Tips för ett schysstare, etiskt, hållbart & klimatsmart sparande

Våra sparpengar har en större miljöpåverkan än vårt bilkörande. I genomsnitt ger 100 000 kr i en vanlig fond upphov till ca 3 ton koldioxid per år. Precis som vi kan göra klimatsmarta val i vardagen kan vi även göra det med våra sparpengar – sannolikheten är stor att det ger en större påverkan. I den här artikeln får du tips på hur du kan spara schysstare, grönare, mer etiskt, hållbart och klimatsmart. 

Jag vet inte om det är en för tidig 40-års kris men på sistone har jag funderat mycket på livet, vad det är som är viktigt egentligen och vad det är för en värld som vi lämnar till våra barn. Min tidigare mentor Claes-Erik som jag drev ett miljökonsultbolag med i flera år pratade alltid om indianerna och deras filosofi. Förutom citatet om att i beslutstagande ta hänsyn till den sjunde kommande generationen pratade vi även om:

Vi har inte fått ärva jorden av våra förfäder. Vi har lånat den av våra barn och barnbarn. 

Gammalt indianordspråk

Med tanke på alla rapporter (ipcc, nca2018 m.fl) om klimatförändringen tänkte jag att vi den här artikeln dra mitt strå till stacken. Jag tänkte inte prata om konsumtion, transporter eller andra faktorer – utan fokusera på det som är bloggens tema – sparande och fonder.

Våra sparpengar har nämligen en väldigt stor påverkan – inte bara på klimatet. Våra sparpengar formar nämligen framtiden. Genom våra pengar berättar vi direkt och indirekt vad vi vill ha mer och mindre av i framtiden. 

Ta till exempel elbilar. De senaste åren har vi väldigt tydligt visat att vi vill ha mer miljövänliga bilar. Tesla har på ett par år blivit en av världens största biltillverkare och förändrat en hel bransch på mindre än 10 år, för att vi konsumenter och investerare har skickat pengar åt det hållet. 

I veckans avsnitt diskuterar jag och Caroline att och hur vårt sparande faktiskt spelar roll, olika typer av sparande, FN:s globala mål för en hållbar värld, FN:s principer för ett ansvarigt sparande, betydelsen av SRI och ESG-direktiv samt olika hållbarhetsmärkningar. Överkursavsnittet handlar om hur man kan låta sina sparpengar göra nytt direkt, även om det innebär en högre risk. 

Vi hoppas att du gillar det här avsnittet, för jag tror att vi tillsammans kan göra mer skillnad än vi tror. Särskilt eftersom jag vet att vi tillsammans står för en, inte oansenlig, summa förvaltat kapital. 

Tack för den här veckan och på återseende nästa söndag!

Hälsningar,
Jan och Caroline

Sammanfattning – ett schysst, grönt, etiskt och hållbart sparande

Nedan följer en sammanfattning av de viktigaste punkterna i artikeln. Något som jag blev förvånad över var hur kontroversiellt det här ämnet faktiskt är och hur svårt det är att hitta objektiva siffror. Därför har jag valt att genomgående gå på det ”sämsta alternativet”, det vill säga de högsta siffrorna och de kommer allt som oftast från Världsnaturfonden WWF. Genom att gå på det sämsta, så finns det bara en potential till förbättring.

Våra sparpengar har en miljöpåverkan på 5-8 ton koldioxid per år

I en undersökning som gjordes av revisionsfirman PwC (finansierades av WWF) konstaterades att 2012 hade vi svenskar totalt investerat ca 4 000 miljarder kronor. Dessa gav upphov till ca 53 miljoner ton koldioxid vilket det året kunde jämföras med de 58 miljoner ton koldioxid som vi släppte ut totalt som land. Det betyder att utslaget per svensk så hamnar vi i spannet på ca 5-8 ton per person och år från våra sparpengar. Det spelar roll.

Idag går det att tjäna pengar OCH göra gott

Förut var valet att antingen tjäna pengar och få en avkastning eller ägna sig åt välgörenhet och göra gott. De senaste åren har det blivit möjligt att kombinera dessa två ytterligheter. Tack vare arbete med s.k. SRI- och ESG-principer kan vi idag ställa lika höga påverkansmål som avkastningsmål. Med så kallat påverkanssparande (eng. impact investing) blir det ännu tydligare att vi värderar dessa två faktorer lika högt.

Det finns väl utarbetade principer för ett schysst, grönt, etiskt och hållbart sparande

Under de senaste åren har principer för SRI (Socially Responsible Investing) och ESG (Environmental, Social & Governance) samt PRI (Principles for Responsible Investing) utarbetats. Dessa anger tydliga och klara riktlinjer för krav som både vi och fonder kan ställa på bolag vi sätter in våra pengar i.

