Tips för ett schysstare, mer etiskt, hållbart och klimatsmart sparande
Sök:

Tips för ett schysstare, etiskt, hållbart & klimatsmart sparande

RikaTillsammans-podden #76 - Dina sparpengar har en större miljöpåverkan än din bilkörning

Våra sparpengar har en större miljöpåverkan än vårt bilkörande. I genomsnitt ger 100 000 kr i en vanlig fond upphov till ca 3 ton koldioxid per år. Precis som vi kan göra klimatsmarta val i vardagen kan vi även göra det med våra sparpengar – sannolikheten är stor att det ger en större påverkan. I den här artikeln får du tips på hur du kan spara schysstare, grönare, mer etiskt, hållbart och klimatsmart. 

Jag vet inte om det är en för tidig 40-års kris men på sistone har jag funderat mycket på livet, vad det är som är viktigt egentligen och vad det är för en värld som vi lämnar till våra barn. Min tidigare mentor Claes-Erik som jag drev ett miljökonsultbolag med i flera år pratade alltid om indianerna och deras filosofi. Förutom citatet om att i beslutstagande ta hänsyn till den sjunde kommande generationen pratade vi även om:

Vi har inte fått ärva jorden av våra förfäder. Vi har lånat den av våra barn och barnbarn. 

Gammalt indianordspråk

Med tanke på alla rapporter (ipcc, nca2018 m.fl) om klimatförändringen tänkte jag att vi den här artikeln dra mitt strå till stacken. Jag tänkte inte prata om konsumtion, transporter eller andra faktorer – utan fokusera på det som är bloggens tema – sparande och fonder.

Våra sparpengar har nämligen en väldigt stor påverkan – inte bara på klimatet. Våra sparpengar formar nämligen framtiden. Genom våra pengar berättar vi direkt och indirekt vad vi vill ha mer och mindre av i framtiden. 

Ta till exempel elbilar. De senaste åren har vi väldigt tydligt visat att vi vill ha mer miljövänliga bilar. Tesla har på ett par år blivit en av världens största biltillverkare och förändrat en hel bransch på mindre än 10 år, för att vi konsumenter och investerare har skickat pengar åt det hållet. 

I veckans avsnitt diskuterar jag och Caroline att och hur vårt sparande faktiskt spelar roll, olika typer av sparande, FN:s globala mål för en hållbar värld, FN:s principer för ett ansvarigt sparande, betydelsen av SRI och ESG-direktiv samt olika hållbarhetsmärkningar. Överkursavsnittet handlar om hur man kan låta sina sparpengar göra nytt direkt, även om det innebär en högre risk. 

Vi hoppas att du gillar det här avsnittet, för jag tror att vi tillsammans kan göra mer skillnad än vi tror. Särskilt eftersom jag vet att vi tillsammans står för en, inte oansenlig, summa förvaltat kapital. 

Tack för den här veckan och på återseende nästa söndag!

Hälsningar,
Jan och Caroline

Sammanfattning – ett schysst, grönt, etiskt och hållbart sparande

Nedan följer en sammanfattning av de viktigaste punkterna i artikeln. Något som jag blev förvånad över var hur kontroversiellt det här ämnet faktiskt är och hur svårt det är att hitta objektiva siffror. Därför har jag valt att genomgående gå på det ”sämsta alternativet”, det vill säga de högsta siffrorna och de kommer allt som oftast från Världsnaturfonden WWF. Genom att gå på det sämsta, så finns det bara en potential till förbättring.

Våra sparpengar har en miljöpåverkan på 5-8 ton koldioxid per år
I en undersökning som gjordes av revisionsfirman PwC (finansierades av WWF) konstaterades att 2012 hade vi svenskar totalt investerat ca 4 000 miljarder kronor. Dessa gav upphov till ca 53 miljoner ton koldioxid vilket det året kunde jämföras med de 58 miljoner ton koldioxid som vi släppte ut totalt som land. Det betyder att utslaget per svensk så hamnar vi i spannet på ca 5-8 ton per person och år från våra sparpengar. Det spelar roll.
Idag går det att tjäna pengar OCH göra gott
Förut var valet att antingen tjäna pengar och få en avkastning eller ägna sig åt välgörenhet och göra gott. De senaste åren har det blivit möjligt att kombinera dessa två ytterligheter. Tack vare arbete med s.k. SRI- och ESG-principer kan vi idag ställa lika höga påverkansmål som avkastningsmål. Med så kallat påverkanssparande (eng. impact investing) blir det ännu tydligare att vi värderar dessa två faktorer lika högt.
Det finns väl utarbetade principer för ett schysst, grönt, etiskt och hållbart sparande
Under de senaste åren har principer för SRI (Socially Responsible Investing) och ESG (Environmental, Social & Governance) samt PRI (Principles for Responsible Investing) utarbetats. Dessa anger tydliga och klara riktlinjer för krav som både vi och fonder kan ställa på bolag vi sätter in våra pengar i.
Fonder som säger att de tar hänsyn är generellt bättre
En bra tumregel som jag har fått bekräftat från många i fondbranschen är att fonder och banker som säger att de tar hänsyn till SRI och ESG-principer ofta är bättre än de som inte säger det.
Från traditionellt sparande till påverkanssparande
I det traditionella sparandet tar man bara hänsyn till de finansiella faktorerna. I det etiska sparande så utgår man från ”do no harm” och exkluderar företag baserad på olika kriterier. I det hållbara sparandet går man bortom exkluderandet och försöker även påverka företagen och aktivt välja till. I påverkanssparandet fokuserar man uttryckligen på den påverkan man har i samma grad som man fokuserar på den finansiella avkastningen.
Märkningar börjar komma för att göra det enklare
Jag upplever att det för varje år blir enklare och enklare att ta en miljömässig hänsyn i sitt sparande. Idag finns det ett antal märkningar som vi sparare kan ta hänsyn till. De som jag tycker är bäst är Svanen-märkningen och Morningstars märkningssystem. Men det finns även andra såsom Hållbarhetsprofilen samt Climetrics. Dock behöver man vara insatt i hur fonderna betygssätts.
Överkurs: det finns möjlighet till alternativa investeringar som ger en direkt påverkan
Jag är ju en sådan person som gärna vill ligga i framkant. Det gör att jag gärna testar och uppmuntrar företag som gör bra saker (apropå på att våra pengar skapar framtiden. Det finns idag ett antal sådana företag som är värda en observationspost. Dessa är hög risk, man kan förlora hela beloppet och hör därför hemma i den aktiva hinken i en begränsad andel.
Det finns mycket kritik mot att grönt sparande är en marknadsföringsbluff
Klimatsmart sparande är som sagt ett kontroversiellt ämne. Det finns mycket kritik mot att det bara är ett marknadsföringsknep, ett sätt av bankerna att ta betalt, att det inte gör någon skillnad med SRI/ESG och att det bara är ett sätt för kapitalister att må bättre.

Du får gärna komma med tips om du vet fler sätt att spara etiskt och hållbart.

Lyssna på avsnittet om etiskt och hållbart sparande

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Prenumerera gärna, t.ex. via nyhetsbrevet, så att du inte missar kommande avsnitt. Om du stödjer oss via Patreon så kan du även ladda ner de tillhörande PowerPoint-slidsen vi använde i videon. 

Hur mycket koldioxid släpper vi ut egentligen?

När jag började göra research för den här artikeln så blev jag förvånad hur svårt det var att hitta korrekta siffror. Det visar sig nämligen att det finns flera och väldigt olika sätt att beräkna vår klimatpåverkan på.

Hur man räknar beror också väldigt mycket på vilken agenda man driver. Jag kan ju tycka att det är ok att t.ex. WWF har en agenda, men jag blev lite mer förvånad när jag upplever (kanske felaktigt) att även en svensk myndighet som Naturvårdsverket har det också. 

För att ge ett exempel – siffrorna jag hittade pekade på allt från utsläpp på 1.5 ton per svensk och år till 15 ton per svensk och år. Är det något jag fick med mig från tekniska högskolan så var det deras tjat om att göra ”sanity checks” och det var okej att ha fel så länge man ligger inom rätt tiopotens. Här skiljer det en faktor på mer än 10 mellan det lägsta och högsta alternativet. 

Skillnaden ligger i om man t.ex. räknar med att vi i Sverige har en enormt stor kolsänka i form av all vår skog eller inte. Räknar man med den så hamnar vi i det låga intervallet. Sedan beror det på om man räknar med vår skitiga import men relativt rena export. Sedan räknar vissa på 10 miljoner svenskar, andra räknar på 6,7 miljoner vuxna och så vidare. 

