För två veckor sedan fick jag hem det orange kuvertet, men eftersom jag har varit i New York fick jag inte för mig att öppna det förrän idag. Det gjorde mig påmind om hur viktigt det är att man har en egen Plan B för sin pension, för statens Plan A är tyvärr inget vidare.

I grunden tycker jag att pensionssparandet är en väldigt bra grej. När den infördes 1913 som allmän folkpension var den mer eller mindre revolutionerande. Alla som inte var arbetsföra, orkeslösa, inte kunde reda sig som det hette då eller var 67 år fyllda fick en ersättning från staten. Sedan 1913 har pensionen gjorts om flera gånger inte minst för dryg 25 år sedan när man införde det nuvarande systemet.

Problemet med pensionssystemet är dock inte systemet utan snarare demografin. I Sverige blir vi färre som jobbar och vi lever längre. Det är ju bara att jämföra med siffror från SCB. För en person född 1913 var den förväntade livslängden 55.8 år för män och 58.4 år för kvinnor. För en person född 2015 är den förväntade livslängden 80.3 år för män och 84.0 för kvinnor. Det är ju nästan 25 års skillnad. Sätt det i relation med att pensionsåldern dessutom då har minskat från 1913 års gräns om 67 år och dagens gränst om 65 år. Det känns ju inte att man behöver vara ingenjör för att räkna ut det ohållbara i det.

Av ovanstående anledning brukar jag roa mig med att i det orange kuvertet titta efter rubriken ”hur länge du behöver jobba om medellivslängden var oförändrad”. Jag har sparat mina anteckningar från föregående år och så här ser utvecklingen ut:

I tabellformat ser det ut som följer:

Ingen förändring i år alltså. Följer det mönstret så skulle jag alltså gissa på en korrigering under nästkommande år. Min gissning blir 69 år och 2 månader. Jag tror dock att för de flesta så ”lever” det ändå som att man ska gå i pension när man fyller 65. Det är ju så det alltid har varit. Jag känner mig dockk 100 % säker på att detinte kommer att bli så.

Redan nu pratar man om i politiska pensionsutredningar om att pensionsåldern bör kopplas till medellivslängdens utveckling. I den stora pensionsutredningen (488 sidor!) som presenterades för något år sedan. Så här står det till exempel i deras sammanfattning:

Sverige har fortfarande en de facto normal pensionsålder på 65 år. Antalet arbetade timmar ökar bland äldre, men mycket långsamt. Det är inte uthålligt. När vi lever längre måste vi arbeta längre, annars blir pensionsnivåerna för låga, försörjningsbördan orimlig och välfärdens finansiering hotas. [..]  Om inte arbetslivet förlängs kommer pensionsnivåerna efter hand att bli allt lägre, vilket undergräver förtroendet för pensionssystemet. Försörjningsbördan för dem som arbetar kommer att bli orimlig. Pensionsutredningen SOU 2013:25 sid 23-25

De förslag som bland annat presenterades i utredningen var:

• Tidigaste uttaget ska ske från 62 års ålder (höjning med 1 år från dagens 61 år)
• Gränsen för uttag från tjänstepension ska ske från 62 års ålder (höjning med 7 år från dagens 55 år)
• Garantipension ska börja gälla från 67 år 2019 (höjning från 65 år idag)
• LAS-åldern höjs från 67 till 69 år

Det här skulle spara staten flera miljarder om året. Tittar vi på befolkningsutvecklingen, statens finanser och hur politiker brukar bete sig så är det ingen högoddsare att det här kommer att ske. Särskilt när samma utredning även har citet såsom:

Den faktiska pensionsåldern och antalet arbetade timmar bland äldre behöver dock höjas redan på kort sikt. Annars kan problemen förvärras relativt snabbt när det gäller förtroendet för pensionssystemet och finansieringen av välfärden. Pensionsutredningen SOU 2013:25 sid 30

Det kommer sannolikt bara att smygas in ungefär som den beräknade åldern i det orange kuvertet enligt ovan, ämnet är nämligen väldigt kontroversiellt. Vill man därför i framtiden kunna bestämma när man vill gå i pension, då tror jag att man behöver ta hand om sin ekonomi på egen hand.

