Uppföljning av portföljerna, Stockholmsbörsen & LYSA 2019

Förra året var ett exceptionellt år för alla som tog risk i form av sparande på börsen. Alla portföljerna hade sina bästa år sedan start. Svenska börsen slutade på +35,0 % och globalindexet MSCI World Gross (USD) slutade på +28,6 %. I dagens artikel följer vi upp både portföljerna och fondroboten LYSA för 2019. Vi kastar även ljus på några av de vanligaste misstagen som man ofta gör när man ska jämföra portföljer och historisk avkastning.

Så här två veckor in på ett nytt år och decennium är det ett ypperligt tillfälle att göra en återblick på det gångna året. Syftet är jämföra utfallet med planen, få feedback kring vad som fungerat och inte samt se om förutsättningar eller antagande har förändrats. Tillsammans med förra veckans avsnitt om de bästa fonderna 2020 ligger den här analysen till grund för nästa veckas avsnitt ”Ombalansering 2020”.

I den artikeln knyter vi ihop säcken med eventuella förändringar i portföljerna för året samt genomför själva fondbytena. Sedan kommer vi precis som brukligt, varje år sedan 2014, inte att röra portföljerna de kommande 12 månaderna. Det är den stora fördelen med att investera passivt, billigt, globalt, regelbundet och långsiktigt. Man väljer ut riktigt bra spelar till sin laguppställning och sedan låter man dem göra sitt jobb och håller fingrarna i styr. Att dessutom all forskning pekar på att det kommer ge bäst förutsättningar för lyckas och dessutom slå majoriteten av andra småsparare är en riktigt stor bonus.

Du som på vår inråden använder en fondrobot som t.ex. LYSA kan vila tryggt i att det var ett bra val det gångna året. Det är ett lika bra val för det kommande året och det bäst av allt – du behöver inte göra någonting. Du behöver inte gå på vår rekommendation om de bästa fonderna, du behöver inte ombalansera, du behöver inte byta fonder. Egentligen behöver du knappt läsa den här artikeln (även om det kan vara skoj med vår analys av utfallet). ?

För dig som också gillar grafer, statistik och jämförelser kommer vi gå lite bananas i den här artikeln. Det är kommer vara mycket ”nice-to-know”-information, men det viktigaste kan egentligen sammanfattas i följande punkter:

• Alla portföljerna presterade enligt plan mot index
• Globala barnportföljen och Lysa 90/10 presterade +29,4 % resp. +28,2 %
• Nybörjarportföljen och LYSA 60/40 presterade +22,2 resp. +19,3 %
• RikaTillsammans-portföljen gick osannolikt bra med +20.0 % (Bästa året sedan 1995)
• Den svenska börsen gick +35.0 % vs globala börsen +34,2 %
• Det var ett historiskt sett mycket bra år för alla som tog risk (=hade aktier)
• Så länge inte målen har förändrats, du har bra balans i helheten, finns inte mycket förändringar att göra

Som synes presterade Lysa marginellt sämre än våra egna portföljer i år och sämre än om man bara valt en enskild global indexfond som Länsförsäkringar Global Indexnära eller Avanza Global. Det kommer en fördjupande analys längre ned i artikeln.

I korthet handlade det om att Lysa har en större exponering mot tillväxtmarknader än mina portföljer och det globala indexet som de andra fonderna följer. Tillväxtmarknaderna gick 2019 sämre än det globala börsindexet (+18.8 % vs. +28.6 %). Det är en stor förklaring. Den andra skillnaden var också att högre exponering mot Sverige på bekostnad av investeringar i USD. Det ledde till att man gick miste om en del av valutaeffekten där tillgångar i USD fick en skjuts på ca +6 procent. Den tredje skillnaden var guldet i våra portföljer som hade ett rekordår och slutade på 7 års högsta i förhållande till den svenska kronan.

Betyder det här att något? Nej, inte ett dugg i min värld. Vi har kvar våra pengar på Lysa och vi kommer fortsätta månadsspara både till oss själva, företagen och barnen. Den främsta anledningen är att man inte kan dra någon slutsats från ett enskilt år. Avvikelsen ligger inom felmarginalen och det kunde lika gärna slutat tvärtom. Egentligen var det bara tur att vi inte har mer tillväxtmarknader i våra portföljer, då hade de också presterat lite sämre. Mer om det i nästa veckas avsnitt.

Grattis till ett fantastiskt gånget börsår och lycka till med ditt firande! ??
Jan och Caroline
Uppdaterad: 2020-01-12

Få uppdateringar, tips och nyheter till din mejl

Vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt, det kommer ut ca en gång i månaden och innehåller bloggens bästa artiklar och tips på hur du kan ta din privatekonomi och ditt sparande till nästa nivå. Dessutom får du när du anmäler dig ett par välkomstbrev som plockar guldkornen från de senaste 10 årens artiklar.

Fira att du har haft ett riktigt bra år!

Först och främst skulle jag faktiskt rekommendera att du tar ut lite pengar från ditt sparande och firar. Det är lätt att glömma bort att syftet med vårt sparande är att det ska konsumeras förr eller senare i linje med det som är viktigt för dig. För mig personligen ligger det lite närmare hjärtat då min far gick bort innan hade fyllt 50 år. Det är således inte alltid säkert att vi finns kvar när tidshorisonten för vårt sparande inträffar. Sedan handlar det inte om att gå bananas, utan att göra det på ett ansvarig sätt.

Forskningen pekar på att det mest lycka för pengarna får man med flera mindre upplevelser med människor man tycker. Något vi diskuterade i avsnitt #116:

• Om inte pengar gör dig lycklig, då spenderar du dem nog fel... - Åtta framgångsfaktorer för att få mer lycka från dina pengar...

Den andra fördelen blir ju också att du får njuta av det som du har skapat och klappa dig själv på axeln. Annars blir det ju hela tiden som att man bakar en kaka, men aldrig smakar på den.

Ha en strategi som fungerar oavsett hur marknaden går

Om vi tittar generellt hur börsen gick föregående år så var det på alla sätt och vis ett bra börsår. Särskilt intressant var det då året innan, 2018, avslutades med en nedgång på nästan 20 procent. Något som de flesta av oss redan har förträngt. Vi skrev om det ganska mycket i förra årets artikel när vi utvärderade av 2018 och manade till lugn. Det kändes lite misärigt och varken vi eller experter förutsåg den utveckling vi fick under året. Det visar på vikten att inte försöka förutsäga marknadens utveckling.