Fonder som säger att de tar hänsyn är generellt bättre

En bra tumregel som jag har fått bekräftat från många i fondbranschen är att fonder och banker som säger att de tar hänsyn till SRI och ESG-principer ofta är bättre än de som inte säger det.

Från traditionellt sparande till påverkanssparande

I det traditionella sparandet tar man bara hänsyn till de finansiella faktorerna. I det etiska sparande så utgår man från ”do no harm” och exkluderar företag baserad på olika kriterier. I det hållbara sparandet går man bortom exkluderandet och försöker även påverka företagen och aktivt välja till. I påverkanssparandet fokuserar man uttryckligen på den påverkan man har i samma grad som man fokuserar på den finansiella avkastningen.

Märkningar börjar komma för att göra det enklare

Jag upplever att det för varje år blir enklare och enklare att ta en miljömässig hänsyn i sitt sparande. Idag finns det ett antal märkningar som vi sparare kan ta hänsyn till. De som jag tycker är bäst är Svanen-märkningen och Morningstars märkningssystem. Men det finns även andra såsom Hållbarhetsprofilen samt Climetrics. Dock behöver man vara insatt i hur fonderna betygssätts.

Överkurs: det finns möjlighet till alternativa investeringar som ger en direkt påverkan

Jag är ju en sådan person som gärna vill ligga i framkant. Det gör att jag gärna testar och uppmuntrar företag som gör bra saker (apropå på att våra pengar skapar framtiden. Det finns idag ett antal sådana företag som är värda en observationspost. Dessa är hög risk, man kan förlora hela beloppet och hör därför hemma i den aktiva hinken i en begränsad andel.

Det finns mycket kritik mot att grönt sparande är en marknadsföringsbluff

Klimatsmart sparande är som sagt ett kontroversiellt ämne. Det finns mycket kritik mot att det bara är ett marknadsföringsknep, ett sätt av bankerna att ta betalt, att det inte gör någon skillnad med SRI/ESG och att det bara är ett sätt för kapitalister att må bättre.

Du får gärna komma med tips om du vet fler sätt att spara etiskt och hållbart.

Lyssna på avsnittet om etiskt och hållbart sparande

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Prenumerera gärna, t.ex. via nyhetsbrevet, så att du inte missar kommande avsnitt. Om du stödjer oss via Patreon så kan du även ladda ner de tillhörande PowerPoint-slidsen vi använde i videon. 

Hur mycket koldioxid släpper vi ut egentligen?

När jag började göra research för den här artikeln så blev jag förvånad hur svårt det var att hitta korrekta siffror. Det visar sig nämligen att det finns flera och väldigt olika sätt att beräkna vår klimatpåverkan på.

Hur man räknar beror också väldigt mycket på vilken agenda man driver. Jag kan ju tycka att det är ok att t.ex. WWF har en agenda, men jag blev lite mer förvånad när jag upplever (kanske felaktigt) att även en svensk myndighet som Naturvårdsverket har det också. 

För att ge ett exempel – siffrorna jag hittade pekade på allt från utsläpp på 1.5 ton per svensk och år till 15 ton per svensk och år. Är det något jag fick med mig från tekniska högskolan så var det deras tjat om att göra ”sanity checks” och det var okej att ha fel så länge man ligger inom rätt tiopotens. Här skiljer det en faktor på mer än 10 mellan det lägsta och högsta alternativet. 

Skillnaden ligger i om man t.ex. räknar med att vi i Sverige har en enormt stor kolsänka i form av all vår skog eller inte. Räknar man med den så hamnar vi i det låga intervallet. Sedan beror det på om man räknar med vår skitiga import men relativt rena export. Sedan räknar vissa på 10 miljoner svenskar, andra räknar på 6,7 miljoner vuxna och så vidare. 

Jag har valt att genomgående utgå från de ”sämsta” siffrorna för att få ”en höjd” i siffrorna. I det här fallet anser jag nämligen inte att det skadar särskilt mycket. Hellre än det än alternativet. Jag utgår därför från en hög total klimatpåverkan på ca 15 ton koldioxid per svensk per år. Den ligger i linje med Världsnaturfondens siffror och tar inte hänsyn till t.ex. kolsänkan i skogen osv. 

Världsnaturfondens fem B – bilen, butiken, börsen, boendet och biffen

Jag måste verkligen ge WWF poäng för en bra marknadsförings-kampanj. De har sammanfattat vår klimatpåverkan på ett väldigt enkelt sätt för oss att komma ihåg i form av de fem B:na. 