Kort introduktion till pensionssystemet

För att ge bakgrund till dig som kanske inte har funderat så mycket på pensionen tidigare så kan man säga följande om pensionen i Sverige.

I korthet fungerar det som följande om man börjar nedifrån i pyramiden:

• Den allmänna pensionen består av två delar:
  • Inkomstpensionen där det varje år avsätts 16 % av din pensionsgrundande inkomst
  • Premiepensionen där det varje år avsätts 2.5 %.
  • Den som inte har haft någon inkomst får garantipension
• Tjänstepensionen är en avsättning som din arbetsgivare gör utöver det obligatoriska statliga
• Det egna sparandet, tidigare kallat för IPS (individuellt pensionssparande) är inget som längre rekommenderas, då avdragsrätten är borta.

Den allmänna pensionen har ett intjänandetak^källa för 2016 på 37 063 kr. Det betyder att på den nivån får du maximal avsättning till din pension i de statliga systemen. I andra artiklar har jag skrivit att taket för maximala förmåner i det svenska välfärdssystemet ligger på ca 39 000 kr. Mer om det nedan och lite senare i den här artikeln.

• Nej, det är INTE värt att löneväxla till ett pensionssparande - En läsarfråga om löneväxling, tjänstepension och pensionssparande i allmänhet...

Den här gränsen gäller dock inte tjänstepensionen, utan den kan vara hur stor eller hur liten som helst.

Det intressanta/tragiska(?) är pensionsprognosen

Det som jag egentligen tycker är mest intressant är själva pensionsprognosen som står i det orange kuvertet. Jag tror också att det är den största anledningen till att människor får ångest av att öppna det. Jag tror nämligen jag skulle få det om jag hade statens pensionslösning som min enda Plan A och inte hade någon Plan B.

Jag har drivit företag de senaste 10 åren och inte alltid kunnat plocka ut en lön som fyller på pensionen maximalt och jag är ganska försiktig general när det gäller placeringar. Det gör att prognosen för min pension enligt det orange kuvertet ser ut som följer. Den består av den allmänna inkomstpensionen och premiepensionen (PPM):

Helt ärligt så är det en ganska tragisk läsning. Om jag inte är felunderrättad så motsvarar 9 900 kr studiebidraget och studielånet från CSN. Då ska man dessutom betala skatt på ovan. Det borgar ju inte för något fantastiskt liv, inte om man vill bo kvar i Sverige i alla fall. 12 500 kr eller ens 17 200 kr är ju inga fantastiska inkomster heller tyvärr.

Det här är anledningen till att jag personligen tycker att man behöver skapa sig en egen plan för hur man vill att livet på äldre dagar ska se ut.

Tjänstepensionen kan göra saken lite bättre

Som tur är är inte prognosen i det orange kuvertet heltäckande, eftersom de flesta i Sverige som arbetare på en kollektivavtals-ansluten arbetsplats även har en tjänstepension. Tjänstepensionen gör det dock bara marginellt bättre. Enligt de flesta kollektivavtal är avsättningen ca 4.5 % på lönen.

För att göra en pensionsprognos som inkluderar tjänstepensionen och det egna individuella sparandet rekommenderar jag MinPension.se:

• Minpension.se 

Jag tycker det är ganska roligt att laborera med siffrorna med hjälp av deras verktyg. Om jag ställer in att jag går i pension vid 65, behåller min nuvarande lön på 36 000 kr i månaden och inte har någon avkastning kommer min pension att se ut som följer:

Tjänstepensionsdelen förbättrar pensionen något, men det är fortfarande inget fantastiskt. Vill man således ha ett rikt liv som pensionär också behöver man således göra andra saker för att förbättra sin pension.