Vi ägnade en stor del av förra årets artikel om att inte falla i misstaget att förändra sin strategi givet att ens mål inte har förändrats. Att försöka tajma marknaden kostar nämligen småsparare mellan 1.5 – 2.0 % om året i årsmedelavkastning.

The average investor’s return is significantly lower than market indices due primarily to market timing.

Daniel Kahneman, Nobelpriset i ekonomi 2002

Samma sak gäller i år. Balansera din risk, bygg en strategi som inte kräver förutsägelse av marknaden och håll till dig till den så länge dina mål inte förändras. Det enda vi kan säga om hur det kommer gå i år är att det kommer hamna någonstans mellan ca -40 % och +50 % med 95 % sannolikhet.

Misstag #1 – Jämförelse mellan olika index

I den här artikeln tänkte vi också gå genom några vanliga fallgropar och trick som används i finansbranschen, kanske inte direkt för att luras (även om det har hänt), men i alla fall för att försköna verkligheten. Den första relativt enkla frågan är:

Hur gick börsen i Sverige förra året?

Problemet är att det inte är en så enkel fråga att svara på. Tittar vi på följande graf så innehåller den tre svar på frågan – alla tre helt korrekta. Problemet är att vi har ett spann på nästan 10 procent(!).

Grafen ovan visar 3 av mer än 50 index för Stockholmsbörsen. Jag har i ovan valt mitt favoritindex SIXRX och det vanligaste som man oftast refererar till i form av OMXS30. Ett index är en lista på förhand bestämda aktier enligt vissa kriterier. OMXS30 är en lista med de mest handlade eller omsatta aktierna på den svenska börsen. Redan där kan man tycka att man är överens att man jämför med Stockholmsbörsen och att man pratar samma sak. Men icke.

Det indexet i sin tur delas upp i två varianter. Ett så kallat prisindex (PI) som exkluderar utdelningar och ett grossindex (GI) som inkluderar utdelningar. En utdelning är den vinst som företagen delar ut till oss aktieägare direkt om vi äger aktien eller indirekt om vi äger fonder. Som synes är det ju en väldigt stor skillnad i avkastning. Notera här också hur mycket enklare det är för en oschysst finansiell rådgivare att jämföra din utveckling med ett prisindex och ett grossindex. Ribban för jämförelse blir nästan 5 procent lägre och får saker att se betydligt bättre ut. Det här har tyvärr hänt mer än en gång.

Nästa misstag är att jämföra olika typer av index. Mitt favoritindex att jämföra med är SIXRX. Till skillnad från OMX30-indexets 30 mest omsatta bolag, innehåller det ALLA bolag på Stockholmsbörsen och inkluderar alla utdelning. På det sättet är det också det absolut tuffaste indexet att slå i Sverige. Den andra fördelen med SIXRX-indexet är att fonden SEB Sverige Index, som vi skrev om i förra veckan, följer exakt det här indexet. Man kan alltså få det till en kostnad på 0.27 %.

Det är också anledningen till att jag inte är jätteförtjust i gratisfonden Avanza Zero som följer OMX30-indexet (mer korrekt SIX30RX). Avanza Zero har gått och kommer med stor sannolikhet även i framtiden gå sämre än SEB Sverige Index-fonden. Intressant med att den har 320 000 ägare i dagsläget mot SEB Sverige Index-fondens 14 822 ägare. Kanske den här artikeln gör att vi kan få ett litet skifte i det ägarantalet. Det vore i alla fall bäst för spararna.

Således jag anser att om man investerar i Sverige så ska man jämföra sig mot SIXRX eller om man vill vara rättvis med SEB Sverige Index. Det är nämligen den fonden och avkastningen man kan få utan att anstränga sig något. Resonemanget är:

Varför hålla på och investera i svenska aktier när jag kan få SIXRX-indexets avkastning till en avgift på 0.27 %

Jag är så säker på det här att jag har utestående vad med kompisar som är aktiva aktiesparare om att min fond slår dem på 10 års sikt.

Majoriteten av alla sparare underpresterar mot SIXRX

Avanza har en fantastisk funktion som sammanfattar ens gångna år. I en av bilderna visar de också hur det har gått för den genomsnittlige investeraren. Tillsammans med andra bloggare som Lundaluppen och Utdelningsseglaren har jag haft koll på dessa siffror sedan flera år tillbaka. Nedan är dessa siffror utritade tillsammans med SIXRX-indexet:

Den genomsnittlige Avanza-spararen har underpresterat mot SIXRX 9 av 11 år. Naturligtvis innehåller ovanstående bild mängder av osäkerhetsfaktorer, såsom att alla sparare på Avanza har inte 100 % aktier-portfölj, inte investerar i Sverige och så vidare. Men resultatet går ändå i linje med forskningen som säger att den genomsnittlige småspararen underpresterar mot index. Det amerikanska forskningsbolaget Dalbar visar varje år att över en 10 års period underpresterar de amerikanska småspararna mot det amerikanska S&P500 indexet med nästan 4 procent (4.88 % vs 8.50 %). Det är således inte orimligt att anta att det stämmer även i Sverige.

Den här underprestationen kostar också väldigt mycket pengar. Skillnaden i årsmedelavkastning är 5.3 % vs indexets 10.5 %. Det är svårt att relatera till spontant, men räknar vi om det i siffror så motsvarar det på en 11-års period där man startade med 100 000 kr en skillnad på 177 000 kr eller 300 000 kr. Det är alltså inte snutet ur nästan.

Samma tendens kan ses på Nordnet eftersom våra portföljer med indexfonder är topprankade bland 200 000 sparare. Något jag skrev om i tisdags.

• Indexfonder - Alla portföjerna topprankade på Shareville! - Vilket inte är oväntat samtidigt som det både är kul och tyvärr lite ledsamt

Den ledsamma insikten är att de flesta på Avanza/Nordnet hade varit bättre på det med SEB Sverige Index än med det som de har i sin portfölj idag.

Misstag #2 – Jämför du indexen på rätt sätt?

Nästa misstag när man väl har valt rätt index att jämföra är att se om man jämför dem på korrekt sätt. I bilden nedan visar jag hur det globala börsindexet MSCI World Gross utvecklade sig mot Stockholmsbörsen (SIXRX). I båda dessa fallen inkluderar nu indexen utdelningar.

Den naturliga slutsatsen från den här grafen är ju att det var mycket bättre att investera på Stockholmsbörsen än i en globalfond som vi brukar tjata om. Svenska börsen gjorde ju +34,97 procent och en globalfond som följer MSCI World gjorde bara +28.59 – även om det naturligtvis också är ett lysande resultat. Problemet är att här har man då trillat i nästa fälla. Kommer du ihåg följande bild från förra veckan?