Jag har valt att genomgående utgå från de ”sämsta” siffrorna för att få ”en höjd” i siffrorna. I det här fallet anser jag nämligen inte att det skadar särskilt mycket. Hellre än det än alternativet. Jag utgår därför från en hög total klimatpåverkan på ca 15 ton koldioxid per svensk per år. Den ligger i linje med Världsnaturfondens siffror och tar inte hänsyn till t.ex. kolsänkan i skogen osv. 

Världsnaturfondens fem B – bilen, butiken, börsen, boendet och biffen

Jag måste verkligen ge WWF poäng för en bra marknadsförings-kampanj. De har sammanfattat vår klimatpåverkan på ett väldigt enkelt sätt för oss att komma ihåg i form av de fem B:na. 

  • Bilen – våra inrikes och utrikes transporter samt bilkörandet
  • Biffen – vår konsumtion av köttprodukter och livsmedelsindustrins miljöpåverkan
  • Boendet – framförallt uppvärmningen och energiförbrukningen i hemmet
  • Butiken – vår konsumtion 
  • Börsen – den påverkan våra sparpengar och pension har

Man kan läsa mycket om det här på Världsnaturfondens hemsida. Det finns många dokumentärer på ämnet också – t.ex. insåg jag inte ”biffens” påverkan förrän jag såg dokumentären Cowspiracy. Den gjorde stort intryck på mig för jag predikar alltid om att göra rätt sak på rätt sätt. 

Den handlade om en man som duschade extremt snabbt, cyklade överallt och försökte minimera sin miljöpåverkan. Problemet var att han sedan åt en hamburgare och det visade sig ha en större miljöpåverkan än allt det andra han gjorde. Det var bättre att skippa hamburgaren än att gör allt det andra. 

Precis av den anledningen fokuserar vi i det här avsnittet på ”Börsen”. Jag tror nämligen att för många av oss har det b:et en betydligt större påverkan än allt bilkörande, all konsumtion eller alla resor vi gör. 

Vårt sparande spelar roll!

För ett par år sedan finansierade WWF en rapport som revisionsbolaget PriceWaterhouseCoopers (”PwC”) gjorde om vårt sparande och dess miljöpåverkan. I rapporten ”Swedish Capital Allocated to GlobalEnergy Investmentskom man bland annat fram till att den totala mängden pengar vi svenskar har investerat är ca 4 000 miljarder kronor. Det inkluderar allt sparande vi har privat, i form av pensioner, i svenska fonder och banker. 

De kom fram till att dessa 4 000 miljarder under 2012 gav upphov till ca 53 miljoner ton koldioxid. Det var i princip samma som det totala utsläppet på 58 miljoner ton som vi under samma år. Utslaget på alla svenskar så skulle det motsvara 6 ton per person, eller 8 ton per person om man räknar på 6,7 miljoner pensionssparare. 

Dessa 8 ton per person kan vi jämföra med siffrorna för vår egen bilkörning, som under 2016 stod för 12 miljoner ton koldioxid, eller mellan ett och två ton per person och år. Oavsett hur man räknar så är det rimligt att dra slutsatsen: 

Våra pensions- och sparpengar har en större miljöpåverkan än vår bilkörning.

Sätter vi det i relation så påstår WWF att vår miljöpåverkan ser ut som följer:  

  • Bilen – ca 3 ton per år (inkl. transporter, inrikes och utrikes resor)
  • Biffen – ca 2.5 ton per år
  • Bostaden – ca 4,5 ton per år
  • Börsen – ca 8 ton per år

Det vill säga att vi kan inte bortse från att vårt sparande spelar roll. Sedan kan vi argumentera för vilket sätt är mest korrekt sätt att räkna eller vilken siffra som är mest korrekt, men att det påverkar är svårt att bortse från tänker jag. 

Utsläpp per 100 000 kr i en fond

De senaste åren har man även försökt hitta ett standardiserat sätt att räkna på den miljöpåverkan våra pengar har i olika fonder. Ett sätt man räknar idag är att räkna på den totala mängd koldioxid som 100 000 kr i en fond ger upphov till. 

I rapporten ”Blir guldet till sand?” från Swedwatch gav man 2015 några jämförelsetal för koldioxidutsläpp per börsindex och 100 000 kr:

Tabell 1. Relativ jämförelse av klimatavtryck för åtta börsindex. Uppskattningarna grundar sig på scope 1- och scope 2-utsläpp per 100 000 kr. Källa: Swedwatch Rapport #72, sid 26.
 Marknad (index)Årligt klimatavtryck per 1000 000 kr
1Sverige (SIX PX)0,7 ton CO2
2Schweiz (SMI Index)1,3 ton CO2
3Storbritannien (MSCI UK All Cap)2,0 ton CO2
4Nordamerika (MSCI North America)2,3 ton CO2
5Europa (MSCI Europe)2,6 ton CO2
6Globalt (MSCI World)2,8 ton CO2
7Finland (OMX Helsinki)4,5 ton CO2
8Tyskland (DAX)6,2 ton CO2

Något som jag blev positivt överraskad över hur förhållandevis liten klimatpåverkan en svensk indexfond har. Men det hänger ju ihop med att vi inte har särskilt många stora svenska företag inom energibranschen.

Slutsatsen att ta med sig från den här tabellen är att en genomsnittlig globalfond kommer att ha en miljöpåverkan på ca 3 ton per år per 100 000 kr investerade kronor. Motsvarande svensk indexfond har en koldioxidpåverkan på ca 1 ton per år på samma summa. 

Från traditionellt sparande till påverkanssparande

Jag föreläser en hel del och en av mina favoritslides den senaste tiden är följande:

Utvecklingen från traditionellt sparande till påverkanssparande via etiskt (SRI) och hållbart (ESG)-sparande.
Utvecklingen från traditionellt sparande till påverkanssparande via etiskt (SRI) och hållbart (ESG)-sparande.

Den visar hur vi de senaste 50 åren har gått från traditionellt sparande till ett påverkanssparande via det etiska och hållbara sparandet. Det hela började faktiskt redan på 60-talet när FN rekommenderade en ekonomisk bojkott av Sydafrika på grund deras apartheid-system. Det var dock inte förrän 1977 som de första fonderna tog hänsyn till det och den första etiska investeringen på sätt och vis var född.

Det senaste steget, impact investing, är något som första gången nämndes 2007 på en konferens i USA. Så det är fortfarande relativt nytt. Populariteten för påverkansinvesteringar ökar också kraftigt bland oss 70-, 80- och 90-talister. Inte minst visade den senaste rapporten från Schroeder att hållbart sparande är bland det viktigaste oss för oss yngre.

Traditionellt sparande

Det traditionella sparandet är ett sparande som tar lite eller ingen hänsyn till andra aspekter än de finansiella. Det är lite att jämföra med att investera i en ”dum” indexfond där man köper alla bolag. Det är inget fel, utan det som jag brukar rekommendera i vanliga fall. 

Man vet nämligen aldrig i förväg vilka företag som kommer gå bra eller inte. Genom att köpa alla bolag så får du några som kommer att gå bra, några som kommer att gå dåligt och de flesta kommer att gå som genomsnittet. 

Problemet med att köpa alla bolag är ju dock – utifrån ett etiskt och hållbart perspektiv – att man riskerar att få med alla bolag. Man får med energibolag som förbränner kol, äger kolfyndigheter, vapenindustri, tobak och andra typer av företag. Jakob König på Fair Finance sa vid en intervju jag gjorde med honom: 

Du får ju med alla företag i hela Mordor-branschen…

Jakob König, Fair Finance

För dig som inte har läst eller sett Sagan om ringen-filmerna så kan vi lämna det vid att Mordor var inget trevligt ställe. :-) 

Etiskt sparande och SRI-principer

I det etiska sparandet arbetar man enligt filosofin ”do no harm”. Man tar hänsyn till etiska faktorer och väljer bort bolag. Den första gången man gjorde det var 1977 när fondbranschen följde FN:s uppmaning att bojkotta investeringar i Sydafrika på grund av deras rasistiska apartheid-politik. 

Under åren har det etiska sparandet utvecklats till att i allmänhet kallas för ett SRI-sparande (Socially Responsible Investing). I SRI-sparandet exkluderar man ofta hela branscher såsom vapen, kärnkraft, tobak, spel och gambling, pornografi, genmodifierarde grödor och fossila bränslen. 