• Bilen – våra inrikes och utrikes transporter samt bilkörandet
• Biffen – vår konsumtion av köttprodukter och livsmedelsindustrins miljöpåverkan
• Boendet – framförallt uppvärmningen och energiförbrukningen i hemmet
• Butiken – vår konsumtion 
• Börsen – den påverkan våra sparpengar och pension har

Man kan läsa mycket om det här på Världsnaturfondens hemsida. Det finns många dokumentärer på ämnet också – t.ex. insåg jag inte ”biffens” påverkan förrän jag såg dokumentären Cowspiracy. Den gjorde stort intryck på mig för jag predikar alltid om att göra rätt sak på rätt sätt. 

Den handlade om en man som duschade extremt snabbt, cyklade överallt och försökte minimera sin miljöpåverkan. Problemet var att han sedan åt en hamburgare och det visade sig ha en större miljöpåverkan än allt det andra han gjorde. Det var bättre att skippa hamburgaren än att gör allt det andra. 

Precis av den anledningen fokuserar vi i det här avsnittet på ”Börsen”. Jag tror nämligen att för många av oss har det b:et en betydligt större påverkan än allt bilkörande, all konsumtion eller alla resor vi gör. 

Vårt sparande spelar roll!

För ett par år sedan finansierade WWF en rapport som revisionsbolaget PriceWaterhouseCoopers (”PwC”) gjorde om vårt sparande och dess miljöpåverkan. I rapporten ”Swedish Capital Allocated to GlobalEnergy Investments” kom man bland annat fram till att den totala mängden pengar vi svenskar har investerat är ca 4 000 miljarder kronor. Det inkluderar allt sparande vi har privat, i form av pensioner, i svenska fonder och banker. 

De kom fram till att dessa 4 000 miljarder under 2012 gav upphov till ca 53 miljoner ton koldioxid. Det var i princip samma som det totala utsläppet på 58 miljoner ton som vi under samma år. Utslaget på alla svenskar så skulle det motsvara 6 ton per person, eller 8 ton per person om man räknar på 6,7 miljoner pensionssparare. 

Dessa 8 ton per person kan vi jämföra med siffrorna för vår egen bilkörning, som under 2016 stod för 12 miljoner ton koldioxid, eller mellan ett och två ton per person och år. Oavsett hur man räknar så är det rimligt att dra slutsatsen: 

Våra pensions- och sparpengar har en större miljöpåverkan än vår bilkörning.

Sätter vi det i relation så påstår WWF att vår miljöpåverkan ser ut som följer:  

• Bilen – ca 3 ton per år (inkl. transporter, inrikes och utrikes resor)
• Biffen – ca 2.5 ton per år
• Bostaden – ca 4,5 ton per år
• Börsen – ca 8 ton per år

Det vill säga att vi kan inte bortse från att vårt sparande spelar roll. Sedan kan vi argumentera för vilket sätt är mest korrekt sätt att räkna eller vilken siffra som är mest korrekt, men att det påverkar är svårt att bortse från tänker jag. 

Utsläpp per 100 000 kr i en fond

De senaste åren har man även försökt hitta ett standardiserat sätt att räkna på den miljöpåverkan våra pengar har i olika fonder. Ett sätt man räknar idag är att räkna på den totala mängd koldioxid som 100 000 kr i en fond ger upphov till. 

I rapporten ”Blir guldet till sand?” från Swedwatch gav man 2015 några jämförelsetal för koldioxidutsläpp per börsindex och 100 000 kr:

Något som jag blev positivt överraskad över hur förhållandevis liten klimatpåverkan en svensk indexfond har. Men det hänger ju ihop med att vi inte har särskilt många stora svenska företag inom energibranschen.

Slutsatsen att ta med sig från den här tabellen är att en genomsnittlig globalfond kommer att ha en miljöpåverkan på ca 3 ton per år per 100 000 kr investerade kronor. Motsvarande svensk indexfond har en koldioxidpåverkan på ca 1 ton per år på samma summa. 

Från traditionellt sparande till påverkanssparande

Jag föreläser en hel del och en av mina favoritslides den senaste tiden är följande:

Den visar hur vi de senaste 50 åren har gått från traditionellt sparande till ett påverkanssparande via det etiska och hållbara sparandet. Det hela började faktiskt redan på 60-talet när FN rekommenderade en ekonomisk bojkott av Sydafrika på grund deras apartheid-system. Det var dock inte förrän 1977 som de första fonderna tog hänsyn till det och den första etiska investeringen på sätt och vis var född.

Det senaste steget, impact investing, är något som första gången nämndes 2007 på en konferens i USA. Så det är fortfarande relativt nytt. Populariteten för påverkansinvesteringar ökar också kraftigt bland oss 70-, 80- och 90-talister. Inte minst visade den senaste rapporten från Schroeder att hållbart sparande är bland det viktigaste oss för oss yngre.