Majoriteten av MSCI World investerar ju i USA och i andra valutor, inte i svenska kronor. Misstaget är att man inte har jämfört indexen på rätt sätt. Det ena indexet är ju i svenska kronor och det andra är i dollar. Det vill säga att man behöver räkna om dem båda i svenska kronor. Då ser resultatet ut som följer:

Omräknat till svenska kronor blir skillnaden jättestor. Det globala indexet omräknat i Svenska kronor slutade på 34.21 % i paritet med den svenska börsen. Det här visar valutans påverkan på ens investeringar. Förra året var det positivt för oss i Sverige med att den svenska kronan försvagades eftersom vi fick en extra skjuts på ca 6 % tack var det. I framtiden kan det gå åt precis andra hållet. En parentes är att det här är extra viktigt att tänka på när man jämför räntefonder i utländsk valuta, där kan många gånger valutarörelsen vara större än själva räntefondens rörelse.

Misstag #3 – Enkelt att fiffla med tidsperioder

Det tredje misstaget man ofta gör är att använda olika tidsperioder. Man kan nämligen nästan alltid välja en tidsperiod som visar det som man vill visa. Ett exempel är att titta på Stockholmsbörsens årsmedelavkastning. Nedanstående bild visar årsavkastningen varje år sedan 1970. Den har ett årsmedelvärde på 14,83 %.

Om vi däremot väljer en helt annan period och lägger på de 100 åren mellan 1870 och 1970, då får vi en graf som ser ut som följer:

Med en årsmedelavkastning som är hela 5.5 procent lägre. Man kan cherry-picka i princip vilken period man vill för att visa olika siffror. Jag personligen gillar ju vara försiktig och pratar därmed sällan om mer än 7-8 procent per år. Bättre att ge en för låg siffra i sammanhanget än en för hög.

Förvänta dig INTE en jämn avkastning om 7-8 procent per år

När vi ändå är inne på ämnet. När jag säger 7-8 procent om året så visar graferna ovan tydligt att det väldigt sällan blir just 7 eller 8 procent ett enskilt år. Nedanstående visualisering är inspirerad av Nordnet där man grupperade årsavkastningarna per intervall:

Den visar tydligt att det är ett enda år där avkastningen slutade på 7 % (1994), ett år på 9 % (2017) och inget år på +8 % sedan 1980. Snarare är det som så att ett enskilt år kan man förvänta sig en extrem avkastning. Det syns också på bilden att >30 % är inget ovanligt, precis som -30 % har inträffat flera gånger. Nedan följer samma bild för det globala MSCI World Gross (USD)-indexet mellan 1970-2019:

Staplarna är som synes lite mer jämnt fördelade runt mitten jämfört med den svenska börsen, men fortfarande ser vi att det inte är ovanligt med höga årsavkastningar. Årsmedelavkastningen för perioden 1970-2019 är 9,96 % vilket är lägre än den Stockholmsbörsen för samma period som är 14,8 %. Observera dock skillnaden i valuta och inflation.

På långa tidsperioder bör man ta hänsyn till inflationen

En sista komplicerande faktor är att man i jämförelser över långa tidsserier bör ta hänsyn till inflation. Inflationen innebär att våra pengar minskar i värde över tid. Ett klassiskt exempel jag brukar använda är att en T-Ford i början av 1900-talet kostade ca 200 dollar eller 450 gram guld. 100 år senare kostade en ny Ford ca 20 000 dollar, men fortfarande 450 gram guld. Valutan hade förlorat nästan 97 % av sitt värde över 100 år. En hundralapp som ges till en nyfödd i doppresent förlorar ungefär 25 procent av sitt värde till studenten. Det är alltså något som behöver tas hänsyn till.

Den svenska riksbankens mål är att våra pengar ska förlora 2 procent i värde per år. Inte som att vi sätter in 100 kr i januari och det är 98 kr kvar i december (som iof hade varit ärligare) utan att vi bara kan köpa saker motsvarande 98 kr i december. Avkastning där man har räknat bort inflation kallas för real avkastning. Avkastning där man inte har tagit hänsyn till inflationen kallas för nominell avkastning. Alla mina siffror i artikeln är nominella. Dock visar följande två grafer på inflationens effekt.

Notera hur skillnaden inte är jättestor per stapel. Den genomsnittliga årliga medelavkastningen är 12.8 % nominellt och 9.9 % realt. Fortfarande väldigt högt. Spontant låter det inte heller som att det kommer göra en så stor skillnad. Men låt oss titta på den ackumulerade avkastningen:

Det är således en ganska stor skillnad i kronor och ören. Jag brukar generellt sätt använda tumregeln att dra ifrån 2 procent på årsmedelavkastningen för att korrigera för inflation. Om jag räknar på 7 % nominell avkastning så är målet 5 % realt. Det här är inget man behöver göra något med rent konkret, men det är bra att ha i bakhuvudet att inflationen faktiskt spelar en stor roll över tid.

Tiden är småspararens enda riktiga vän

Jag brukar alltid tjata om att spara långsiktigt och anledningen kan ses i nedanstående två bilder. Den första är en variant av ovan som visar Stockholmsbörsens avkastning per år sedan 1870. Tolkningen av bilden är att stapeln visar hur värdet på 100 kr förändras från 1 januari till 31 december det innevarande året. En hundralapp i januari 1999 växte till ca 170 kr i slutet av december samma år. På samma sätt förlorade en hundralapp 1 januari 2008 nästan 40 kr i värde fram till december.

Här syns det tydligt att vissa enskilda år kan börsen backa med över 20 procent utan problem. Nedanstående graf är en så kallad ”Max Drawdown”-graf som visar den största nedgången under perioden, tiden för återhämtning och den genomsnittliga nedgången.

Det räcker således inte titta på nedgången ett enskilt år, man behöver räkna på den ackumulerade nedgången över flera år. I grafen ovan har jag dessutom bara räknat på årsbasis. Skulle vi tittat på en högre upplösning (t.ex. dagar) så skulle nedgångarna högst sannolikt varit djupare. Att investera på 12 eller 24 månaders sikt är således ingen jättehit enligt min mening eftersom man riskerar förluster på långt över 20 procent.

Lösningen är att istället investera över längre tidsperioder. Nedanstående graf visar istället sparande med en sparhorisont på 10 år.