Men man kan exkludera även på andra faktorer såsom: 

  • Affärsetik – skattesmitning, monopol, korruption
  • Bolagsstyrning – hänsyn till minoritetsägare, villkor för anställda och osv. 
  • Sociala faktorer – möjligheter för facklig anslutning, oschyssta arbetsvillkor, arbetsmiljö osv. 

Vad jag kunde hitta, så finns det dock ingen tydlig gemensam definition av SRI innebär. Det gör att det är upp till fondbolagen att själva tolka vad det innebär. Som jag skriver lite längre ned kan det leda till vissa problem för oss småsparare. 

Svenska Kyrkans SRI-principer för ett etik och hållbarhet i sparandet 

När jag pratade om det här med fondförvaltare och människor i finansbranschen så var det flera som pekade på problematiken, men sa också att det finns två organisationer som har riktigt bra SRI-policies som de flesta följer. Det är faktiskt Svenska Kyrkans principer för ett etiskt och hållbart sparande. 

Den svenska kyrkan förvaltar nämligen ca 7.5 miljarder kronor och har därmed en stor påverkan. Du kan läsa deras finanspolicy och placeringsanvisningar för etik och hållbarhet nedan. Det är en läsning som i alla fall jag blir glad av. 

Ett annat dokument som jag hittade med placeringsanvisningar från den schweiziska icke-vinstdrivande Ethos-fonden som arbetar med 200 schweiziska pensionsfonder. Enligt egen utsago har de arbetat i över 20 år med SRI-investeringar och jag skulle säga att det märks i hur tydliga deras 8 principer för ett etisk, hållbart, grönt och schysst sparande är

Hållbart sparande och hänsyn till ESG-faktorer

En vidareutveckling av det etiska sparandet är det hållbara sparandet. Utmaningen med att välja bort, som man gör i det enbart etiska sparandet, är att man inte ger någon hint om vad som är viktigt och vad man vill ha istället. Därför är det hållbara sparandet mer att man väljer och uppmuntrar de företag som är ”best-in-class”. 

Det här har på senare år utkristalliserat sig i de så kallade ESG-faktorerna (Environmental, Social & Governance). Man tar specifikt hänsyn till miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsmässiga faktorer. Det är i stora drag samma som i SRI-principerna men några exempel kan vara: 

  • Miljömässig hänsyn – klimatförändring, energi, kärnkraft, hållbarhet, biologisk mångfald, rent vatten, ozonolagret, genetiska modifieringar, socio-mässiga konflikter etc. 
  • Social hänsyn – mångfald, jämlikhet, jämställdhet, mänskliga rättigheter, konsumentskydd, djurrättsfrågor, schyssta arbetsvillkor etc. 
  • Bolagsstyrningsmässig hänsyn – lednings- och styrelsestruktur, anställningsvillkor, ersättning, policies, lobbying, skattepolicy, investeringspolicy etc. 

Fler och fler fonder och företag börjar idag ta hänsyn till just de här ESG-faktorerna vilket är väldigt glädjande. Men precis som i det etiska sparandet så finns det inga generella eller gemensamma principer så det är upp till företaget självt att välja. 

Risken för minsta gemensamma nämnare i det hållbara sparandet

Den otydligheten leder dock till vissa oförutsägbara resultat. Säg att vi småsparare vill undvika vapenindustri och tobak eftersom det inte är branscher vi vill stödja och ge näring åt med våra pengar. 

Den ena fonden tolkar SRI-direktiven hårt och exkluderar dessa helt. Den andra fonden tolkar dem enligt ESG-principerna och väljer att påverka dem via bolagsstyrningsaspekten. Det leder till att du i ditt sparande kommer att få den minsta gemensamma nämnaren av dessa två fonders tolkningar. 

Väljer man då flera fonder så är risken ganska stor att man får ett sparande som man själv inte tänkte. Särskilt också eftersom många policies ”bara gäller” om upp till 96 procent av fondens innehåll. Det behöver inte vara något fel, men kan vara bra att vara medveten om. Det är där som etik- och hållbarhetsmärkningarna kommer in i bilden. 

Påverkanssparande och ”impact investing”

Den sista typen av sparande är, enligt mig, påverkanssparandet eller det som på engelska kallas för ”impact investing”. Påverkanssparandet är självklart en del av både det etiska och hållbara sparandet. Man kan säga att det handlar om att dra SRI och ESG till sin spets. 

I påverkanssparandet tar man lika stor hänsyn till den påverkan som ens investering eller sparande kommer att ha som till den finansiella avkastningen.

Det är en den slutgiltiga kombination av välgörenhet eller filantropi med det traditionella sparandet. Förmodligen är det också en av förklaringarna till varför det här är populärt hos oss i 70-, 80- och 90-talister. Varför behöva vänta med att göra ett avtryck till sen när vi kan göra det idag?

I påverkanssparandet väljer man ofta ut ett tema som man vill stödja på marknadsmässiga villkor. De vanligaste temana som jag har sett och investerat själv i är mikrolån och solenergi – ofta i kombination.

Det som ändå ger mig hopp om framtiden är också hur mängden kapital i påverkanssparandet ökar. På mindre än fyra år har kapitalet mer än 10-dubblats, om än från en låg nivå. Men jag märker också att det här något av det som är mest intressant när jag pratar med er läsare. 

Det handlar nämligen inte längre om att välja mellan att ge till välgörenhet och göra gott eller få en avkastning. Nu kan vi äntligen både få göra en social- och miljömässig skillnad samtidigt som vi tjänar pengar. 

Påverkanssparande (”impact investing”) flyttar pengar från välgörenhet till sparande 

Min mamma berättade att redan när jag var liten så ville jag flyga över Afrika och kasta ut pengar från ett flygplan. Att bidra till andra har varit en viktig del och jag och Caroline försöker varje år bidra med ett antal tusen till välgörenhet. Vi köper gåvor till Unicef, vi sponsrar fadderbarn via olika organisationer och så vidare. 

Problemet med det här är att det är ”bara” några tusenlappar om året. Påverkan även om den inte är försumbar, så är den högst marginell. Det kan jämföras med att vi har betydligt större summor i vårt vanliga sparande och i företagen. 

Tack vare påverkanssparandet så ger det mig möjligheten att skapa en större påverkan, eftersom jag kan sätta av en del av sparandet i investeringar där jag inte bara får behålla pengarna, men kan dessutom generera en marknadsmässig avkastning. 

37 gånger större påverkan från en kommersiell krona än en välgörenhetskrona

Som exempel kan jag ta Trine. Det är ett Göteborgsbaserat företag som, via crowdfunding, finansierar företag i Afrika så att de kan köpa in och sälja solpaneler. Vi svenska kunder kan finansierar deras projekt med start på några hundralappar.

Från dess att jag besökte dem sommaren 2017 och gjorde ett reportage om deras verksamhet till hösten 2018, har jag lagt in mer än 120 000 kronor. Det är mer än 10 000 kr i månaden och summor som jag handen på hjärtat inte hade skänkt bort i ren välgörenhet. Men eftersom den förväntade avkastningen är 6,5 procent så tycker jag att det är värt risken. 

Jag pratade om det här fenomenet med en av Trines grundare Christoffer Falsen som i intervjun med mig som sa att: 

En investerad kommersiell krona har upp till 37 gånger större påverkan än en välgörenhetskrona.

Christoffer Falsén, grundare och CFO Trine

Det beror på anledningar som den jag skrev ovan, men även på grund att man får en ränta-på-ränta-effekt i investeringar som man inte får i välgörenhetsprojekt. Det som jag och många andra nämligen alltid gör med pengarna som man får i avkastning t.ex. från Trine är ju att investera om dessa i nya projekt. På det sätt ökar ju hela tiden mängden pengar som gör gott och bidrar till avkastning. 

FN:s globala mål för en hållbar värld

När man pratar om påverkanssparande tror jag att det är viktigt att urskilja vad det är man vill påverka. Den bästa sammanställningen av mål att påverka för att göra gott anser jag vara FN:s 17 globala mål för en hållbar värld

FN:s 17 globala mål för en hållbar värld.
FN:s 17 globala mål för en hållbar värld.

Det är mål som syftar till att fram till 2030 uppnå de fyra stora utmaningarna som världens länder har kommit överens om: 

  • Att avskaffa extrem fattigdom
  • Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen
  • Att främja fred och rättvisa
  • Att lösa klimatkrisen

Jag vet få andra mål som jag vill att mina pengar ska påverka än målen ovan. Allt ryms i dessa 17 mål. 