Traditionellt sparande

Det traditionella sparandet är ett sparande som tar lite eller ingen hänsyn till andra aspekter än de finansiella. Det är lite att jämföra med att investera i en ”dum” indexfond där man köper alla bolag. Det är inget fel, utan det som jag brukar rekommendera i vanliga fall. 

Man vet nämligen aldrig i förväg vilka företag som kommer gå bra eller inte. Genom att köpa alla bolag så får du några som kommer att gå bra, några som kommer att gå dåligt och de flesta kommer att gå som genomsnittet. 

Problemet med att köpa alla bolag är ju dock – utifrån ett etiskt och hållbart perspektiv – att man riskerar att få med alla bolag. Man får med energibolag som förbränner kol, äger kolfyndigheter, vapenindustri, tobak och andra typer av företag. Jakob König på Fair Finance sa vid en intervju jag gjorde med honom: 

Du får ju med alla företag i hela Mordor-branschen…

Jakob König, Fair Finance

För dig som inte har läst eller sett Sagan om ringen-filmerna så kan vi lämna det vid att Mordor var inget trevligt ställe. :-) 

Etiskt sparande och SRI-principer

I det etiska sparandet arbetar man enligt filosofin ”do no harm”. Man tar hänsyn till etiska faktorer och väljer bort bolag. Den första gången man gjorde det var 1977 när fondbranschen följde FN:s uppmaning att bojkotta investeringar i Sydafrika på grund av deras rasistiska apartheid-politik. 

Under åren har det etiska sparandet utvecklats till att i allmänhet kallas för ett SRI-sparande (Socially Responsible Investing). I SRI-sparandet exkluderar man ofta hela branscher såsom vapen, kärnkraft, tobak, spel och gambling, pornografi, genmodifierarde grödor och fossila bränslen. 

Men man kan exkludera även på andra faktorer såsom: 

• Affärsetik – skattesmitning, monopol, korruption
• Bolagsstyrning – hänsyn till minoritetsägare, villkor för anställda och osv. 
• Sociala faktorer – möjligheter för facklig anslutning, oschyssta arbetsvillkor, arbetsmiljö osv. 

Vad jag kunde hitta, så finns det dock ingen tydlig gemensam definition av SRI innebär. Det gör att det är upp till fondbolagen att själva tolka vad det innebär. Som jag skriver lite längre ned kan det leda till vissa problem för oss småsparare. 

Svenska Kyrkans SRI-principer för ett etik och hållbarhet i sparandet 

När jag pratade om det här med fondförvaltare och människor i finansbranschen så var det flera som pekade på problematiken, men sa också att det finns två organisationer som har riktigt bra SRI-policies som de flesta följer. Det är faktiskt Svenska Kyrkans principer för ett etiskt och hållbart sparande. 

Den svenska kyrkan förvaltar nämligen ca 7.5 miljarder kronor och har därmed en stor påverkan. Du kan läsa deras finanspolicy och placeringsanvisningar för etik och hållbarhet nedan. Det är en läsning som i alla fall jag blir glad av. 

Ett annat dokument som jag hittade med placeringsanvisningar från den schweiziska icke-vinstdrivande Ethos-fonden som arbetar med 200 schweiziska pensionsfonder. Enligt egen utsago har de arbetat i över 20 år med SRI-investeringar och jag skulle säga att det märks i hur tydliga deras 8 principer för ett etisk, hållbart, grönt och schysst sparande är. 

Hållbart sparande och hänsyn till ESG-faktorer

En vidareutveckling av det etiska sparandet är det hållbara sparandet. Utmaningen med att välja bort, som man gör i det enbart etiska sparandet, är att man inte ger någon hint om vad som är viktigt och vad man vill ha istället. Därför är det hållbara sparandet mer att man väljer och uppmuntrar de företag som är ”best-in-class”. 

Det här har på senare år utkristalliserat sig i de så kallade ESG-faktorerna (Environmental, Social & Governance). Man tar specifikt hänsyn till miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsmässiga faktorer. Det är i stora drag samma som i SRI-principerna men några exempel kan vara: 

• Miljömässig hänsyn – klimatförändring, energi, kärnkraft, hållbarhet, biologisk mångfald, rent vatten, ozonolagret, genetiska modifieringar, socio-mässiga konflikter etc. 
• Social hänsyn – mångfald, jämlikhet, jämställdhet, mänskliga rättigheter, konsumentskydd, djurrättsfrågor, schyssta arbetsvillkor etc. 
• Bolagsstyrningsmässig hänsyn – lednings- och styrelsestruktur, anställningsvillkor, ersättning, policies, lobbying, skattepolicy, investeringspolicy etc. 