Notera skillnaden mot grafen förut med en sparhorisont på 1 år. Vi har betydligt färre negativa staplar. Vi har dessutom ingen 10 års period sedan andra världskriget som har haft en negativ årsmedelavkastning. Snittet för årsmedelavkastningen ligger dessutom på ca 9.2 % enligt tidigare bild. Tricket är alltså att investera på lång sikt.

Ju längre sparhorisont, desto större sannolikhet för att få en positiv och jämn årsmedelavkastning

Ovanstående påstående bekräftas av nedanstående sammanställning av högsta, lägsta och medianårsmedelavkastningen per sparhorisont.

Notera framförallt hur mycket jämnar avkastningen blir för varje år vi lägger till i sparhorisonten. Det är också intressant att se hur den maximala förlusten blir mindre och mindre per sparhorisont och i princip försumbar på 18 års (=barnsparande) och 25 års sikt (=pensionssparande). Nedanstående bild visar antalet positiva utfall per rullande sparhorisont:

På 10 års sparhorisont kommer fler än 9 av 10 av alla sparhorisonter sannolikt att sluta på plus. Notera dock att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Det ger dock en hint anser jag. ?

Varningens finger till dig som sparat mindre än 10 år!

En sak som jag notera på sistone är att riskvilligheten är väldigt hög. Det är inte särskilt konstigt då vi har haft ett decennium av i princip bara uppgång. Det märks t.ex. i nedanstående graf:

Det vill säga att de flesta investerarna har inte upplevt en riktig nedgång.

Den genomsnittlige 40-årige investeraren har idag inte upplevt IT-bubblan 2000. Den genomsnittlige 30-årige spararen har inte upplevt finanskrisen 2008.

De största nedgångarna syns i maximal nedgångs-grafen nedan:

Den genomsnittliga nedgången har bara varit -5.9 procent mot det historiska snittet på -21.5 procent. Den maximala nedgången under perioden var -27.4 % att jämföra med över 60 % under hela perioden 1870-2019. Min poäng är alltså att så som börsen har varit och framförallt känts de senaste åren, det är inte så det brukar vara historiskt. Det kan vilken sparare som har upplevt Asien-krisen, IT-bubblan och Finanskrisen intyga.

Jag är bara mån om att du ska slippa samma läxa som min mentor gav mig:

När en person med pengar träffar en person med erfarenhet, då händer alltid samma sak. Personen med erfarenheten får pengarna och personen med pengarna får erfarenhet.

Det är så sjukt lätt att överskatta sin förmåga och sin risktolerans i tider av bra börs. Det går dessutom inte att skilja ett resultat som beror på tur från ett resultat som beror på skicklighet. Att dessutom blanda ihop dessa två är ett fantastiskt sätt att få sin portfölj att gå upp i rök. Jag vet. Jag har nämligen lyckats med det två gånger. Det är inte utan anledning jag investerar i indexfonder sedan många år tillbaka, för gissa vem som tyckte han var kungen av aktier mellan 1996-1999 och 2004-2008.

Nybörjarportföljen vs Stockholmsbörsen

Låt oss då jämföra Nybörjarportföljens utveckling mot Stockholmsbörsen för det gångna året. Så här ser utvecklingen ut:

Notera hur mycket bättre jag hade kunnat få Nybörjarportföljen att se ut genom att exkludera Stockholmsbörsen i form av SIXRX-indexet. Istället för en underprestation på 13 procent skulle den bara varit 4. Lätt att bli lurad eller hur?

Givet ovanstående graf hade det ju varit bättre att investera pengarna i SEB Sverige Index än att hålla på med Nybörjarportföljen. Det stämmer i och för sig. MEN! Det är faktiskt som så att ovan är en sjukt orättvis jämförelse. Vi jämför nämligen för det första en portfölj som bara består av 60 procent aktier med ett index som består till 100 procent aktier. Det är som att jämföra två sprinters som ska springa 100 meter, men den ena får starta 4 sekunder tidigare.

Följande bild är värd att repeteras. 80 % av avkastningen i en portfölj ges av tillgångsslaget, det vill säga aktier, räntor, guld eller något annat. En portfölj med mer aktier ska alltid gå bättre än en portfölj med mindre aktier. I princip oavsett vilka aktiefonder man väljer.

En lägre andel aktier kommer också återspeglas i risken på portföljen. Nybörjarportföljen består ju av ca 40 % räntor vilka fungerar som både livrem, hängslen och krockkudde. Något som syns tydligt i nedanstående maximal nedgångsgraf. Notera hur nedgångarna är betydligt mindre än för Stockholmsbörsen sedan start 2015. Den här grafen visar tydligt på varför jag uppskattar räntefonder, trots att avkastningen från dem i dagsläget är marginell.

Då kan man tycka att det här misstaget borde väl alla vara medvetna om och ta höjd för. Tyvärr är det långt ifrån sanningen. Nedanstående skärmklipp är från Nordnets tjänst Shareville där man kan följa våra portföljer kostnadsfritt (annonslänk).

Låt oss därför välja ett relevant index att jämföra Nybörjarportföljen med:

Notera hur annorlunda det plötsligt ser ut mot den första grafen där vi tittade på Nybörjarportföljens utveckling. Plötsligt är det ingen underprestation utan portföljen ligger i paritet med index. På samma sätt ser det ut om vi tittar sedan starten 2015.

Jag skriver i paritet, då jag approximerade räntedelen till 0 % under året för Stockholmsbörsen och Globala börsen. Jag anser nämligen inte att det är relevant om min portfölj var bättre eller sämre än dessa två index. Det viktiga är att de ligger ungefär samma. Det andra man kan notera är att nybörjarportföljen på LYSA gick lite sämre än det globala indexet och Nybörjarportföljen. Mer om det efter genomgången av Globala barnportföljen.

Globala barnportföljens utveckling 2019

Om vi istället tittar på Globala barnportföljen som 2019 bestod av ca 90 % aktier och 10 % räntor, så såg utvecklingen ut så här:

Tittar på vi på utvecklingen sedan start 2017 så ser motsvarande graf ut så här:

Precis som Nybörjarportföljen ligger den exakt där den ska ligga i fas med sitt globala jämförelseindex. I jämförelse mellan de två graferna ser vi också hur ”vinnaren” varierar beroende på vilken tidsperiod man väljer. I det ena fallet är det den globala börsen och i det andra fallet den svenska börsen. Nybörjarportföljen är och ska vara genomsnittlig. Så den gör sitt jobb ypperligt tänker jag. ?