UN PRI – FN:s principer för ansvarsfulla investeringar

FN har även de senaste åren försökt hjälpa finansbranschen att skapa en gemensam standard för ett etisk, hållbart och ansvarigt sparande. Arbetet som har inkluderat finansbranschen har resulterat i följande sex principer som kallas för UN PRI:

  1. Beakta miljömässiga, sociala- och ägarstyrningsaspekter i investeringsanalyser och beslutsprocesser.
  2. Vara aktiva ägare och inkludera ESG-faktorer i ägarpolicy och processer.
  3. Eftersträva att våra portföljbolag ger öppen och tillräcklig rapportering om ESG-frågor.
  4. Verka för att PRI accepteras och implementeras av andra investerare och aktörer i investeringsbranschen.
  5. Samarbeta med andra aktörer för att implementeringen av PRI effektiviseras.
  6. På årsbasis rapportera och redovisa hur arbetet med dessa ansvarsfrågor implementeras.

Det vill säga att det till stor del handlar om att ta hänsyn till de SRI och ESG-faktorer som jag skrev om ovan. De senaste fyra åren har antalet fondbolag och banker som har tagit sig an dessa principer ökat i antal från 50 till över 1 500, vilket är ett gott tecken. Mängden förvaltat kapital under PRI-principerna har också ökat på tio år från 10 000 miljarder USD till över 70 000 miljarder USD.

Märkningar och tips för schysstare, grönare och ett mer etisk och hållbart sparande

Även om det händer mycket inom området etiskt och hållbart sparande och investerande, upplever jag att vi fortfarande bara är i början. Få saker är standardiserade, märkningar tar hänsyn till olika saker och det är svårt att få en riktig tydlig överblick. Å andra sidan är det svårt att vara först ut och ha alla fördelar som kommer med 30 års erfarenhet.

Det finns några olika märkningar och tips som vi småsparare kan använda för att spara lite schysstare, lite grönare och mer etiskt och hållbart.

FN PRI
Många fondbolag, t.ex. AMF Fonder, har börjat visa på sin hemsida och i sina fondlistor att de följer FN:s principer för ansvarsfulla investeringar. Det är bra eftersom de både tar hänsyn till ESG-principerna och försöker sprida dem till andra företag.
Morningstars planetmärkning och CO2-mätare
Morningstar är verktyget som jag använder mest för att utvärdera fonder. Sedan ett tag tillbaka har de tillämpat en hållbarhetsmärkning i form av en till fem planeter. Det är en bra märkning, men man behöver vara medveten att den bara jämför fonder i samma kategori. Den bästa fonden i Mordor-branschen kommer ha 5 planeter, medan en bra grön energi-fond kan bara ha 4 planeter eftersom det finns några bättre i samma kategori. Vid snabb anblick visar det dock att Mordor-fonden är bättre trots att den ena är grön och den andra syndig.

För bara ett par veckor sedan lanserade Morningstar även en CO2-mätare som jag tycker har mycket potential. Den visar nämligen ett CO2-riskvärde och en exponering mot fossila bränsen. Det räknas om i ett hållbarhetsvärde som man kan använda för att jämföra t.ex. globalfonder med varandra, Sverige-fonder med varandra och så vidare.
Svanen-märkning av fonder
En av de senaste märkningarna på den svenska marknaden är Svanen-märkningen av fonder. Jag upplever att fonderna utvärderas på samma PRI-, ESG- och SRI-principer som tidigare nämnt. Även om jag är positiv i sak, upplever jag att mervärdet Svanen bidrar med, bortom intygsgivandet via sitt varumärke, är begränsat. Särskilt eftersom knappt ett 20-tal fonder är certifierade. Men cudos för att de drar sitt strå till stacken.
Climetrics – märkning för utländska fonder
En utländsk märkning av etiska och hållbara fonder görs av företaget Climetrics. Genom deras betygsättning av ett till fem löv kan man följa vilken klimatpåverkan, transparens och påverkan på energiomställningen som fonden har.
Hållbarhetsprofilen.se
Det sista tipset är hallbarhetsprofilen.se. Det är ingen märkning utan ett standardiserat sätt för svenska fonder att rapportera sitt etiska och hållbara arbete. Det är alltså mer av en informationsstandard och databas än en certifiering, märkning eller kvalitetsstämpel. Även den här är helt ny och lanserades i augusti 2018.

Nedan följer några av de loggor att ha koll på. Övre raden från höger – FN PRI, Climetrics, Morningstars planeter, Svanen-märkningen och hållbarhetsprofilen.se.

Logotyper för olika märkningar av hållbart och etiskt sparande.
Logotyper för olika märkningar av hållbart och etiskt sparande.

Bästa fonderna 2019 – en större hänsyn till hållbarhetsaspekten

I början av varje år gör jag och Caroline en sammanställning av de bästa fonderna för innevarande år (t.ex. bästa fonderna 2018) och så kommer vi att göra även nästa år. I den sammanställningen kommer vi att ta en större hänsyn till hållbarhetsaspekten.

Redan nu kan vi ge några tips om vilka fonder som tenderar vara bäst utifrån de etiska och hållbara aspekterna:

  • Fondbolaget SPP:s Plusfonder 
  • Länsförsäkringars FossilSmart
  • Swedbank Robur Ethica-fonder
  • XACT Sverige
  • SEB Green Bond (räntefond)
  • SPP Grön obligationsfond

Notera att jag ovan inte ger någon annan rekommendation än att de är bra ur ett etiskt och hållbart perspektiv. Jag har t.ex. åsikter om avgiften i dessa fonder. Men en större sammanvägning kommer som sagt i januari. 

För att inte missa den, prenumerera gärna på nyhetsbrevet: 

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Kritik mot klimatsmart sparande 

Uppdatering 181126: Som jag skrev ovan så kunde jag föreställa mig att det skulle vara ett så kontroversiellt ämne att prata om ett lite schysstare, lite grönare, lite mer etiskt, hållbart och klimatsmart sparande.

Det finns många artiklar och personer i finansbranschen som påstår att miljömärkningarna är bluff, det inte gör någon skillnad, att det är ett sätt för bankerna att ta betalt (när de inte längre kan ta betalt för t.ex. aktiv förvaltning), att det inte fungerar med exkludering för att det finns så mycket kapital och att klimatsmart sparande är till för kapitalister som bara vill känna sig lite bättre.

Några av de bästa kritiska artiklarna är följande (tack Morgan för tipsen):

Jag har full respekt för Jonas Lindmark på Morningstar som har skrivit artiklarna ovan. Han är skriver väldigt läsvärda krönikor och han har sina poänger. Jag är kanske naiv, blåögd och dum, men jag vill ju gärna tro på att vi sparare kan göra skillnad.

Jag tycker mig också känna igen den här kritiken från så många andra sammanhang. Det brukar alltid låta som ”kunderna är intresserade”, ”det går inte”, ”det gör ändå ingen skillnad” och så vidare. Men jag tänker att det finns många sammanhang vi konsumenter, arbetare och sparare har gjort skillnad.

Det finns en anledning till att crowdfunding och liknande koncept fungerar. Kanske inte i den utsträckning vi skulle önska, men om man inte börjar med ett litet steg, hur ska man då kunna komma någonstans? Sedan tänker jag framförallt också – om inte vi ska börja ta tag i de här frågorna, vem ska då göra det?

Som sagt, kanske naivt, kanske dumt, men jag vill ju gärna tro på att det går. Jag tycker mig också (med risk för confirmation bias) se att det faktiskt fungerar, särskilt i människor runt mig. Det är få personer (även om de finns) som idag säger – ”fuck miljön, ge mig den högsta möjliga avkastningen”.

Om det finns bättre alternativ än det som jag har skrivit ovan, så är jag också verkligen öppen för förslag. Kommentera gärna. Tack! :-)

Överkurs: Låt dina sparpengar göra nytta direkt

Det finns även alternativa sätt att låta sina pengar komma i arbete direkt. Dessa alternativa sätt har ofta en hög risk – eftersom man kan förlora hela insatsen – de är ofta mindre reglerade, har en dålig likviditet och har en sämre insyn än t.ex. fonderna i förra stycket. Det är därför jag benämner dem som överkurs.