Fler och fler fonder och företag börjar idag ta hänsyn till just de här ESG-faktorerna vilket är väldigt glädjande. Men precis som i det etiska sparandet så finns det inga generella eller gemensamma principer så det är upp till företaget självt att välja. 

Risken för minsta gemensamma nämnare i det hållbara sparandet

Den otydligheten leder dock till vissa oförutsägbara resultat. Säg att vi småsparare vill undvika vapenindustri och tobak eftersom det inte är branscher vi vill stödja och ge näring åt med våra pengar. 

Den ena fonden tolkar SRI-direktiven hårt och exkluderar dessa helt. Den andra fonden tolkar dem enligt ESG-principerna och väljer att påverka dem via bolagsstyrningsaspekten. Det leder till att du i ditt sparande kommer att få den minsta gemensamma nämnaren av dessa två fonders tolkningar. 

Väljer man då flera fonder så är risken ganska stor att man får ett sparande som man själv inte tänkte. Särskilt också eftersom många policies ”bara gäller” om upp till 96 procent av fondens innehåll. Det behöver inte vara något fel, men kan vara bra att vara medveten om. Det är där som etik- och hållbarhetsmärkningarna kommer in i bilden. 

Påverkanssparande och ”impact investing”

Den sista typen av sparande är, enligt mig, påverkanssparandet eller det som på engelska kallas för ”impact investing”. Påverkanssparandet är självklart en del av både det etiska och hållbara sparandet. Man kan säga att det handlar om att dra SRI och ESG till sin spets. 

I påverkanssparandet tar man lika stor hänsyn till den påverkan som ens investering eller sparande kommer att ha som till den finansiella avkastningen.

Det är en den slutgiltiga kombination av välgörenhet eller filantropi med det traditionella sparandet. Förmodligen är det också en av förklaringarna till varför det här är populärt hos oss i 70-, 80- och 90-talister. Varför behöva vänta med att göra ett avtryck till sen när vi kan göra det idag?

I påverkanssparandet väljer man ofta ut ett tema som man vill stödja på marknadsmässiga villkor. De vanligaste temana som jag har sett och investerat själv i är mikrolån och solenergi – ofta i kombination.

Det som ändå ger mig hopp om framtiden är också hur mängden kapital i påverkanssparandet ökar. På mindre än fyra år har kapitalet mer än 10-dubblats, om än från en låg nivå. Men jag märker också att det här något av det som är mest intressant när jag pratar med er läsare. 

Det handlar nämligen inte längre om att välja mellan att ge till välgörenhet och göra gott eller få en avkastning. Nu kan vi äntligen både få göra en social- och miljömässig skillnad samtidigt som vi tjänar pengar. 

Påverkanssparande (”impact investing”) flyttar pengar från välgörenhet till sparande 

Min mamma berättade att redan när jag var liten så ville jag flyga över Afrika och kasta ut pengar från ett flygplan. Att bidra till andra har varit en viktig del och jag och Caroline försöker varje år bidra med ett antal tusen till välgörenhet. Vi köper gåvor till Unicef, vi sponsrar fadderbarn via olika organisationer och så vidare. 

Problemet med det här är att det är ”bara” några tusenlappar om året. Påverkan även om den inte är försumbar, så är den högst marginell. Det kan jämföras med att vi har betydligt större summor i vårt vanliga sparande och i företagen. 

Tack vare påverkanssparandet så ger det mig möjligheten att skapa en större påverkan, eftersom jag kan sätta av en del av sparandet i investeringar där jag inte bara får behålla pengarna, men kan dessutom generera en marknadsmässig avkastning. 

37 gånger större påverkan från en kommersiell krona än en välgörenhetskrona

Som exempel kan jag ta Trine. Det är ett Göteborgsbaserat företag som, via crowdfunding, finansierar företag i Afrika så att de kan köpa in och sälja solpaneler. Vi svenska kunder kan finansierar deras projekt med start på några hundralappar.

Från dess att jag besökte dem sommaren 2017 och gjorde ett reportage om deras verksamhet till hösten 2018, har jag lagt in mer än 120 000 kronor. Det är mer än 10 000 kr i månaden och summor som jag handen på hjärtat inte hade skänkt bort i ren välgörenhet. Men eftersom den förväntade avkastningen är 6,5 procent så tycker jag att det är värt risken. 

Jag pratade om det här fenomenet med en av Trines grundare Christoffer Falsen som i intervjun med mig som sa att: 

En investerad kommersiell krona har upp till 37 gånger större påverkan än en välgörenhetskrona.