Fondroboten LYSA lite sämre än både Nybörjar- och Globala barnportföljen

Som jag skrev i inledningen av artikeln så underpresterade LYSA i år mot båda mina modellportföljer. I fallet med Nybörjarportföljen var skillnaden störst med en skillnad på -2.5 % (=19,3 – 21,8). I jämförelse med Globala barnportföljen gick den -1.2 % (=28,2 – 29,4). Jag tycker personligen att det här hamnar inom felmarginalen för ett enskilt år. I sammanhanget av Globala barnportföljen pratar vi skillnaden mellan 28.2 och 29.4 procent. Det är ju alldeles uppenbart att de är i samma härad. Däremot är det ju intressant att försöka lista ut vad skillnaden beror på.

Efter samtal med LYSA, egen research och datagrävande så skulle jag säga att skillnaden ligger först och främst i den geografiska fördelningen av innehaven i världen. Det illustreras bäst av följande tabell som är approximerad och garanterat innehåller fel då det var väldigt svårt att hitta underlag/få det bekräftat.

De exakta vikterna spelar inte så stor roll då vi inte ska räkna exakta resultat utan bara använda det som diskussionsunderlag. Förklaringen till skillnad i avkastning ligger enligt mig i följande:

Skillnad i allokering mot Asien och Tillväxtmarknaderna

Eftersom Lysa har en högre andel i Asien och Tillväxtmarknaderna förlorade man avkastning mot både det globala indexet MSCI World, mina modellportföljer och fonder såsom Avanza Global, Länsförsäkringar Global Indexnära etc. Det globala indexet gick nämligen +28.8 % som helhet och tillväxtmarknaderna gick bara +18.8 %. Det innebär att varje placerad procentenhet i dessa marknader förlorade relativt sett mot helheten. 

Förlusten blev dubbel på grund av dollarns starka utveckling

Om man dessutom placerar i en region innebär det att man väljer bort en annan. I det här fallet har Lysa valt bort Nordamerika där alla företag handlas i USD. Som vi såg på grafen i början av artikeln bidrog dollarn med cirka +6 % på helåret. Det innebär att valet av Tillväxtmarknader istället för Nordamerika gav en dubbelförlust i både förlorad utveckling mot regionen och förlorad utveckling i valutan. 

Mina Sverige-fonder överpresterade mot Lysas

Lysas Sverige-del bestod förra året av Öhman Sverige Marknad Hållbar och innan dessa tre XACT-fonder. Min Sverige-andel bestod av SEB Sverige Index och Spiltan Aktiefond Investmentbolag samt SEF Kavaljer Investmentbolag. Dessa fonderna gick betydligt bättre än Lysas alternativ så de bidrog till en skillnad.

LYSA ombalanserar oftare än vad vi gör

I en uppåtgående marknad är en ombalansering ett sänke på avkastningen eftersom man säljer av aktier och placerar pengarna i räntor. LYSA gör en ombalansering så fort man diffar mer än 3 % från sin valda fördelning, medan vi lät portföljen löpa i 12 månader. (Tack Jesper, för påpekandet!) 

Det finns säkert fler skillnader, men de här upplevde jag som de största.

Vem har gjort mest rätt? Jag eller LYSA?

Den naturliga följdfrågan blir – är det här något att oroa sig för? Har LYSA tagit fel beslut? Jag skulle spontant säga nej. Efter en hel del research så lutar jag åt att slutsatsen (tyvärr för mitt ego) är att LYSA har gjort mer rätt än vad jag har gjort. Jag har precis som LYSA ansett att MSCI World-indexet är felviktat och borde ha en större exponering mot Asien och Tillväxtmarknader än vad det har. Jag tyckte jag gjorde rätt när jag lade till 10 % men det visar sig att den totala exponeringen borde snarare vara i paritet med LYSAs. Det vill säga att jag hade mer tur i år än vad det var skicklighet.

Jag kommer med stor sannolikhet öka andelen i tillväxtmarknaderna. Återigen är det svårt med att hitta korrekta siffror, men i en rapport från 2012 till den norska regeringen skriver en professor från Duke University:

Norway’s GPFG benchmark allocated 10.5% of its equity assets to emerging markets. GPFG’s benchmark is underweighted emerging markets compared to both market capitalization weights (12.6% free float and 20.2% total market capitalization) and GDP weights (32%). [..] I recommend that the Ministry of Finance consider and increase in weight to emerging markets 16%

Campbell R. Harvey, Duke University

Det vill säga att många allokerar ca 10 % men att det är mindre än det totala börsvärdet (2012) på 20 % och mindre än ett BNP-perspektiv då det borde vara 32 %. Han slutar sin rekommendation på ca 16 %. Det vill säga att hade jag gjort rätt så skulle jag också haft en större allokering mot tillväxtmarknaderna och därmed en lägre avkastning i paritet med Lysas. Det finns fler artiklar som stödjer samma tes såsom ”Should Long-Term investors own more Emerging Market equities?” från Forbes.

Min slutsats är således att det inte är någon ko på isen. Sedan behöver man ju också ha lite reality-check. Vi pratar en skillnad på 29.4 % vs 28.2 % på en tidshorisont om 12 månader. Vi kommer att fortsätta spara våra egna, företagets och våra barns pengar i Lysa.

Det går inte att förutse vilken region som kommer gå bra bra i framtiden

Jag skulle inte heller rekommendera att ge sig in i att försöka spekulera i regioner. Nedanstående bild kommer från Dimensional och visar utvecklingen för alla 23 utvecklade länderna enligt MSCI, sedan 1998 och 2017.

Carolines första kommentar var att det är ett lapptäcke. Det är, enligt mig, omöjligt att gissa vilket land eller region som kommer ha bäst utveckling nästkommande år. Det är till och med väldigt svårt att säga något när man kan kolla på bilden. Nedanstående bild visar en jämförelse som Dimensional gjorde mellan Danmark och USA för perioden 1999 – 2018.

Notera hur Danmark var bäst 2015 och sämst 2016. Samma fenomen kan ses i Emerging Markets där Ungern och Ryssland var i botten 2014 för att vara bäst 2015. Frågan att ställa sig är – Vilket land Danmark eller USA var bäst att investera i? USA hade över perioden en årsmedelavkastning om 4.9 % mot Danmarks 9.1 %. Trots att USA hade många starka år i grafen.

Det går alltså inte att förutsäga vilken aktie, vilken region, vilket land, vilken bransch, vilket index eller motsvarande som kommer att gå bättre än något annat ett enskilt år.

Det enda man kan fatta beslut om är att ha en strategi som är underbyggd – t.ex. att Tillväxtmarknader borde motsvara sitt börsvärde – och sedan hålla sig till den. Stämmer inte ens antagande då får man efter ett par år göra en korrigering baserat på feedbacken.

