera de pengar man hade amorterat, utan att man investerar de långsiktigt, till exempel då i de här modellportföljerna vi har eller i en fondrobot eller på något annat sätt. Den kluriga frågan som dyker upp är att amortera och ha räntefonder. Räntefonder kanske ger 1,5%, men du har en risk. Men om du har ett bolån på 1,5% så blir det som att ha en garanterad avkastning.

Så det är en aspekt. Och för att göra det ännu struligare med en sista aspekt, så är det att vi har en inflation idag enligt Riksbanken på ungefär 2%. Om vi då har räntor på 1,5% så betyder blir faktiskt så att inflationen äter upp lånet snabbare än det växer och vi betalar ränta på det. På det sättet också, de som har ett obelånat hus nu, förlorar ju de fakto pengar.

Jag brukar väl generellt säga, när vi pratar nu så utgår jag från att man har ränta under 2% på bolånet. Sedan det sista jag vill säga apropå rörlig eller fast ränta, är att rörlig ränta är det som historiskt sätt alltid varit mest lönsamt, alltså det som var har varit lägst. Han professorn i avsnitt 87 han pratade också om att det är ett skydd mot inflationen, för den rörliga räntan följer inflationen. Medans att ha bunden ränta är en säkring mot arbetslöshet, mer eller mindre, man har en fast kostnad på det sättet att man kan fortsätta betala sina lån.

Caroline: Det är väl mycket känslomässigt också att man vill veta hur mycket man ska betala. Det är därför man betalar lite mer för att få ha den tryggheten.

Jan: Ja, så har ju vi gjort till exempel. Vi har ju delat upp vårat lån i tre lika stora delar. Den ena är rörlig, den andra är bunden på tre år, och den andra är bunden på fem år. Det är inte det mest ekonomiska, det är inte det mest lönsamma, men det ger en god natts sömn, för att vi vet vad våra räntekostnader kommer vara under de kommande fem åren, i stora drag. Och binder man så ska man naturligtvis inte binda på samma period, utan då vill man binda olika tidsperioder för olika delar av lånet.

Så det finns inget entydigt svar, utan man får titta på sin egen situation och se till att man kan sova lugnt om natten. Det är väl den viktiga frågan. Du brukar säga att kostar det en natts sömn så är det för dyrt. Men jag brukar säga att om man följer amorteringskravet… Annika Backlund, hon som äger en massa fastigheter, hon sa till mig vid ett tillfälle att om man får lån av en bank på normala villkor i Sverige, då är man ganska safe. Då behöver man inte oroa sig, för att de tar ofta i mer än vad man gör själv. Så jag skulle säga följ amorteringskravet, över-amortera inte bortom det. Det är rådet för de flesta.

Fråga 5. Ska man spara till barnen i samma kapitalförsäkring?

Caroline: ”Jag har själv tre barn: fem, tre och snart ett år gamla. Om jag vill att de ska få pengarna när de låt säga fyller 25, blir det väl knepigt att ha alla pengarna i samma kapitalförsäkring? Jag tänkte att om vi har 20 bra år framför oss och sedan säljer en tredjedel för att ge min äldsta, och sedan om kraschen kommer så kommer inte de andra två barnen att få lika mycket som barn ett. Effekten blir lite samma som i ditt räkneexempel med din bror, eller tänker jag fel?”

Jan: Jag gjorde ju ett räkneexempel när jag och Charlie Söderberg skrev boken ”Gör Ditt Barn Rikt”. Jag är född 1981. Om mina föräldrar hade sparat 1000 kronor i månaden fram tills jag var 18, det var ju 1999, höjden av IT-bubblan, så jag hade fått 2,7 miljoner. Min bror som är född 1985, om de hade sparat en tusenlapp i månaden till honom från att han föddes till att han var 18, som han blev 2003, så hade han fått ut typ 670 000. Det är rätt stor skillnad och när det blir sådana summor så är det inte så lätt att betala mellanskillnaden.