Förbättra ditt pensionssparande

Det finns ett par olika sätt att förbättra sitt pensionssparande och nedan tänkte jag försöka sammanfatta de bästa tipsen som jag känner till. Har jag missat något, så får du gärna kommentera.

1. Höj din lön så mycket som möjligt upp till 39 000 kr/mån

Det som ofta har störst inverkan på hur pensionen blir är ju avsättningarna från lönen. I skrivande stund, 2016, sker den maximala avsättningen vid  37 063 kr. Jag vet att det är mindre än 10 % av Sveriges befolkning som har den månadslönen, men varje tusenlapp extra i månaden ger bokstavligt talat extra hundralappar i sparande till pensionen.

• Ditt jobb är grunden till din förmögenhet - Några tankar om sparande i förhållande till vårt dagliga jobb
• Nej, det är INTE värt att löneväxla till ett pensionssparande - En läsarfråga om löneväxling, tjänstepension och pensionssparande i allmänhet...

2. Kontrollera om du har rätt till tjänstepension

Om du arbetar på en kollektivavtalsansluten arbetsplats så har du en avsättning till tjänstepensionen på ungefär 4.5 %. Om du inte arbetar på en sådan, prata med din arbetsgivare om att kunna få en sådan – dock inte som löneväxling. Se artikel ovan om det.

Om du har ett eget företag – då är det inte lika självklart med tjänstepension. Tjänstepensionen är visserligen avdragsgill upp till 30 % av lönekostnaden men i många fall så lönar det sig inte. Anledningen är att du spekulerar i skattesatsen, de flesta egenföretagare kommer sannolikt ha en högre skatt i framtiden på sin tjänstepension än om de hade plockat ut pengarna privat idag och sparat dem i en pengamaskin.

3. Sluta spara i ett eget privat pensionssparande (IPS)

Fram till 2015 fick man ett avdrag på skatten på upp till 12 000 kr per år om man sparade till sin pension. Det här avdraget sänktes till 1 800 kr 1 januari 2015 för att tas bort helt och hållet den 1 januari 2016. Det innebär att det idag inte finns någon anledning att spara privat till pensionen i IPS-lösningar. Det är istället betydligt bättre att skapa sig en egen pengamaskin i likhet med Nybörjar- eller RikaTillsammans-portföljen som läggs i ett vanligt ISK-konto.

• En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder

4. Fokusera på procenten

Ett pensionssparande är per definition ett långsiktigt sparande. Det gör att en skillnad på bara några få procent får en väldigt stor skillnad. Den genomsnittliga avkastningen på inkomstpensionen har, enligt Pensionsmyndigheten, från start varit 2.5 % (går ej att påverka) och 5.7 % på PPM (går att påverka). Jag blev personligen lite förvånad att den var så pass hög, ända till jag insåg att över 1 500 000 människor inte har gjort något val och låg i statens alternativ som är låg avgift och följer index. Bra där sjunde AP-fonden!

Så här ser den genomsnittliga värdeutvecklingen ut i procent per den 29 februari 2016.

Tillbaka till ämnet, den genomsnittliga avkastningen på den aktiefonder ligger på ca 8 % så, där finns fortfarande 2.2 % att hämta, särskilt på långa tidsperioder. För att ta ett exempel, den genomsnittlige svensken var i december 2015, 43.3 år gammal enligt Kommun- och landstingsdatabasen. Det genomsnittliga värdet (kontobehållningen) på PPM-kontona var under förra året 132 500 kr.

Räknar vi på att den 43 årige genomsnittssvensken, fortsätter få genomsnittsinsättningen på 6 700 kr och har ett startvärde på 132 500 kr kan vi räkna ut det förväntade värdet vid 65 års dagen vid olika årsavkastningar med hjälp av ränta-på-ränta kalkylatorn.