Men fonden X eller fondroboten Y gick bättre 2019?

Ovan är också svaret på frågor som:

Investering X eller Fond X (t.ex. Länsförsäkringar Global Index, Avanza Global, Swedbank, Opti m.fl.) gick bättre än Y (t.ex. Lysa, Nybörjarportföljen m.fl.) den föregående perioden Z, borde man inte investera i den istället?

Mitt svar är alltid samma:

Ja, det verkar stämma när vi tittar på jämförelsen. Men då följer två frågor; 1) Varför gick det bättre? Var det tur, skicklighet eller någon fundamental faktor och återkommer resultatet i andra tidsperioder och marknader? och 2) Hur vet du att det kommer vara så även i framtiden?

Ofta blir svaret till slut att man faktiskt inte vet. Jag tycker absolut att man från tid till annan kan testa sin åsikt mot marknadens och spekulera, men då ska det göras på ett ansvarigt sätt, t.ex. i Lekhinken enligt Fyra-hinkar-principen.

Grattis, du slog index, men var det ens relevant index?

I investerar sammanhang så är den heliga graalen att överprestera mot index. Det vill säga att gå bättre än genomsnittet för marknaden. Vi har redan berör en hel del problematik med det här:

• Vilket index? Är det ens relevant för jämförelsen?
• Jämför du med ett index som räknar med utdelningar (gross, svårare att slå) eller exkluderar utdelningar (price)?
• Har du korrigerat indexet för samma valuta?
• Har du korrigerat indexet för samma tillgångsfördelning?
• Har du korrigerat indexet för samma typ av bolag? (Sverige småbolag är skilt från Sverige storbolag)
• Jämför du i relevant tidsperiod?

Jag har redan illustrerat dessa problemen ovan i graferna. Det är väldigt lätt att välja index och tidsperiod där man går bättre än index. Jag kan ta t.ex. följande cherry-pickning per idag (200111):

• Nybörjarportföjlen vs OMXS30 på 2 veckor sikt har överpresterat +2.1 vs 0,7 %
• Nybörjarportföjlen vs OMXS30 på 3 års sikt har överpresterat +31,4 % vs 18,1 %
• Nybörjarportföjlen vs OMXS30 på 5 års sikt har överpresterat +47,4 % vs 22,8 %
• RikaTillsammans-portföljen vs OMXS30 på 3 år sikt har överpresterat +28,7 % vs 18.1 %
• RikaTillsammans-portföljen vs OMXS30 på 5 års sikt har överpresterat +46,9 % vs 22.8 %
• och så vidare…

Min upplevelse är att väldigt många jämför sig med helt irrelevanta index och på ”skumma” tidsperioder. Notera nämligen att jag med flit utlämnade de perioder (t.ex. 1 år) där portföljerna gått back. Precis som jag cherrypickade vilka portföljer jag valde att visa upp.

Det är sjukt lätt att få sig själv se duktigare ut än man är genom att trixa med jämförelseindexet och tidsperioden.

Jag tror att få ”luras” medvetet, många är inte ens medvetna om att den de lurar mest är sig själva. Problemet är ju t.ex. standardinställningarna som föreslår jämförelse index. På Shareville är det jämförelseindexet OMXS30 vilket inte är relevant för någon annan än för den som endast investerar i svenska storbolag. På Avanza är det förinställda indexet DJ World Index som är (lite mer) relevant för den globala investeraren, men inte för någon med räntefonder i sin portfölj och så vidare.

Jag personligen tycker att man ska jämföra sig mot MSCI World Gross i SEK om man investerar globalt. Den utvecklingen kan man nämligen köpa i form av t.ex. fonden Länsförsäkringar Global Indexnära eller Avanza Global för en avgift på mindre än 0.25 %. Investerar man i svenska aktier då är relevant jämförelseindex SIXRX som inkluderar alla bolag och utdelningar och går att köpa i form av fonden SEB Sverige Index. Har man en blandning så bör man naturligtvis ta hänsyn till det i jämförelsen av index.

Grattis, du slog index, vet du om det var tur eller skicklighet?

Den andra lite provocerande frågan som kan skapa dålig stämning är huruvida det var tur eller skicklighet. Problemet är nämligen att det är väldigt svårt att skilja på vad som orsakade resultatet. Det var det här som var min jobbiga insikt för ett par år sedan:

Det är inget svårt att slå ett aktieindex i en uppåtgående marknad.

Ett i princip garanterat sätt att slå ett index i en marknad som går upp är att belåna det. Utmaningen kommer när marknaden vänder. Det är därför vi har citat som:

Only when the tide goes out do you discover who’s been swimming naked.

Warren Buffett

Jag har blivit påkommen med att simma naken trots att jag var helt säker på att jag var grym. Det är då vi är tillbaka på resonemanget kring maximala nedgångar och negativa år. Vi har ju i princip haft en 10 årig uppgång med en största rekyl på -21 procent som varade mindre än 6 månader. Då är det lätt att se grym ut. De studier, t.ex. Barras 2010, som har gjorts på professionella investerare (läs: fondförvaltare) visar nämligen att:

• 99.6 % av alla fondförvaltare över en 30 års period slog INTE index
• Bland dem som slog index kunde man inte ens urskilja om det var tur eller skicklighet

Ovanstående resultat bekräftade av den svenske professorn Harry Flam som 2014 skrev:

There is furthermore practically no evidence of true management skill.

Harry Flam, ”Swedish Equity Mutual Funds: Performance, Persistence and Presence of Skill”, 2014

samt:

Sammanfattningsvis finns det väldigt få bevis för att svenska fondförvaltare kan välja aktier som ger ett positivt nettoresultat…

Harry Flam, ”Swedish Equity Mutual Funds: Performance, Persistence and Presence of Skill”, 2014

Det vill säga att svenska professionella förvaltare, med utbildning, tid att göra det här på heltid, med alla resurser som fondbolag erbjuder, tillgång till all data och finansiell information klarar inte av att slå genomsnittet för marknaden när det utsätts för en närmare granskning. Vad är då sannolikheten att en småsparare som jag ska göra det?

Även om jag upplever att väldigt många småsparare saknar sjukdomsinsikt har jag full respekt för att sparande är en fantastiskt hobby. I mångt och mycket en betydligt mer lönsam hobby än många andra. Men jag tycker att det sunda borde vara att man utgår från att den kostar en pengar precis som alla andra. Kanske inte direkt i pengar att man går back, men att man går back mot alternativet om man hade en indexfond. Det är anledningen till att jag tjatar om att ha basen av sitt sparande i en fondrobot/indexfond och att ha sin hobby i lekhinken – då begränsar man skadan samtidigt som man får lov att njuta fullt ut inom ett begränsat område.