Sedan dess brukar jag rekommendera att man spar till alla barnen i samma pott helt enkelt, så får barnen dela på den. Då kommer resonemanget att om man tar ut en tredjedel och pengarna växer, så kan det bli fel. Där skulle jag då säga att tricket är att när första barnet fyller 20, då tar man inte ut en tredjedel. Man tar kanske bara ut 25% eller 40% av det som barnet ska få. Och sedan när det andra barnet fyller 20 så tar man 40% till det också, samma summa, sedan tar man ut det till den sista. Sedan tar man de resterande pengarna och fördelar jämt. Det blir samma summa till alla då.

Det blir lite matteövning och nackdelen är att man inte kan ge alla barnen pengarna samtidigt, men förhoppningsvis behöver de inte alla pengarna på sin 20-årsdag, utan att man har lite flexibilitet i det där. Nu har jag inte förberett något räkneexempel, men säg att det är 1000 kronor i den här potten. När det första barnet fyller 20 tar man inte ut 333 kronor, utan man tar kanske hälften av de där 333 kronorna. Att man ger de bara 160 kronor. Så ger man det andra och det tredje barnet lika mycket. Då har de sammanlagt bara tagit ut 480. Sedan använder man de resterande pengarna för att fördela till alla tre. Så det är så jag tänker mig det.

Sedan får man naturligtvis titta om det är praktiskt möjligt och sedan kommer det aldrig att bli helt rättvist. Men sedan skulle jag också säga att när det gäller barnsparande, särskilt då eftersom det är långa tidsperioder, upp till 17 år, så vill jag också säga att överspar inte till barnen. På 18 år är det ju typ 200 månader. Säg att man spar en tusenlapp, då är det ju 200,000. Då har vi inte räknat någon ränta alls. Räknar man med en ränta på 8% i 18 år så blir det över en och en halv miljon kronor. Och en halv miljon, jag påstår att det är för mycket.

De flesta sa dessutom att hade de fått mycket pengar när de fyllde arton så hade de varit fattigare än de var idag. Så det kan vara en björntjänst. På det sättet kommer vi väl fram till en summa på cirka 200,000 i genomsnitt, som räcker till insatsen till en bostad. Det är det som majoriteten av pengarna ska gå till, och sedan kanske körkort eller någonting. Sedan till alla de som inte kan spara tusen kronor, då skulle jag säga att det är lika viktigt att ge barnen ett ekonomiskt självförtroende, och det kan man träna utan några större summor. Det skrev vi mycket om i den här boken ”Gör Ditt Barn Rikt”.

Fråga 6. Hur mycket Sverige bör en aktieportfölj innehålla?

Caroline: Frågan fortsätter, ”Ekonomisk teori säger 1%, men många banker räknar 20-25%.”

Jan: Det är lite samma fråga som vi hade innan i början, med bara en globalfond. Forskningen säger att du ska ha en globalfond, som är kapitalviktad, det vill säga att man tittar USA står för 60% av börsvärdet i världen. Då ska 60% vara i USA. Då tittar man hur mycket står Sverige för i den totala börsen? Om vi tog alla länder, alla aktiemarknaderna, hur mycket av värdet skulle Sverige stå för? Det är 0,8%. Så enligt forskningen ska man inte ha mer i Sverige än 0,8%. Då är vi tillbaka på diskussionen i början av avsnittet. Så hur mycket ska man ha?

Holländska börsen är ungefär lika stor som den svenska, men vi har aldrig haft någon som har tyckt att man ska köra 20% på den Holländska börsen. Om anledningen bara är att man bor där, så är det ingen bra anledning. Jag har haft kompisar som jobbat på bettingbolag och de säger att man man satsar oproportionerligt mycket på sitt eget land, så när det är fotbolls-VM satsar man på att svenska vinna VM. Ryssarna satsar på Ryssland, och så vidare. Detta är vad man kallar för home-bias. Väldigt många har bara svenska aktier, till exempel, och investerar bara i Sverige. Det gör inte vi, utan vi har alltid mycket lutning globalt.