För att kunna räkna ut det vad det här blir per månad, behöver man ta fram Pensionsmyndighetens delningstal, som för en 65 åring idag är 15.85. Formeln blir således:

• Pensionskapital / Delningstal för specifik ålder / 12

Det ger följande månadsbelopp:

De här pengarna är dessutom livsvariga. Enligt mig är det en ganska stor skillnad i belopp i förhållande till förändringen i procent. Om man går i pension senare får ju pengarna jobba längre och det gör ju att avkastningen också hinner bli högre. De sista åren spelar väldigt stor roll och det är därför som staten försöker få oss att arbeta längre.

Normalt sätt brukar jag också i artiklar som denna fokusera på avgifterna. Precis som en liten procentenhet kan höja avkastningen, så kan en avgift på några procent helt förstöra en avkastning. Här behöver man dock ge mycket eloge till Pensionsmyndigheten som har förhandlat ner avgifterna ganska drastiskt. På deras hemsida kan man läsa att avgiften utan rabatt skulle i genomsnitt vara 0.73 % per år, men istället ligger på 0.22 % per år. Det är en besparing på 0.5 % år och som du kan se ovan, så gör det också en stor skillnad.

5. Övriga pensionstips

De här tipsen kan du inte påverka särskilt mycket, men de kan vara bra att veta om.

• Om du får barn, så får den föräldern som tjänar minst en insättning på en halv pensionsrätt under barnets första levnadsår som en kompensation. Läs mer.
• Om du blir arbetslös eller sjuk kan det vara bra att känna till att A-kassa, sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsersättning är pensionsgrundande.
• Det går att teckna ett efterlevandeskydd för PPM när man börjar ta ut den. Läs mer.
• Med risk att vara övertydlig – ju längre du jobbar, desto högre blir din pension.
• Ju tidigare du börjar spara (ju tidigare du får en hög lön) desto mer pengar blir det i slutet.

6. Börja bygg din egen pengamaskin

En ny pensionsprognos

Gör man då om prognosen hos minpension.se, räknar jag med en 6 % avkastning i genomsnitt på min PPM och min tjänstepension ser det istället ut så här.

Prognos på 2.10 % – pensionsmyndighetens rekommendation

Prognos på 6 % – genomsnittet för pensionsspararna och under börsgenomsnittet

En ganska väsentlig skillnad mot scenariot innan. Det här ligger till och med över min levnadssituation idag. Jag skulle säga att incitamentet är väldigt stort att lägga tid på att uppnå den här avkastningen om 6 % eller mer.

Nybörjarportföljen för att nå 6 %

Jag tror personligen att det går att uppnå 6 %, det är verkligen inte en orimlig avkastning. Särskilt med tanke på att den genomsnittlige spararen har 5.7 %. Jag själv ligger lite över snittet, vilekt jag är nöjd med särskilt eftersom jag är en ganska stor fegis och inte har tagit särskilt mycket risk 11.7 på en skala 1 – 36. Min nuvarande PPM-portfölj har 35 % räntefonder enligt principen i nybörjarportföljen.

Nybörjarportföljen

Det sättet som jag har försökt spara i PPM-portföljen är enligt principerna för nybörjarportföljen. Det vill säga att jag har haft en fördelning på ungefär lika mycket ränte- och obligationsfonder som jag är år gammal och resten i aktiefonder. Fördelningen som jag körde på under 2015 var:

Om jag skulle säga något om fonderna är det följande:

• Danske Invest Global Index – en bred globalfond då min favoritfond DNB Global Indeks inte finns i PPM. Bra val.
• Didner & Gerge Aktiefond – en av de bättre aktiefonderna med exponering mot Sverige. Alternativet var Avanza Zero men då D&G-fonden har rabatt på avgiften valde jag den här.
• BlackRock World Gold Fund – en spekulation som jag gjorde förra året som slog väl ut, men bara med en fördelning på 10 % av portföljvärdet.
• Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Index – en spekulation på också 10 % av portföljvärdet.
• Spiltan Räntefond Sverige – en lågrisk-fond som är ganska lik kontanter.