Christoffer Falsén, grundare och CFO Trine

Det beror på anledningar som den jag skrev ovan, men även på grund att man får en ränta-på-ränta-effekt i investeringar som man inte får i välgörenhetsprojekt. Det som jag och många andra nämligen alltid gör med pengarna som man får i avkastning t.ex. från Trine är ju att investera om dessa i nya projekt. På det sätt ökar ju hela tiden mängden pengar som gör gott och bidrar till avkastning. 

FN:s globala mål för en hållbar värld

När man pratar om påverkanssparande tror jag att det är viktigt att urskilja vad det är man vill påverka. Den bästa sammanställningen av mål att påverka för att göra gott anser jag vara FN:s 17 globala mål för en hållbar värld. 

Det är mål som syftar till att fram till 2030 uppnå de fyra stora utmaningarna som världens länder har kommit överens om: 

• Att avskaffa extrem fattigdom
• Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen
• Att främja fred och rättvisa
• Att lösa klimatkrisen

Jag vet få andra mål som jag vill att mina pengar ska påverka än målen ovan. Allt ryms i dessa 17 mål. 

UN PRI – FN:s principer för ansvarsfulla investeringar

FN har även de senaste åren försökt hjälpa finansbranschen att skapa en gemensam standard för ett etisk, hållbart och ansvarigt sparande. Arbetet som har inkluderat finansbranschen har resulterat i följande sex principer som kallas för UN PRI:

1. Beakta miljömässiga, sociala- och ägarstyrningsaspekter i investeringsanalyser och beslutsprocesser.
2. Vara aktiva ägare och inkludera ESG-faktorer i ägarpolicy och processer.
3. Eftersträva att våra portföljbolag ger öppen och tillräcklig rapportering om ESG-frågor.
4. Verka för att PRI accepteras och implementeras av andra investerare och aktörer i investeringsbranschen.
5. Samarbeta med andra aktörer för att implementeringen av PRI effektiviseras.
6. På årsbasis rapportera och redovisa hur arbetet med dessa ansvarsfrågor implementeras.

Det vill säga att det till stor del handlar om att ta hänsyn till de SRI och ESG-faktorer som jag skrev om ovan. De senaste fyra åren har antalet fondbolag och banker som har tagit sig an dessa principer ökat i antal från 50 till över 1 500, vilket är ett gott tecken. Mängden förvaltat kapital under PRI-principerna har också ökat på tio år från 10 000 miljarder USD till över 70 000 miljarder USD.

Märkningar och tips för schysstare, grönare och ett mer etisk och hållbart sparande

Även om det händer mycket inom området etiskt och hållbart sparande och investerande, upplever jag att vi fortfarande bara är i början. Få saker är standardiserade, märkningar tar hänsyn till olika saker och det är svårt att få en riktig tydlig överblick. Å andra sidan är det svårt att vara först ut och ha alla fördelar som kommer med 30 års erfarenhet.

Det finns några olika märkningar och tips som vi småsparare kan använda för att spara lite schysstare, lite grönare och mer etiskt och hållbart.

FN PRI

Många fondbolag, t.ex. AMF Fonder, har börjat visa på sin hemsida och i sina fondlistor att de följer FN:s principer för ansvarsfulla investeringar. Det är bra eftersom de både tar hänsyn till ESG-principerna och försöker sprida dem till andra företag.

Morningstars planetmärkning och CO₂-mätare

Morningstar är verktyget som jag använder mest för att utvärdera fonder. Sedan ett tag tillbaka har de tillämpat en hållbarhetsmärkning i form av en till fem planeter. Det är en bra märkning, men man behöver vara medveten att den bara jämför fonder i samma kategori. Den bästa fonden i Mordor-branschen kommer ha 5 planeter, medan en bra grön energi-fond kan bara ha 4 planeter eftersom det finns några bättre i samma kategori. Vid snabb anblick visar det dock att Mordor-fonden är bättre trots att den ena är grön och den andra syndig.

För bara ett par veckor sedan lanserade Morningstar även en CO₂-mätare som jag tycker har mycket potential. Den visar nämligen ett CO₂-riskvärde och en exponering mot fossila bränsen. Det räknas om i ett hållbarhetsvärde som man kan använda för att jämföra t.ex. globalfonder med varandra, Sverige-fonder med varandra och så vidare.

Svanen-märkning av fonder

En av de senaste märkningarna på den svenska marknaden är Svanen-märkningen av fonder. Jag upplever att fonderna utvärderas på samma PRI-, ESG- och SRI-principer som tidigare nämnt. Även om jag är positiv i sak, upplever jag att mervärdet Svanen bidrar med, bortom intygsgivandet via sitt varumärke, är begränsat. Särskilt eftersom knappt ett 20-tal fonder är certifierade. Men cudos för att de drar sitt strå till stacken.