Så forskningen säger 0,8%, sedan kan man argumentera som vi gjorde tidigare att vi bor i Sverige, vi vill ha en upplevelse av hur det går för marknaden, vi ska handla i Sverige, vi har inte globalfonder i svenska kronor, etc. Jag skulle säga att det finns väl ganska solida bevis för att kanske 10-20%, så jag tror att det här nätmäklarna… Men då ska man ha resten i de här globalfonderna.

Så på ett sätt tycker jag att man kan argumentera för 0,8%, och på ett annat sätt kan man argumentera för 10-20%. Jag brukar landa i 10-20% för att dessutom är Sverige en högriskmarknad. Vi går upp mer när vi går upp, vi går mer ner när det går ner. Jag tror att det kommer resultera i högre avkastning. Men sedan har vi då frågan angående risken och där känner jag inte att jag kan svara och det kanske är så att vi får bjuda tillbaka professorn och se om han vill svara på den frågan, eller om det är någon läsare som kan hänvisa till någon studie, eller något sådant.

Fråga 7. Angående barnspar och pension

Caroline: ”Vilken hade ni valt till barnspar och pension, Lysa eller Globala Barnportföljen?”

Jan: Här skulle jag rekommendera avsnitt 86, där vi går igenom fondrobotarna. Jag skulle säga att idag är framförallt Lysa, jag gillar ju Opti också, och vi har sponsrade länkar till dem, men de har inte sponsrat dagens avsnitt. Lysa påstår att de gör en portfölj som är minst lika bra eller till och med bättre än Globala Barnportföljen. Det skulle jag absolut säga. De kommer åt fonder som inte vi kommer åt och avgiftsmässigt så tar de 0,3% men eftersom de har bättre och billigare fonder, så går det jämt ut. Så jag skulle säga att det är två ganska ekvivalenta alternativ.

Caroline: Hur gör man? Om man går in på Lysa och tänker nu ska jag ha en Global Barnportfölj här.

Jan: Det enda man behöver göra är att bli kund, sedan sätter man upp en portfölj och väljer 90/10. För det är det den Globala Barnportföljen är, 90% aktieindexfonder och 10% räntefonder. Jag kan ju vara ärlig med hur vi har gjort. Om vi tittar på våra döttrars sparande så är hälften Lysa och hälften är i Globala Barnportföljen på Avanza.

Man kan göra ändringar i Globala Barnportföljen. Lysa har till exempel inte guld i sin portfölj, vilket jag gillar, men det är också så här, ”verdict is out there”. Jag tänker att det finns inte något entydigt svar. Vissa tycker att portföljen blir bättre med guld. Det finns viss forskning som tyder att den riskjusterade forskningen blir bättre, särskilt i en nedgångsperiod. Man kan visa att i 98% av fallen då aktier går ner, så går guld upp. Å andra sidan lutar Lysa sig på annan forskning som säger att all tiltning från det globala världsindexet tillför en risk som man inte får betalt för.

Så jag skulle säga att man kan inte säga att det rätt eller fel. Både det som man kan säga är rätt eller fel, att ha en stor exponering mot den globala aktiemarknaden med de här billiga globala indexfonderna och inte försöka förutse framtiden… allt är samma för båda portföljerna. Så jag brukar säga så här att om du vill vara lite engagerad i ditt sparande och tycker att det är kul, gör hälften hälften. Hälften Lysa och hälften själv, och tävla. Det är en jättebra idé. Tävla de här två portföljerna mot varandra.

Caroline: När du säger tävla så tänker jag att då ska man in där och pilla, men det är inte så du menar. Man kan kolla vilken som går bäst.