Majoriteten av pengarna (ca 80 %) var således i fonder som väl matchar de fonder som jag brukar anse som de bästa fonderna:

• Bästa indexfonderna och aktivt förvaltade fonderna 2016 - En sammanställning för dig som vill börja spara i de bästa fonderna 2016

Guldet och tillväxtmarknaderna var spekulationer som jag kommer byta bort nu. Nej, jag lever inte alltid 100 % som jag lär, men jag försöker. Egentligen spelar dock inte så stor roll då de två spekulationerna tog ut varandra och värdet bestämdes ändå av global-fonden i kombination med Spiltan-fonden. Återigen ett tecken på att det i princip är lönlöst att försöka slå index över tid.

Om du vill läsa mer om nybörjarportföljen och bakgrunden till den läs nedan, tips på fonder finner du i länken ovan.

• En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder

Tips för att slå 6 % – Kollektiva Fondval

Jag har sedan länge varit oerhört kritisk till företag som har sålt PPM-tjänster där de lovar att man med just deras fantastiska hjälp ska slå 6 %. Som tur är gjorde Pensionsmyndigheten processen ganska kort med dessa för något år sedan när de förbjöd automatiska externa byten av fonder.

För någon månad sedan blev jag tipsad av er läsare om en ny tjänst som heter Kollektiva Fondval (annonslänk). Grundidén hos den tjänsten var att genom att ansluta sig till deras tjänst så delade man med sig av sitt upplägget på sitt sparande. De jämför sedan ditt upplägg med de bästa i din generation och du får sedan möjligheten att byta till samma fonder som de bästa i din generation har. Tjänsten skulle dessutom vara avgiftsfri.

Jag blev nyfiken och testade den själv, gillade vad jag såg och bestämde mig för att undersöka det närmare. Eftersom företaget sitter i Malmö där jag bor, var det ganska enkelt att sätta upp ett möte med Pontus Kristiansson som är en av grundarna. Jag intervjuade honom på framförallt mina stora invändningar:

• Hur tjänar företaget pengar?
• Hur fungerar urvalet och vilken är tidsperioden?
• Vad gällde anmälan till Konsumentverket?

Vid de tillfällen som jag har träffat Pontus, så tycker jag att jag har fått tillfredsställande svar. Företagets ambition är att tjäna pengarna på det värde man sitter på i form av användarnas sammanslagna data – t.ex. att sälja vidare informationen om de bästa fonderna för varje generation till exempelvis fondbolag. När det gäller tidsperioden så var det en jätteviktig fråga för mig, eftersom jag själv är allergisk mot tävlingar såsom t.ex. Börs-SM där den som har mest tur i en begränsad period vinner. När man jämför sig mot de bästa i sin generation gäller det att tidsperioden är lång och att avkastningen är riskviktad, inte den som hade bäst fonder förra månaden. Så var det inte i alla fall, utan det är över längre tidsperioder.

I höstas blev företaget anmält till Konsumentverket av Pensionsmyndigheten för falsk marknadsföring och det var något som jag tog upp. Enligt de uppgifter jag har fått sedan dess är ärendet är avklarat och att Kollektiva har ändrat i sin marknadsföring. Det gällde nämligen att man skulle förtydliga att datan som tjänsten baserade sig på inte var alla PPM-sparare, utan bara de som var anslutna till tjänsten. Det tycker jag är väsentligt att veta och det är något som idag tydligare framgår när man är inloggad i tjänsten. Se videon nedan:

Jag rekommenderar dig att testa tjänsten, det är gratis och du behöver inte göra något annat och du får om inte annat bara se hur du ligger till i förhållande till de andra PPM-spararna i din generation. Dessutom, ju fler vi är som anmäler oss till tjänsten, desto bättre blir den eftersom urvalet ökar. Så jag ser egentligen inga nackdelar med att pröva, förutom att man blir påmind om sin pension ungefär en gång i månaden när de skickar ut sina nyhetsbrev.