Är man dock medveten om risken man tar och har dem bara som en del i den aktiva hinken då tycker jag att de är goda alternativ. De två alternativen som jag gillar mest, har lagt egna pengar i och har samarbete med är: 

Jag har även besökt deras verksamhet och jag har även ett samarbete med dem. Nedanstående två alternativ kan du se som förhandstips då jag håller på att utvärdera dem i detta nu:

  • ETC Sol – finansiera solpaneler i Sverige
  • Oikocredit – finansiera mikrolån runt om i världen

Dessa två alternativ hoppas jag få återkomma mer om lite längre fram.

Slutord – låt oss göra rätt saker

Jag tror att hur man än vänder och vrider på det så påverkar vi som sparar pengar miljön. Det ger oss ett ansvar och en möjlighet att påverka. Genom att flytta våra sparpengar, genom att mejla våra fondförvaltare eller själva välja vilka aktier vi köper så bestämmer vi vad vi vill se mer av i framtiden. Är det klimatsmarta företag eller är tyska kolgruvor?

Jag är en stark förespråkare för att hela tiden ställa sig frågan: 

  • Gör jag verkligen rätt sak på rätt sätt nu?

Precis som man kan vara upptagen utan att få saker gjort, är det lätt att fokusera på fel saker i klimatfrågan. Jag tänker nämligen att om jag t.ex. skulle sluta kör bil helt och hållet, det skulle spara mindre än ett ton koldioxid per år. Om jag däremot placerar om 100 000 kr från att släppa ut 1 ton istället för 6 ton, då har jag gjort en fem gånger större påverkan. Multiplicera det med 10 om du gör med 1 000 000 kr istället och så vidare.

Du som följt podden ett tag vet att det här är ett ämne som ligger mig och Caroline varmt om hjärtat, så vi hoppas få många möjligheter att återkomma till dessa frågorna. Om du har fler tips på klimatsmarta sparanden – dela gärna med dig i kommentarerna. 

Tack för stödet via Patreon

Först och främst tack till dig som stödjer oss via Patreon och gör dessa artiklar och fördjupningar möjliga. Den här artikeln har tagit över 30 timmar i anspråk i form av research, förberedelse av powerpoint, inspelning, efterbearbetning och inte minst att skriva dessa nästan 15 A4-sidor text. 

För dig som inte vet vad Patreon är så är det ett verktyg för dig som följare att stödja oss ekonomiskt om du gillar vårt arbete. Du kan på månadsbasis skänka oss en valfri summa motsvarande en kopp kaffe eller spotify-abonnemang. Det är helt upp till dig. Vi är glada och tacksamma oavsett nivå. 

Som tack för hjälpen försöker vi även lägga ut lite extra-material samt så ger vi även från tid till annan tips på möjligheter till alternativa investeringar. Läs mer på Patreon

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då kommer du sannolikt även gilla följande artiklar:

Vad tänker du? Låt oss hjälpas åt!

Om du har frågor, kommentarer eller funderingar, skriv dem gärna i kommentarerna nedan. Jag vill gärna även skicka med följande två frågor: 

  • Har du andra tips och råd kring ett grönt sparande?
  • Hur gör du för att spara mer etiskt och hållbart?

Tack än en gång för den här gången och så ses vi nästa söndag! :-) 

Kommentera

50 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Titta på Etc bygg också! Och kanske Wire

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Y
  2. Vit pil

    Tack för ett bra program! Jag vill gärna spara så miljövänligt som möjligt så det här var intressant lyssning! Jag har gjort så att jag före sommaren startade en till portfölj (min ”vanliga” bygger på nybörjarportföljen (fast 70/30) med samma fördelning, men med indexfonder som säger sig vara fossilfria för att ha att jämföra med.

    I min aktiva hink har jag ett ISK med lite aktier i olika bolag som har positiv miljöpåverkan (Eolus, Vestas, Climeon, Tesla osv.) Där har jag haft tur då den gått betydligt bättre än mina andra portföljer!
    Sen så har jag en lika stor del i Trine, men där är jag lite osäker hur jag i min mentala bokföring ska kategorisera Trine. Jag har nästan alla mina Trineinvesteringar i kampanjer där SIDA gått in som garant, och att därmed är nersidan som mest 30%-40%. Jag sparar också några hundralappar per månad i ETC Sol. Ser det lite på samma sätt som en del på akelius, fast med lite mer risk. Jag har dock lusläst ETC Sols bokslut, och känner mig trygg. Fast det ska sägas att ETC Sol är till för dom som är beredda att ligga ute med pengarna under en lång tid och tycker att det är en bra verksamhet. Det är ju egentligen en slags crowdfunding av solceller det också.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Björn
  3. Vit pil

    Uppskattar verkligen er blogg och tittar på i stort sett varje avsnitt.
    Detta avsnitt tar upp ett bra ämne men lite avsmak ger det när det ges referenser till t.ex. Cowspiracy som fått mycket kritik för att förvränga siffror och lyfta fram värsta exemplen.
    Att såpass lång tid handlade om Svanen som är en dyr märkning med tveksamma drivkrafter, t.ex.: https://uvell.se/2018/06/13/svanen-flyger-inte/
    Har inte sett hela avsnittet men med tanke på hur mycket research som läggs ned innan där du grottar ner dig i artiklar, avhandlingar m.m. känns det lite konstigt att rekommendera eller referera till t.ex. ovanstående.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jonas
    1. Vit pil

      Tack för feedbacken Jonas. Jag uppskattar det – den här artikeln från uvell.se har jag missat.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Hej Jonas. Kan du förtydliga din kritik mot Cowspiracy, förstod inte kopplingen till Uvell och länken. Tack!

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Tom
    3. Vit pil

      Kritiken mot siffrorna i Cowspiracy kommer från kött och mjölk industrin lobbyn (läs maffian)! Lyfta fram dom värsta exemplen ? Really!? Har du besökt slakthus, har du sett hur djuren behandlas inom factory farming? Det som visas är tyvärr sanning och så som verkligheten ser ut för miljontals djur i kött och mjölkindustrin.
      Jättebra att Jan tar upp det! Majoriteten kan inte erkänna hur överjävligt det är eftersom man då inte kan annat än att ändra sina konsumtionsvanor och det vill inte folk. Lättare att sticka huvudet i sanden och tro på myten om dom glada kossorna i Bregottfabriken.

      2+
      Gravatar ikon för användaren
      Daphna
    4. Vit pil

      Uvells kommentar är oerhört märklig. Märkningar har lett till att vi i Sverige har väldigt låga utsläpp av fosfater från tvättmedel bl a. Dessutom så är alla märkningar helt frivilliga, och är man som Uvell (antar jag) marknadsliberal så är det ju märkligt att man angriper en produkt som märkningar när det uppenbarligen finns efterfrågan från både företag och konsumenter på dessa. Dock så är hon inne och snuddar på problem med märkningar, men ytterst ytligt och onyanserat. Sen så har jag lite svårt för Uvell sedan hennes envisa försök att smutskasta ETC-företagen, där kom det dock fram att hon inte verkar kunna läsa en årsredovisning…

      Jag arbetar i bygg- och planeringssektorn och jobbar en hel del med miljöfrågor i byggande och vet att även här har märkningarna gett effekt på byggsektorns miljöbelastning. Sen så är det så att det finns en hel del problem med märkningar, då de kan analysera lite olika saker och det är kostnader förknippade med dem som inte alla mäktar med.

      I byggsektorn så tycker jag att LCA (livscykelanalys) är det bästa sättet att beräkna miljöpåverkan då det är ett system och metod, inte en märkning kopplad till en aktör. I en LCA ingår den totala miljöbelastningen i hela kedjan och byggnadens livslängd, dvd råvara -> byggmaterial -> transport -> bygge -> användning -> rivning. Metoden går att tillämpa på alla produkter och tjänster och skulle säkert gå att använda även när det gäller företagen i sig och på och därmed på olika finansiella produkter kopplade till dessa. Det bästa för miljön vore antagligen om det fanns lagkrav på att miljöbelastningen redovisades för alla produkter med t ex en livscykelanalys och en enhetlig märkning.