RikaTillsammans-portföljen – årets raket!

Nu när mitt lilla rant om att förutsäga framtiden är över så kan vi titta på hur det gick för RikaTillsammans-portföljen. Till skillnad mot de andra två portföljerna är RikaTillsammans-portföljen en specialportfölj med syfte att varje år ge en absolut positivt men låg avkastning. Den består av 25 % aktier, 25 % korta räntor, 25 % långa räntor och 25 % guld. Det gör att jämförelseindex i princip blir irrelevanta annat än om man skapar ett eget.

Portföljen slutade på +20 % vilket är 5 gånger högre än målet på 4 % som jag har på portföljen. Det är väldigt sällan både aktier, räntor och guld går upp samma år. Det fladdrade förbi någon artikel som skrev att det var det bästa året för Harry Brownes ”Permanent Portfolio”, som RikaTilllsammans-portföljen bygger på, sedan 1995. Med tanke på grafen ovan är det lätt att förstå. Vi har en avkastning i paritet med aktier med en risk som för räntor. Väldigt ovanligt.

Dock beror det precis som tidigare på tur och inte skicklighet. Tittar vi på utvecklingen sedan start på Shareville 2014, ser utvecklingen ut som följer:

Det syns klart och tydligt att RikaTillsammans-portföljen har underpresterat mot båda dessa. Dock är jämförelsen högst haltande då vi jämför äpplen med päron då det RikaTillsammans-portföjen bara har 25 % aktier. Det intressanta i sammanhanget är att om jag hade jämfört med OMXS30 så hade den gått bättre. Vilket säger mer om hur dåligt det indexet är än om hur bra portföljen är. Den stora skillnaden syns i risken som portföljen tar i form av de maximala nedgångarna nedan.

Den maximala nedgången i RikaTillsammans-portföljen är -8,3 % från topp till dal, medan den för globala börsen är -20.1 %. Det är dessutom i den period då vi har haft väldigt små svängningar i aktiemarknaden på grund av 10 års uppgång. Man behöver inte vara raketforskare för att inse att det lätt skulle kunna vara det dubbla på aktierna.

Sammanfattningsvis kan man säga att RikaTillsammans-portföljen har gjort ett fantastiskt jobb i att leverera en avkastning i förhållande till risk. Sharpe-kvoten för förra året var över 3.4 vilket är sinnessjukt bra. Men då det är en tillfällig och tur är det inget att göra något mer än att fira och gå vidare. Över tid kommer det inte att hålla.

Översikt över alla portföljerna med nyckeltal

Jag har även sammanfattat alla portföljernas viktigaste nyckeltal för den längsta gemensamma perioden som är 3 år (2017-2019). Det börjar bli tillräckligt mycket data för att i alla fall få en känsla för hur portföljerna ska gå. Dock är det ju inte något att sätta sitt liv på eftersom vi inte har information om hur de beter sig i en riktig kris, så där får vi fortfarande bara göra antaganden.

Det första som jag tittar på ovan är hur väl siffrorna stämmer överens med de mål och förväntningar som jag har på vårt sparande. Det är:

• Målavkastning nybörjarportföljen (60 % aktier/40 % räntor): 4 % per år, den har haft +7,8 till +8,7 %.
• Målavkastning globala barnportföljen (90 % aktier / 10 % räntor): 7 % per år, den har haft +10,8 till +11,4 %.
• Målavkastning Rikatillsammans-portföljen: 4 % per år, den har haft 7,8 %

Alla portföljerna, oavsett om jag har gjort den själv eller har haft den hos LYSA så har de gått bättre än plan. Det betyder att i förhållande till den plan som jag har satt upp så ligger vi i fas. Det är det absolut viktigaste för mig i vårt sparande. Nästa sak som jag tittar på är att Nybörjarportföljen och LYSA 60/40 samt Globala Barnportföljen och LYSA 90/10 inte skiljer sig åt för mycket. Det gör de inte heller, varken på årsmedelavkastning som ligger inom +/- 1 procent, volatiliteten som ligger inom +/- 5 procent eller den maximala nedgången som ligger inom +/- 1 procent.

Således upplever jag att allt går helt och hållet enligt plan och inga stora förändringar behöver göras varken i strategi eller taktik. Man skulle lätt kunna somna om. ??

Slutord – fokusera på det som du kan påverka

Avslutningsvis måste man verkligen i mångt och mycket säga att det har varit ett fantastiskt börsår och decennium. Alla som har haft investeringar på börsen har tjänat pengar. Det är inte helt problemfritt eftersom det är mindre än 15 % av Sveriges befolkning som äger aktier och fonder, vilket innebär att jämlikheten i samhället inte har ökat under perioden. Det är ju en politisk- och fördelningsmässig fråga som inte bör ignoreras.

Det medför också risker i att jag upplever att sparintresset i dagsläget är på topp. Långt högre än det var t.ex. 2009. Min farhåga är att vi framgent inte kommer att se riktigt samma avkastning. Mycket klokare människor än mig, t.ex. Hussman Research, har skrivit om att vi har tur om den förväntade avkastningen de kommande åren kommer upp över 1 % för en nybörjarportfölj (60/40) på grund av bl.a. de höga värderingarna vi har just nu. Problemet är att ingen vet när det kommer att inträffa och det är statistiskt olönsamt att försöka förutse framtiden.

Precis som förra året tror jag på att ignorera det som vi inte kan påverka eller förutsäga det vill säga marknaden, politiker, inflation, räntorna, valutakurser och liknande. Istället bör vi lägga fokus på att påverka det som vi faktiskt har kontroll över:

Din risknivå i form av fördelning av dina pengar över dina olika hinkar 

Jag har skrivit väldigt många gånger att det vanligaste misstaget människor gör är att ha fel risk. Antingen har man alldeles för mycket risk eller alldeles för lite. Tricket är att hitta en sweet spot för en själv som både ger en möjlighet att sova gott om natten och låta pengarna växa. Den bästa tankemodellen jag har hittat än så länge är fyra-hinkar-principen.  

Målet och tidshorisonten för ditt sparande

Som vi har visat i artikeln är tiden vår absolut bästa vän. För varje år som går minska risken i sparandet, avkastningen blir jämnare och mer förutsägbar och sannolikheten för att gå plus ökar. Det enda att tänka på är att verkligen låta pengarna jobba hela tidsperioden från varje givet tillfälle. 