• Testa Kollektiva Fondval – för att jämföra hur du ligger till med de bästa i din generation och få tips på de bästa PPM-fonderna just nu. → (annonslänk)

Som jag säger i videoklippet så får jag en liten ersättning av Kollektiva om du testar deras tjänst, men eftersom det är kostnadsfritt, du riskerar ingenting så kan jag verkligen stå för det och jag skulle rekommenderat den även utan ersättningen. Den gör det dock möjligt för mig att skriva en sådanhär artikel på över 3 000 ord som tar mer eller mindre en hel arbetsdag att skriva.

Slutord

Sammanfattningsvis så vill jag säga att jag tycker att vi har tur som har förmånen att bo i ett välfärdssamhälle med pension som man faktiskt överlever på även om det inte innebär någon lyx. Det är långt i från alla länder i världen som har det så. Några av mina indiska kollegor berättade om hur de har sina far- och morföräldrar inneboende hos sig eftersom där inte finns någon pension att tala i i Indien.

Med det sagt så tänker jag också att det för de flesta som inte börjar tänka på sin ålderdom idag, kommer att med stor sannolikhet få en lägre levnadsstandard på äldre dar än vad de har idag. Det är i princip bara 40-, 50- och kanske 60-talisterna som kommer att ha en sådan pension som man ser de äldre ha idag. Jag tror i mångt och mycket att dagens äldre verkligen hade tur i och med att många ekonomiska faktorer samspelade. Jag tror att vi som är födda på 80-talet och senare inte kommer att kunna räkna med att om vi bara gör samma, så kommer det ordna sig för oss också.

Det är en av anledningarna till att jag tjatar på de flesta att skaffa sig en Plan B. För den Plan A som de flesta tittar på idag, den kommer inte vara likadan i framtiden. I det här fallet, som jag skriver i artikeln ovan, bör man göra det bästa man kan av den planen. Försöka höja sin inkomst så mycket som möjligt så att man får så stora avsättningar som möjligt, man kan försöka förvalta sin pension så bra som möjligt, att minst ligga på 6-8 % per år år i avkastning, be om avsättning till tjänstepension och så vidare.

Men samtidigt så bör man bygga sig en egen pengamaskin vid sidan om. Kan man dessutom kombinera det här med att tänka lite utanför boxen, än bättre. Ett sådant sätt är ju att man kanske kan planera för en ålderdom som nödvändigtvis inte behöver vara i Sverige. Jag pratade med en taxi-chafför som jobbade 3 månader om året i Sverige och resten av tiden bodde han i Filippinerna. Hans extra-inkomst plus pension räckte inte till här hemma, men där borta räckte det till bra boende och hemhjälp varje dag.

Oavsett vilket, så är det idag som man behöver så får för att i framtiden kunna skörda. Lycka till!

Relaterade artiklar

• Kollektiva Fondval (annonslänk) – jämför din egen historiska PPM-avkastning i förhållande till de andra i din generation
• En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder
• Då kom det första förslaget om höjd pensionsålder... - Historien om den kokande grodan som inte har någon relevans alls...
• Nej, det är INTE värt att löneväxla till ett pensionssparande - En läsarfråga om löneväxling, tjänstepension och pensionssparande i allmänhet...
• Pensionen kommer inte att räcka till... - Tankar kring det orange kuvertet och att redan idag finns 225 000 fattigpensionärer i Sverige
• Läsarfråga: pensionspara eller inte? - Pensionslösningarna som bankerna erbjuder är mer gjorde för att de ska bli rika än att du ska bli det...