      Dock så är det så att många byggare föredrar en märkning som miljöbyggnad, då det låter bättre ur marknadsföringssynpunkt att säga ”Vi klarar miljöbyggnad silver/guld!” än ”Vi har x% procent mindre miljöbelastning än LCA-modellens baseline-byggnad”. Framförallt eftersom de som bygger med betong har svårt att komma speciellt många procent under snittbyggnaden här i Sverige…

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Björn
  4. Vit pil

    Hej Jan och Caroline! Mycket intressant inlägg-Tips för ett schysstare, etiskt, hållbart & klimatsmart sparande. Tack för det!
    Kommer ni lansera någon ny mer hållbar portfölj inom kort, utöver dina tre nuvarande portföljer?
    Vänligen Tom

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Tom
    1. Vit pil

      Nej, det har jag inte tänkt. Utan jag tänkte mer att försöka ta en större hänsyn till det inom befintliga portföljer. Eventuellt som att ge alternativ på ”laguppställningar”.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  5. Vit pil

    Hej Jan.
    En fråga angående miljö index fonder.
    Barför kan ingen erbjuda en sådan Global indexfond för 0.20% i avg? Varför ska det kosta billigaste 0.46% i avg bara för att mav väljer bort dåliga företag? Mvh.jack

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jack
    1. Vit pil

      Tror tyvärr att det handlar mest om att bankerna/fondbolagen ser det som ett mervärde vi konsumenter är ”villiga” att betala för och då tar de chansen. Den premien lär dock försvinna över tid misstänker jag.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
      1. Vit pil

        Stämmer det. Därför vill jag inte betala 0.46% i avg istället för 0.10% Avanza Global som jag har idag. Skiljer 0.36% och det blir mycket pengar i avg då vi pratar om några miljonär i portföljen. På 10 årssikt blir det mycket pengar till banken istället för mig. Lycka till.
        Mvh.jack

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Jack
      2. Vit pil

        Absolut. Så är det. Därför är det skönt att vi kan välja. :-)

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      T.ex. bara Svanen märkningen kostar 0.15% av omsättningen exkl. moms. Vad övriga märkningar kostar att inneha samt efterfölja vet jag inte men det räcker inte bara att göra gott för miljön.
      De olika märkningsföretagen kräver stora summor för att upplåta sin logotyp.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jonas
  6. Vit pil

    Hej Jan! Tack för en jättebra podd! Jag här lärt mig mycket av er. Men den här gången håller jag inte med. Skyking m fl nedan skriver kloka synpunkter. Att avstå från att investera i börsnoterade företag som anses vara ”miljöbovar” kan inte påverka dessa företag eller deras verksamhet i någon nämnvärd omfattning. Att jämföra med den privata bilkörningen (med mera) blir direkt vilseledande. Man kan inte kompensera egna bilkörningen med att investera i miljömässigt ”renare” fonder eller bolag. Den här diskussionen kan till och med motverka sitt syfte, om man urskuldar sitt eget bilkörande och flygande med att man åtminstone investerar ”miljösmart”.
    Men, du brukar ju gilla att höra olika åsikter ;-)
    Jag hoppas ni fortsätter ert arbete i ”rikatillsammans”! Ni gör ett bra jobb!
    mvh Johan

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Johan Blomgren
    1. Vit pil

      Ja, jag har sett att ni inte håller med. Det är väl bra att vi inte alltid har samma åsikt. :-)

      Jag har däremot fått en tankeställare kring det här och ska se om jag inte kan göra någon fördjupning på det ämnet. Det måste finnas någon studie på ämnet tänker jag. Jakob König från Fair Finance Guide skrev en debatt artikel på liknande ämne häromdagen:

      Men den besvarar inte heller frågan kring de enskilda aktierna. Spännande det här. Jag hade faktiskt ingen aning om att det här var ett så polariserat ämne…

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  7. Vit pil

    Gillar din blogg men är lite tveksam till din införsäljning av Better globe. Han som startade Better globe har varit i tidigare tvivelaktiga affärer där pengar försvunnit om man tittar på hans historia?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Alex
    1. Vit pil

      Nej, det är helt fel. Jag har skrivit om allt det i andra artiklar på bloggen – som här och här. Till skillnad från anonym kritik på nätet så står där fakta, jag ger förstahands uppgifter och dessutom även oberoende tredje parts källor. Jag skulle aldrig rekommendera något om jag inte var 100 procent säker på min sak. Sedan – som sagt gillar man inte BG, Trine någon av fonderna ovan, då behöver man ju verkligen inte lägga pengar i det. Det finns ju många alternativ.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  8. Vit pil

    Hej Jan och Caroline!
    Jag tycker behov har funnits för det länge och blev inte besviken. Väldigt intressant och, upplever jag, balanserat avsnitt och gav mer överblick i ett viktigt, men lite rörigt område. Så tack så mycket :)

    Angående morningstars rating så var det intressant att förstå att de bara jämför med bolag inom samma sektor. Jag har själv andelar i fonden i Handelsbanken Hållbar Energi och DNB Fund Renewable Energy retail A, som båda fått hållbarhetsbetyg ”Medel” (3 glober), vilket ändå förvånade mig då Handelsbanken Hållbar Energi (som fick sämst av de två) är en av de få fonder som ännu blivit svanenmärkta (som du delvis var inne på). Jag förstår att man mäter ifrån olika perspektiv. Om någon ge mig en tydligare bild över varför dessa fick så lågt betyg (som jag förstår det jämförs de med andra bolag inom sektorn ”Energy Sector Equity” som ju inte begränsas till de med hållbart fokus”) får ni gärna dela med er.

    Sedan märkte jag att ni inte tog upp verktyget Arabesque S-Ray. Jag vet att fokus primärt är på aktie via fonder då det är den strategi ni (och till större del jagsjälv) kör, men har ni kollat in detta? Vad jag förstår är både Nordnet och Aktieinvest partner med tjänsten (inte hittat något om Avanza), och med Nordnets ord beskrivs den som ”ett nytt verktyg som ger alla möjlighet att monitorera hållbarhet i över
    4 000 av världens största börsnoterade bolag.” och bygger på AI-baserad bearbetning av den enorma mängd information som finns tillgänglig på nätet om bolagen. Vore intressant att höra era tankar.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Mikael Mallander
  9. Vit pil

    Går att se på detta på många sätt; å ena sidan är det utmärkt att sparande, som de flesta andra aktiviteter, får en etisk dimension. Å andra sidan är problemet att som systemen är utformade idag så är det svårt att få en träff på vad man själv betraktar som etiskt. För min egen del undviker jag gärna fossilbränslen, men absolut inte kärnkraft. Gärna skövling av skogsarealer i tredje världen, men absolut inte köttproduktion. Gärna de företag som sponsrar och säljer till NGO:er, men absolut inte vapenindustrin. Gärna allt som har med utsädespatent att göra, men inte GMO. Och så vidare. Detta innebär att de olika märkningarna som tagits fram är rätt meningslösa för min del – för varje sak jag håller med dem om där de vägleder mig finns det en motstående sida där de är aktivt motarbetar mitt sökande efter vad jag anser vara etiskt.

    I dessa tider av enkel datainsamling borde det finnas ett uppslag där du får ”designa din egen fond” med precis de etiska parametrar du vill. Detta skulle kunna förvaltas inom ramarna för en samlingsfond som allokerar sina insättningar efter i antal hinkar beroende på vilka hinkar varje insättare valt. Jag inser förstås att det inte kan bli hur finkornigt som helst för att hålla antalet hinkar till en rimlig mängd, men bättre än den ”take it or leave it”-mentalitet som präglar ”etiska fonder” idag, där jag mer eller mindre är hänvisad till ”leave it” om jag inte håller med dem om deras etiska prioriteringar.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Martin
  10. Vit pil

    Spännande tankar. Jag är glad att du tar upp frågan sedan fastnade när jag lyssnade på dina jämförelser med länder i Afrika och Sverige. Där du utmålade dem som riktiga klimatbovar för att de hugger ner träd för att försörja familjen medans vi svenskar var bäst i klassen eller i alla fall blad de bästa. Hur tänker du då om vår konsumtion, om våra semeterresor till utlandet och vårt sparande? Känns som vi är större bovar om inte, det vet jag inte mätt i koldioxid totalt så i onödig koldioxid, koldioxid som inte är förknippat med överlevnad för dagen.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Mia
  11. Vit pil

    Såg att Morgan i kommentaren nedan föreslog att Jonas Lindmark bjuds in till bloggen/podden. Jag vet inte om det är möjligt men det hade sannerligen varit intressant. Hans arkiv på Morningstar är verkligen en skattkista full av kunskap, Han verkar både vara genunit kunnig och genuint vettig. Jag skulle mer än gärna höra honom få lägga ut texten i er pod.