Climetrics – märkning för utländska fonder

En utländsk märkning av etiska och hållbara fonder görs av företaget Climetrics. Genom deras betygsättning av ett till fem löv kan man följa vilken klimatpåverkan, transparens och påverkan på energiomställningen som fonden har.

Hållbarhetsprofilen.se

Det sista tipset är hallbarhetsprofilen.se. Det är ingen märkning utan ett standardiserat sätt för svenska fonder att rapportera sitt etiska och hållbara arbete. Det är alltså mer av en informationsstandard och databas än en certifiering, märkning eller kvalitetsstämpel. Även den här är helt ny och lanserades i augusti 2018.

Nedan följer några av de loggor att ha koll på. Övre raden från höger – FN PRI, Climetrics, Morningstars planeter, Svanen-märkningen och hållbarhetsprofilen.se.

Bästa fonderna 2019 – en större hänsyn till hållbarhetsaspekten

I början av varje år gör jag och Caroline en sammanställning av de bästa fonderna för innevarande år (t.ex. bästa fonderna 2018) och så kommer vi att göra även nästa år. I den sammanställningen kommer vi att ta en större hänsyn till hållbarhetsaspekten.

Redan nu kan vi ge några tips om vilka fonder som tenderar vara bäst utifrån de etiska och hållbara aspekterna:

• Fondbolaget SPP:s Plusfonder 
• Länsförsäkringars FossilSmart
• Swedbank Robur Ethica-fonder
• XACT Sverige
• SEB Green Bond (räntefond)
• SPP Grön obligationsfond

Notera att jag ovan inte ger någon annan rekommendation än att de är bra ur ett etiskt och hållbart perspektiv. Jag har t.ex. åsikter om avgiften i dessa fonder. Men en större sammanvägning kommer som sagt i januari. 

För att inte missa den, prenumerera gärna på nyhetsbrevet: 

Kritik mot klimatsmart sparande 

Uppdatering 181126: Som jag skrev ovan så kunde jag föreställa mig att det skulle vara ett så kontroversiellt ämne att prata om ett lite schysstare, lite grönare, lite mer etiskt, hållbart och klimatsmart sparande.

Det finns många artiklar och personer i finansbranschen som påstår att miljömärkningarna är bluff, det inte gör någon skillnad, att det är ett sätt för bankerna att ta betalt (när de inte längre kan ta betalt för t.ex. aktiv förvaltning), att det inte fungerar med exkludering för att det finns så mycket kapital och att klimatsmart sparande är till för kapitalister som bara vill känna sig lite bättre.

Några av de bästa kritiska artiklarna är följande (tack Morgan för tipsen):

• Fyra feltänk kring fossilfria fonder
• Förr flydde etiska, nu flyr ofssilfria fonder sitt ansvar

Jag har full respekt för Jonas Lindmark på Morningstar som har skrivit artiklarna ovan. Han är skriver väldigt läsvärda krönikor och han har sina poänger. Jag är kanske naiv, blåögd och dum, men jag vill ju gärna tro på att vi sparare kan göra skillnad.

Jag tycker mig också känna igen den här kritiken från så många andra sammanhang. Det brukar alltid låta som ”kunderna är intresserade”, ”det går inte”, ”det gör ändå ingen skillnad” och så vidare. Men jag tänker att det finns många sammanhang vi konsumenter, arbetare och sparare har gjort skillnad.

Det finns en anledning till att crowdfunding och liknande koncept fungerar. Kanske inte i den utsträckning vi skulle önska, men om man inte börjar med ett litet steg, hur ska man då kunna komma någonstans? Sedan tänker jag framförallt också – om inte vi ska börja ta tag i de här frågorna, vem ska då göra det?

Som sagt, kanske naivt, kanske dumt, men jag vill ju gärna tro på att det går. Jag tycker mig också (med risk för confirmation bias) se att det faktiskt fungerar, särskilt i människor runt mig. Det är få personer (även om de finns) som idag säger – ”fuck miljön, ge mig den högsta möjliga avkastningen”.

Om det finns bättre alternativ än det som jag har skrivit ovan, så är jag också verkligen öppen för förslag. Kommentera gärna. Tack! :-)

Överkurs: Låt dina sparpengar göra nytta direkt

Det finns även alternativa sätt att låta sina pengar komma i arbete direkt. Dessa alternativa sätt har ofta en hög risk – eftersom man kan förlora hela insatsen – de är ofta mindre reglerade, har en dålig likviditet och har en sämre insyn än t.ex. fonderna i förra stycket. Det är därför jag benämner dem som överkurs.