Jan: Ja, om man bara vill göra en bra grej utan att lägga tid på det, då kan man ta Lysa. Så det var alla läsarfrågorna. Fortsätt ställ frågor. Jag tittade innan idag och det är över 3000 frågor på bloggen som har ställts, och det är över 4700 svar. Jag tycker att det är helt fantastiskt. Jag vill verkligen tacka, speciellt vissa, som Nestor, Robin och Emil, CJ och flera. Jag uppskattar verkligen era svar supermycket. Det är långt bättre än förväntat. Om du har frågor så är det bara att gå till RikaTillsammans.se/fragor.

De fyra sista FikaTillsammans-tillfällena 2019

Vi ska faktiskt säga någonting här. FikaTillsammans var ett experiment vi började med hösten 2018. Man träffas en afterwork en kväll och så har man ett kort föredrag. Vi har bjudit in någon av gästerna som har varit med i poddarna och sedan så är det en frågestund där man kan ställa frågor till gästen eller till mig och på de tillfällen du är med så kan man ställa dig frågor också.

På sätt och vis har det varit en succé, alltså det har varit över hundra personer. Jag hade aldrig i min vildaste fantasi trott att det skulle vara så många. Men det är så mycket jobb, så jag kan inte motivera för mig själv att lägga ner den tiden. Det är jättemycket jobb, särskilt när det bara kostar 300 kronor, så har jag ingen vinst, utan tvärtom. Det är pinsamt att ekonomi-blogga och så går man back på sina FikaTillsammans-tillfällen.

Det är fyra tillfällen kvar som är planerade. De kommer vi köra, men sedan kommer vi inte att köra något på ett tag. I Stockholm kommer vi att köra tisdag 7:e maj. Då kommer gästen vara Lysa, fondroboten som vi har pratat om. Patrik Adamsson, VD, kommer hålla ett kort föredrag, sedan kommer vi kunna diskutera och ställa frågor om fondrobotar och allt möjligt. Han har en jättespännande bakgrund i finansbranschen.

I Göteborg kommer vi att göra tisdagen den 12:e mars med Charlie Söderberg från Balansekonomi, som har varit här och pratat om att rikedom är mer än bara pengar, som också är temat. Han pratar om tid, pengar, energi och balans i livet, samt Balansekonomi.

Torsdag 9:e maj kör vi också i Göteborg. Då är det Eric Strand från Pacific Fonder som kommer att prata om den här guldfonden som han har. Han har i tidigare avsnitt pratat om vad är pengar, möjligheterna med börskrascher, med mera. Jag tror att han har någon ny idé för ett nytt podd-avsnitt också. Jag fick ett mejl av honom här om dagen, så det kanske kommer ett nytt avsnitt.

Det sista tillfället i Malmö blir den 7:e mars och då blir det Trine. Om hållbart sparande och klimatsmart sparande. Deras solpaneler runt om i världen. Nu är det inte längre bara i Afrika. Jag tror att Hanna och kanske någon till kommer från Trine. Vill man boka sin plats så gör man det här. Så det är de sista tillfällena för 2019. Det är ungefär hundra platser. Det handlar helt enkelt om att det inte finns några lokaler som vill servera mat, afterwork-buffé och projektor och sådant till hundra personer. Det är supersvårt.

Kommande avsnitt

Det var nog om FikaTillsammans. Kommande avsnitt, det vi har planerat är en uppdatering om Nybörjarportföljen. Jag tittade på video-klippet för Nybörjarportföljen och ville ta fram skäms-kudden, så då är det dags för en uppdatering. Sedan har vi ett avsnitt om drygt två veckor med Charlie Söderberg, där vi kommer prata om ekonomisk frihet och det här ”FIRE” – Financially Independent Retire Early.

Vi uppskattar verkligen det här med ekonomisk frihet. Det har varit ett av våra mål jättelänge. Däremot så har jag en viss beef men det här med att man ska svälta sig till framgång, så det avsnittet nummer 90, det kan vi hitta redan nu, för det är färdiginspelat. Då återstår det bara att säga tack för idag och jag hoppas att vi ses nästa söndag.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Tack för den här veckan. Hoppas att vi ses även nästa söndag kväll!