    Andra ”drömgäster” hade varit en eller flera från Småspararguiden. Där snackar vi också både kunnighet och vett. De verkar dessutom ha humor också vilket naturligtvis också är ett plus :)

    Personligen så har RikaTillsammans, Lindmark och Småspararguiden varit den direkta orsaken till att jag tagit ta i min och familjens ekonomi. Något som jag är evigt tacksam för. (TACK Jan och Caroline)

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Johan
    1. Vit pil

      Tack. Jag ska se vad jag kan göra och framföra att det är ett önskemål. :-)

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  12. Vit pil

    Hej, har inte lyssnat på poddavsnittet än, brukar lyssna när jag sitter i bilen på väg till jobbet. Nu sitter jag på flygplatsen på väg på en tjänsteresa. Bil/flyg, jag vet…riktiga miljöbovar. Men jag vill tillägga, efter att bara ögnat igenom det du skriver, att den allra största miljöboven, den som lämnar det allra största miljöfotavtrycket är köttindustrin! Även mjölkindustrin är förkastlig. Därför anser jag att det är det första man ska skippa eller åtminstone drastiskt dra ner på. Är alltid så förvånad varför det lämnas ute när man listar dom saker som lämnar det största fotavtrycket på miljön. Köttindustrin är miljöbov nummer 1 och dessutom den industri som skapar mest lidande för levande kännande varelser. Jag har länge sökt en etisk fond som riktar in sig på djurrätt, har ännu inte hittat men är säker på att det kommer. Har också börjat kolla upp banker med etisk inriktning, både i Sverige och i det EU—land jag bor i.
    Jättebra att du tar upp etiken i vårt sparande till debatt, men snälla glöm inte bort att nämna miljöbov n0 1 – köttindustrin !

    Skickat från min iPad

    3+
    Gravatar ikon för användaren
    Daphna
    1. Vit pil

      Absolut – i podden pratar vi faktiskt om det utifrån dokumentären Cowspiracy. Väldigt sevärd. Det var den som öppnade ögonen för mig angående det problemet. Jag är dock ingen expert på mat, därför försökte jag avgränsa det till ”Börsen” och inte blanda in ”biffen”.

      Tack än en gång för din kommentar.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  13. Vit pil

    Är inte alla utsläpp per definition kopplade till börsen, vilket gör att det ni räknade med räknas automatiskt dubbelt?

    Kan inte tänka mig några utsläpp som inte skulle vara kopplade till börsen, bil, mat konsumtion etc.

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Ax
    1. Vit pil

      Det beror på hur man resonerar, tänker jag. Det är ju ändå som så att det är bara typ 1 000 bolag som är börsnoterade i Sverige. Över 300 000 är onoterade. Det kanske borde göra att de räknas annorlunda. Men som sagt, skulle vara intressant att höra en expert uttala sig på ämnet. För jag vet inte.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Å va glad jag blir att du sett Cowspiracy och att det var en ögon öppnare! Ser fram emot att lyssna på podden. Om någon får nys om en etisk fond till förmån för djuren och därmed naturen och hela planeten, hojta till! Tack Jan !

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Daphna
  14. Vit pil

    Håller med om att genmodifierade grödor inte hör hemma på den där listan.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Kostas G
    1. Vit pil

      Spännande, hur resonerar du?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
      1. Vit pil

        Får börja med att säga att det var ett tag sedan jag läste på om detta. Men min syn på det hela är att det verkar inte finnas allt för mycket veteskapliga belägg för dra allt över en kam och säga ”GMO är farligt!”. Däremot så finns där ju många fördelar som man bevisa.

        Det är väl kanske en känsla av att det är ungefär samma röster som försöker övertyga mig om att stoppa i mig kollodialt silver, skippa flor för tänderna, låta bli att vaccinera, använda homeopatiska ”läkemedel”, akta mig för 4G-strålning, etc. Jag är invant skeptisk när avsändare liknar samma som dessa exempel.

        Man ska självklart fortfarande ha med försiktighet i ekvationen.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Kostas G
    2. Vit pil

      Är själv lite inne på samma spår som Kostas/Heisenberg.
      Vi har ju genmodifierat grödor ganska länge nu redan, och det har i sin tur skapat massor med mat och minskat svälten rejält (spannmål, majs etc).

      Dagens vete kommer ju från bönder som testat en massa olika kombinationer för att få fram högst avkastning. Dagens mer hi-tech (Monsanto etc) varianter vet jag inget om.
      Ibland hörs resonemang som att det är modifierat med teknik så är det också farligt för kroppen.

      Gör tomaterna större och smakfullare = dåligt eftersom det är manipulerat.
      Då bör man ta sig en funderare på hur jordbruket är. Du är vad du äter, sure men du blir inte röd och stor för att du äter en tomat…

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Andreas
      1. Vit pil

        Tack Morgan – både för din kommentar och länkarna.

        Jag har träffat Jonas och har bara gott att säga om honom och hans krönikor. Jag håller med om det han skriver. Egentligen ser jag inte att något i det som jag skriver ovan är en motsägelse heller. Min poäng i artikeln är egentligen att bli medveten om att våra sparpengar spelar roll och påverkar klimatet, oavsett om jag vill det eller ej.

        Sedan tror jag även att det handlar om vilket paradigm man kommer från också. Jag är inte en person som vill ge upp och säga ”det finns så mycket kapital som söker placeringar att det är inte lönt om jag gör ett aktivt val eller inte”. Jag vill ju gärna tro att jag kan vara med och påverka. Kanske är jag naiv och dum här.

        Jag tänker ju t.ex. som så – om fonder ser att det finns ett önskemål och krav på SRI och ESG. Då kommer fondbolag som en del i sin marknadsföring att anpassa sig till det eftersom de får mer kapital, vilket leder till en högre intjäning. De kommer att ställa högre krav på sina leverantörer om att t.ex. göra det enklare med screeningar och urval. De kommer också att lägga pengar i andra typer av bolag eller ställa krav på de bolag som de investerar i (t.ex. en av mina invändningar med indexfonder som inte gör det och bara är passiva ägare).

        Jag blir ledsen av det som jag läser av Jonas om att det inte gör skillnad utan: ”bara får vissa kapitalister att må bättre”. Det är ju en ganska trist sanning som jag inte är okej med.

        Jag håller absolut med honom att vi kan påverka som konsumenter, välgörare och som arbetskraft. Det har ju i många år visat sig fungera väldigt väl och jag upplever att samma argument som används nu har använts förr – t.ex. kunderna är inte intresserade, det går inte göra elbilar, det är för dyrt, det har inte tillräckligt stor påverkan etc.

        Sedan har det visat sig att när massan var tillräckligt stor, ja då spelade det stor roll. Jag tror att t.ex. redan nu är det en feedback att Morningstar själva – där Jonas jobbar – publicerar en CO2-mätare. Om det inte spelar någon roll, varför lägga tiden på utvecklingen och datainsamlingen?

        Som sagt, jag är kanske naiv, blåögd och dum, men jag tror på att om vi är tillräckligt många så kan vi faktiskt göra skillnad. För om inte vi gör det, vem ska då göra det?

        1+
        Gravatar ikon för användaren
        Jan Bolmeson
      2. Vit pil

        Tack än en gång Morgan – har även uppdaterat artikeln med dina länkar. Vad tänker du själv kring det?

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Jan Bolmeson
  15. Vit pil

    Hej Jan och Caroline!

    Tycker det är synd att ni klumpar ihop kärnkraft med diverse ”mordor”-branscher med tanke på kärnkraftens relativt lilla klimatpåverkan. Liten klimatpåverkan i jämförelse med andra kraftslag, som vind vatten, sol och fossila bränslen. Kärnkraften har sina nackdelar, precis som alla andra kraftslag. Det finns bra metoder för att lindra konsekvenserna av dessa nackdelar, som exempelvis risken för svåra haverier (ex. haverifilter, diversifierade och passiva säkerhetssystem), det radioaktiva avfallet (slutförvar och Gen IV-reaktorer).

    Läs gärna på Vattenfall EPD:er (https://www.vattenfall.se/foretag/miljo/epd/), där Vattenfall redovisar sin certifierade livscykelanalyser som jämför bolagets olika kraftslag. Kan rekommenderas!

    Annars, tack för en bra podd.