Är man dock medveten om risken man tar och har dem bara som en del i den aktiva hinken då tycker jag att de är goda alternativ. De två alternativen som jag gillar mest, har lagt egna pengar i och har samarbete med är: 

• Läs mer om Trine – finansiera solpaneler i Afrika

Jag har även besökt deras verksamhet och jag har även ett samarbete med dem. Nedanstående två alternativ kan du se som förhandstips då jag håller på att utvärdera dem i detta nu:

• ETC Sol – finansiera solpaneler i Sverige
• Oikocredit – finansiera mikrolån runt om i världen

Dessa två alternativ hoppas jag få återkomma mer om lite längre fram.

Slutord – låt oss göra rätt saker

Jag tror att hur man än vänder och vrider på det så påverkar vi som sparar pengar miljön. Det ger oss ett ansvar och en möjlighet att påverka. Genom att flytta våra sparpengar, genom att mejla våra fondförvaltare eller själva välja vilka aktier vi köper så bestämmer vi vad vi vill se mer av i framtiden. Är det klimatsmarta företag eller är tyska kolgruvor?

Jag är en stark förespråkare för att hela tiden ställa sig frågan: 

• Gör jag verkligen rätt sak på rätt sätt nu?

Precis som man kan vara upptagen utan att få saker gjort, är det lätt att fokusera på fel saker i klimatfrågan. Jag tänker nämligen att om jag t.ex. skulle sluta kör bil helt och hållet, det skulle spara mindre än ett ton koldioxid per år. Om jag däremot placerar om 100 000 kr från att släppa ut 1 ton istället för 6 ton, då har jag gjort en fem gånger större påverkan. Multiplicera det med 10 om du gör med 1 000 000 kr istället och så vidare.

Du som följt podden ett tag vet att det här är ett ämne som ligger mig och Caroline varmt om hjärtat, så vi hoppas få många möjligheter att återkomma till dessa frågorna. Om du har fler tips på klimatsmarta sparanden – dela gärna med dig i kommentarerna. 

Tack för stödet via Patreon

Först och främst tack till dig som stödjer oss via Patreon och gör dessa artiklar och fördjupningar möjliga. Den här artikeln har tagit över 30 timmar i anspråk i form av research, förberedelse av powerpoint, inspelning, efterbearbetning och inte minst att skriva dessa nästan 15 A4-sidor text. 

För dig som inte vet vad Patreon är så är det ett verktyg för dig som följare att stödja oss ekonomiskt om du gillar vårt arbete. Du kan på månadsbasis skänka oss en valfri summa motsvarande en kopp kaffe eller spotify-abonnemang. Det är helt upp till dig. Vi är glada och tacksamma oavsett nivå. 

Som tack för hjälpen försöker vi även lägga ut lite extra-material samt så ger vi även från tid till annan tips på möjligheter till alternativa investeringar. Läs mer på Patreon

• RikaTillsammans på Patreon.com

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då kommer du sannolikt även gilla följande artiklar:

• Din och min klimatbudget är ca 38 ton koldioxid. Totalt. - Intervju om klimathotet med bloggaren och hållbarhetsexperten Sören Andersson
• Trine - Ett klimatsmart sparande med stor social nytta - Investering med möjlighet till avkastning, social samt miljömässig nytta
• Låt dina pengar göra skillnad i världen - Krönika i Svenska Dagbladet om at spara etiskt, hållbart och långsiktigt...
• Christoffer Falsen om Trine och hållbart sparande - Intervju med Trines grundare om att spara hållbart och hur välgörenhet inte gör störst nytta...
• Trine: tjäna pengar hållbart på att finansiera solenergi i Afrika - Reportage från mitt besök i Kenya kring verksamheten på plats och bönderna som använder solpanelerna...
• Better Globe - Min erfarenhet efter att ha varit kund i 10+ år
• Bästa fonderna 2021 - De bästa indexfonderna, hållbara fonderna, räntefonderna och övriga fonderna för ditt sparande och din portfölj 2021

Vad tänker du? Låt oss hjälpas åt!

Om du har frågor, kommentarer eller funderingar, skriv dem gärna i kommentarerna nedan. Jag vill gärna även skicka med följande två frågor: 

• Har du andra tips och råd kring ett grönt sparande?
• Hur gör du för att spara mer etiskt och hållbart?

Tack än en gång för den här gången och så ses vi nästa söndag! :-) 

Jan och Caroline Bolmeson

25 november, 2018

Den här artikeln publicerades söndagen 25 november 2018 klockan 13:51 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Hållbart & etiskt sparande.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.