Dina inkomster, utgifter och hur mycket du sparar

Regelbundet månadssparande är bland det bästa man kan göra. Det är ganska logiskt att ett regelbundet månadssparande förbättrar avkastningen, särskilt i dåliga perioder då det gör att man kommer upp med näsan över vattenytan snabbare. Man får nämligen mer för pengarna i dåliga perioder. 

Din egen reaktion till marknadens och portföljens rörelser

Det är ingen nyhet att vi själva är våra pengars största fiende. Jag misstänker att vi förlorar mer pengar på beteendemisstag – som t.ex. att försöka förutsäga framtiden – än vad vi hade gjort om vi bara hade låtit pengarna vara kvar i marknaden. Ju mer sällan du loggar in på ditt konto, desto större är sannolikheten att det kommer att ha gått bra eftersom fler dagar har passerat vilket innebär längre tid och därmed högre sannolikhet för positivt resultat.

Ditt eget lärande och dina egna misstag

De första åren i ens sparande bör man ta höjd för att man behöver lära sig och göra misstag. Jag brukar t.ex. rekommendera föräldrar att låta sina barn göra så många misstag så tidigt som möjligt så att man lär sig av dem. Se varje tillfälle som ett tillfälle att lära dig, lägga på mer erfarenhet och förbättra ditt ”immunförsvar” mot svängningar och panik. För den kommer att komma, var så säker. 

Jämför dig mot din plan och index och inte absoluta tal

Ett sista tips är att inte jämföra i absoluta tal även om det är svårt. Jag loggade in idag och såg att på Avanza så låg vi över 50 000 kr plus för föregående vecka. Det är sjukt svårt att inte relatera de pengarna till verkligheten. Idag var det en positiv känsla, men jag vet också hur det hade känts om jag loggat och det var minus 50 000 kr. Därför brukar jag försöka undvika jämförelser i absoluta tal och istället hela tiden jämföra med min plan och index i procent. Att jag dessutom lagt ribban försiktigt enligt föregående stycke ökar ju sannolikheten för att jag kommer hålla mig till min plan. 

Förhoppningsvis får vi möjlighet att fördjupa oss i det här i ett kommande avsnitt. ?

Följ våra portföljer på Shareville kostnadsfritt

Även om jag har mina invändningar mot Nordnets tjänst Shareville (annonslänk) och t.ex. dess jämförelse med OMXS30-indexet så är det en fantastiskt rolig tjänst. Framförallt är den bra eftersom man inte kan ”fuska” med sin avkastning. Du kan vara helt säker på att siffrorna i min artikel stämmer för mina portföljer eftersom det är kopplat till mitt riktiga konto på Nordnet. Du kan se fördelning, transaktioner och få notis när det händer något i portföljen. I princip det enda som du inte kan se är beloppen.

Det är kostnadsfritt och du får väldigt gärna använda mina sponsrade länkar:

• Följ Nybörjarportföljen på Shareville (annonslänk)
• Följ Globala barnportföljen på Shareville (annonslänk)
• Följ RikaTillsammansportföljen på Sharville (annonslänk)

Nedan följer alla tre portföljerna som referens och med uppdaterade värden om du läser det här efter den 12 januari 2019 då jag publicerade artikeln. Först ut är Nybörjarportföljen:

Nedan följer Globala barnportföljen:

Slutligen har vi RikaTillsammans-portföljen:

Jag kommer förhoppningsvis inom kort kunna återkomma även med den försiktiga portföljen.

Extra-material och datakällor på Patreon

Patreon är vår community för dig som tycker det är roligt med sparande, privatekonomi och investeringar samt vill ha lite mer. På Patreon publicerar vi varje vecka lite olika saker såsom tips på investeringar för lekhinken, diskussionsfrågor, länkar till artiklar samtidigt som vi också arrangerar ”live-poddar”. Det är frågestunder antingen med eller utan gäster som inte spelas in utan är live där och då. Man kan antingen passivt lyssna med eller påverka innehållet. Under året är planen även att arrangera ett par fysiska träffar för att kunna utbyta erfarenheter och bli rika tillsammans på riktigt.

• Läs mer om RikaTillsammans på Patreon

På Patreon har jag t.ex. i samband med den här artikeln publicerat data som jag använt i artikeln för den som tycker att sådant är spännande. ?

Relaterade artiklar

Jag rekommenderar att läsa följande relevanta och relaterade artiklar:

• Så gick portföljerna 2018 | Goda råd för oroliga tider - Uppföljning på året och fabeln om syrsan och myran
• Globalportföljen | Ett bra sparande för dig, barnen eller pensionen - En komplett genomgång av globala barnportföljen
• Nybörjarportföljen | En klassisk balanserad fondportfölj - En komplett uppdatering och genomgång av Nybörjarportföljen
• RikaTillsammans-portföljen - ett sparande som alltid ska gå plus - En portfölj för alla väder som nästan aldrig går back
• Bästa fonderna 2021 - De bästa indexfonderna, hållbara fonderna, räntefonderna och övriga fonderna för ditt sparande och din portfölj 2021

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Om du tyckte att den här artikeln var bra och vill få dessa till din mejl en gång i månaden och kostnadsfritt, anmäl dig nedan. Då får du även ett par mejl som sammanfattar guldkornen från bloggens mer än 1 000 artiklar och 10 års historik. Eftersom fler än 50 000 personer prenumererar är vi väldigt måna om att det ska vara kvalitativt och relevant. ?

Hur gick det för dig förra året, hur har du firat eller vad lärde du dig?

Eftersom jag har lagt många arbetsdagar på den här artikeln i ensamhet är det lätt att bli hemmablind. Därför är jag väldigt nyfiken på följande frågor, du får gärna svara på en eller flera av dem i kommentarsfältet.

• Hur har det gått för dig förra året?
• Har du firat? Om ja, hur? (jag är nämligen urusel på att fira)
• Vad lärde du dig om ditt sparande eller dig själv förra tack vare ditt sparande?

Naturligtvis kan du också skriva något helt annat i kommentarsfältet. ??

Tack än en gång och på återseende nästa vecka då det förhoppningsvis handlar om ”Ombalansering 2020”.
Jan Bolmeson

Jan och Caroline Bolmeson

12 januari, 2020

Den här artikeln publicerades söndagen 12 januari 2020 klockan 09:54 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Globala barnportföljen, Indexfonder, fonder och fondrobotar, Nybörjarportföljen, RikaTillsammans-podden, RikaTillsammans-portföljen, Statistik, data och uppföljning.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.