    Mvh
    Joachim

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Joachim Thorn
    1. Vit pil

      Jag kan personligen absolut hålla med dig – jag är personligen för kärnkraft – framförallt för att vi har inga bra eller bättre alternativ i samma storleksordning. I artikeln utgår jag från den gängse definitionen på vad som brukar exkluderas i SRI-sammanhang. Jag kan ju ha personligen åsikter om fler, jag är t.ex. inte så negativ till GMO som t.ex. många andra är.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  16. Vit pil

    Jag undrar hur koldioxidpåverkan fördelas i 5B-modellen. Om jag köper en hamburgare från Hemköp tex. Räknas all koldioxidpåverkan då till mitt Biff-konto, Butik-konto eller hamnar den på Börs-konto för den som har aktier i köttproducenten eller för den som har Axfood-aktien eller fördelas den lika på oss allihop? Alltså hur fördelas klimatansvaret mellan de olika aktörerna i den här 5B-modellen? Kanske låter raljant inser jag nu men jag är ingen kritiker utan undrar seriöst.

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Charlie
    1. Vit pil

      Bra fråga – ingen aning. Jag började skriva ett svar, men insåg helt plötsligt det som du är inne på. Det är ju lätt att det räknas dubbelt. Det vill säga om jag tar kostnaden som konsument, så borde det ju inte räknas på bolaget och därmed börsen. Hmmm…

      Hoppas någon annan läsare är klokare än mig. Annars är det väl en superbra fråga att skriva till WWF och kolla. Du får väldigt gärna klistra in deras eventuella svar så att vi andra lär oss mer också. :-)

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  17. Vit pil

    Hej Jan!

    Det ryktas om att Better Globe är någon form av pyramidföretag och vissa avråder från investering från dem. Vet du mer om företaget och sett riktiga bevis på att det verkligen inte är pyramidföretag?

    Ninni

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Ninni
    1. Vit pil

      Ja, de ryktena (och andra) har florerat i olika form på nätet sedan 2008. Jag brukar dock inte ge mycket för rykten utan jag försöker alltid göra en egen research och ta reda på konkreta fakta. Det var ju den skepticismen som gjorde att jag och Caroline åkte ner till Kenya och Uganda första gången på egen bekostnad för att se vad som var sant och inte. Sedan har jag gjort återbesök både 2012, 2015 och 2017. Jag funderar även på att åka ner även nästa år, 2019.

      Jag har skrivit om allt på bloggen i många år. Och ja, jag avråder från det också i många fall. För Better Globe är verkligen inte något som passar alla, särskilt eftersom det är en oreglerad, onoterad, illikvid investering med bristande transparens, hög risk och inga garantier.

      Men om man på allvar är intresserad av ”impact investing” och är beredd att ta den risken som det innebär (och som man får betalt för) så vet jag på allvar få eller inget bättre alternativ. Om man vill så kan man se det som en välgörenhet med möjlighet till avkastning och bli positivt överraskad om och när man får sin avkastning. Så gjorde jag de första fem åren.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  18. Vit pil

    Jag ser inte riktigt hur detta skall göra skillnad. Om man handlar aktier på börsen (direkt eller indirekt) så innebär det bara att aktierna byter ägare – det är handel som egentligen inte involverar företaget som givit ut aktien.

    Dvs genom att avstå från att köpa en aktie i Mordor AB så kommer det bara ha till effekt att någon annan kommer äga aktien istället. Mordor AB kommer fortsätta med samma verksamhet. Genom att de som ser etiska problem med deras verksamhet avstår från att bli delägare så kommer dessutom dess ägare bestå av folk som inte tycker det är något oetiskt i verksamheten – det är ju inte någon bra förutsättning för att få till en förändring.

    Som jag ser det är det endast genom att delta i nyemmisioner eller avstå från dessa som man kan få någon som helst påverkan på företaget eftersom det är det enda fall man faktiskt gör affärer med bolaget. Eller om man köper aktier och försöker på bolagsstämman få till en förändring.

    5+
    Gravatar ikon för användaren
    skyking
    1. Vit pil

      +1

      Det är dessutom en form av aktiv förvaltning, då aktier som väljs bort måste ersättas med ”etiska” sådana. Det i sin tur innebär högre förvaltningsavgift. Kort: investeraren blir fattigare, banken rikare, Mordor AB fortsätter sin verksamhet som vanligt.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      CL
    2. Vit pil

      Jag har också funderat mycket på det här och jag har inget klockrent svar, men så här tänker jag.

      Den ena faktorn är precis som du skriver tillgång till kapital vid t.ex. nyemissioner. Det andra skulle kunna vara tillgång till kapital via upplåning på obligationsmarknaden. Det tredje tänker att i förlängningen så bör det ju minska efterfrågan på aktien vilket borde ju återspeglas i priset.

      Sedan känns det som att det alltid kommer finnas skrupefria typer som kommer ignorera allt vad SRI- och ESG heter. Det finns ju redan nu ett koncept som kallas för ”sin funds” som köper just allt det som de etiska fonderna exkluderar. Jag har hört lite olika uppgifter, men de flesta verkar ju gå i linje med att dessa har överpresterat mot marknaden på grund just av att de handlas med viss rabatt.

      Jag tror också att det här är anledningen till att man valde att inkludera ”governance” i ESG-direktiven också. Det vill säga att man såg att påverkan i att exkludera var marginell. Man fick en större påverkan genom att just t.ex. utse styrelserepresentanter som påverkade direkt på en strategisk och operativ nivå.

      Och ja, initialt tyvärr tror jag det bidrar med en premie. Men precis som med gröna obligationer så tror (eller hoppas) att det är ett övergående problem.

      Fler läsare kanske kan bidra med sin input? :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
      1. Vit pil

        Din tredje punkt – att minskad efterfrågan på aktien skulle sänka priset: teoretiskt kan det ha en effekt, men hur påverkar det Mordor AB:s verksamhet och framgång? Inte alls.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        erkum
      2. Vit pil

        Efter att ha träffat ett antal VD:ar för olika börsbolag så kan jag säga att aktiepriset på deras företag är något som de har extremt bra koll på. Deras huvuduppgift är ju att skapa ett värde för sina ägare. Lite krasst – att förflytta så många omsättningkronor upp till aktieägarnas fickor som möjligt. En låg aktiekurs är inte ett tecken på framgång.

        Det är ju bara att ta många investmentbolag som exempel. Vi sparare tycker att substansrabatt är bra när vi köper, men jag har ännu inte träffat en VD för ett investmentbolag som tycker att substansrabatt är något bra. Tvärtom har jag pratat med flera som arbetar aktivt för att sänka den så mycket som möjligt.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Jan Bolmeson
    3. Vit pil

      Jag vet inte om jag håller med om att priset på aktien har ett självvärde för företaget eller ens styret. Deras uppdrag att tjäna pengar åt ägarna kan ju fullföljas lika bra ifall aktien handlas med rabatt.

      Om man säger att aktien handlas med 1% rabatt pga av att vissa investerare avstår från den så innebär det att aktieutvecklingen kommer att ske i rabatterade priser, men den relativa förändring i kurs kommer bli exakt den samma. Dock skall man ha i åtanke att själva verksamheten som sådan kommer ske med oförändrad ekonomi och utdelningen kommer inte komma rabatterad vilket innebär att man får 1% bättre direktavkastning – det måste väl de investerare som är kvar vara glada för?

      Haken förstås är att med rabatt så måste man emittera fler aktier för att finansiera vid nyemmision eftersom man rimligen måste sälja dessa rabatterade, men aktierna som emitteras är ju i sig ”gratis” för företaget. I förlägningen kommer detta motverka effekten på direktavkastningen pga rabatterad kurs.

      Notera också att det normalt är verksamhet i branchen som sådan som utgör kriterium för den ”etiske” investeraren. Även om det skulle inverka negativt för styrets förmåga att tjäna pengar åt ägarna så skall det ju rätt mycket till för att ett bolag skall byta branch pga detta. Bolaget kommer alltså rimligen fortsätta verksamheten i samma branch efter bästa förmåga oavsett.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      skyking
  19. Vit pil

    Inte hunnit läsa/lyssna på allt ännu, men som jag upptäckt att Etiskt sparande alltid innehåller ”Pornografi” som ett oetisk val och väljs bort, och läggs ofta i samma mening som vapen och miljöförstöring. Ville bara säga att, tycker det är en sådan konstig sak att välja bort. hjälp mig förstå hur dom tänker, Menar dom att det relaterar till människohandel eller något ?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    gabrieltrosell
    1. Vit pil

      Kanske inte människohandel, men förmodligen människors lika värde och alla problemen som hänger ihop med pornografi och prostitution. Jag vet faktiskt inte, men jag vet att det är en ganska viktig fråga för många – bl.a. för Caroline som tog upp det i ett poddavsnitt.

      Kanske en annan läsare har en bättre förklaring eller motivering?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.