Dagens största privatekonomiska händelse är utan tvekan Finansinspektionens Martin Anderssons förslag om amorteringskrav för nya lån till bostäder. I korthet verkar det gå ut på att man ska amortera 2 % av anskaffningspriset per år ner till 70 % och därefter 1 % om året ner till 50 %.
På grund av dagens resa fram och tillbaka till Stockholm har jag ännu inte riktigt hunnit sätta mig in i det. Kritiken mot det verkar sammanfattas i väl av VD:n på mäklarföretaget ERA, Peter Yllmark:
Finansinspektionens amorteringskrav ökar inlåsningseffekten på bostadsmarknaden och slår hårt mot unga förstagångsköpare.
Mäklarförbundets VD Ingrid Eiken är inne på samma linje:
Det kan ta tvärstopp på bostadsmarknaden. De som redan har lån kommer inte att vilja röra på sig eftersom det gör att de får högre kostnader, och de som står utanför får svårt att ta sig in.
Jag förstår ju naturligtvis problemet från deras perspektiv som mäklare. Men om man vänder på det; är det verkligen ett problem att unga inte får belåna sig hals över huvud? Jag tror att många faktiskt glömmer bort att när man tar upp ett dåligt lån, så ger man också upp en del av sin frihet. Göran Persson beskrev det redan i titeln på sin bok:
Den som är satt i skuld är inte fri.
Problemet med ett dåligt lån är att om tillgången som har köpts för de lånade pengarna faller i värde, påverkas inte skulden. Den är lika stor som den var initialt. I en situation med bostadspriser som har ökat med 5-10 % per år, med 85 % belåning så ger det att vi som folk sitter med några av världens högsta skuldkvoter. I alla jämförbara länder har bostadsbubblan förr eller senare kraschat och politikernas svar har nästan alltid varit för lite och för sent. Den kommer att krascha här också, det är bara en fråga om när. Jag har ju med en dåres envishet påstått det här sedan 2006 och hittills haft fel vart enda år. Läs gärna mina andra artiklar om bostadsbubblan här.
Jag tror att dagens beslut är ett steg i rätt riktning, men det är alldeles för lite. Samtidigt inser jag också problematiken med att drastiskt ändra spelreglerna för så många människor från en dag till en annan. Jag tror det var EU-ordföranden Juncker som vid ett tillfälle uttryckte det i en stund av (sjukdoms)insikt något i stil med:
Vi politiker vet vad som behöver göras. Problemet är att vi inte vet hur vi kommer att bli omvalda om vi gör det som behöver göras.
Riksbanken med Stefan Ingves i spetsen verkar välkomna beslutet i DI även om de också är inne på min linje med ”för lite och för sent”.
Det är bra att man vidtar åtgärder bums. Men vi tror också att det finns mycket goda skäl att fundera på vad man kan göra mer. […] Vi ligger efter tidtabell när det gäller detta. Det är en välkommen åtgärd men den kunde ha gjorts för flera år sedan. […] Vi bedömer att skulderna ändå kommer att fortsätta uppåt under överskådlig tid. Med FI:s föreslagna åtgärd kommer det att ta väldigt lång tid innan alla låntagare börjar amortera mer. […]
Man bör ta tag i frågan om ränteavdragen, reavinst- och fastighetsbeskattning och fundera på hur den ska hanteras. Det andra är utbudet av bostäder. […] Om politikerna inte agerar behövs fler åtgärder inom finanssektorn, anser Riksbankschefen. Det kan handla om att skruva åt amorteringskrav, bolånetak eller kapitalkrav hos banker ytterligare. Men åtgärder inom finanssektorn blir lite granna som att lägga ett plåster i ena hörnet.
Vår nya finansmarknadsminister, Per Bolund, var idag snabbt framme och sa att det inte är aktuellt att röra ränteavdragen. Just ränteavdragen är något som fascinerat mig ganska länge. Varför i all sin dar, ger staten rabatt på att låna pengar?Varför gör vi inte rabatt på andra saker – t.ex. sparande? Eller broccoli? Eller gymkort?
Vi som land är ganska unika i att erbjuda och ge incitament för att befolkningen ska belåna sig upp över öronen. Om vi ger 30 % rabatt på att låna pengar, så betyder det att de flesta lånar 30 % mer än de egentligen har råd att låna. Vilket betyder att bostadspriserna i Sverige ligger minst 30 % över vad de borde göra. Vilket betyder att vi betalar 30 % mer räntor till bankerna än vad vi skulle behövera göra. Tittar man dessutom på bankernas prognosticerade vinst för 2014 så ligger det på över 100 miljarder, så det är ju inte som att de behöver mer pengar i vinst.
Just ränteavdraget är något som de flesta utländska bedömmare inkl. IMF också kritiserar oss för. Expressen är också inne på samma linje och anser att det är bättre att slopa ränteavdraget än att amortera. Jag tycker att det ena utesluter inte det andra. Jag tror dessutom att amorteringschocken som SvD skriver om är ännu inte här. Den kommer att komma sen när räntorna kommer att öka. För att citera Stefan Ingves igen:
De åtgärder som kommer att krävas är måhända inte alltid populära med det kommer inte att bli lättare längre fram – särskilt inte den dag räntan stiger.
Det är det som jag är mest orolig för. Om det är ett problem idag, hur kommer det att se ut framgent? Finansinspektionen vill tona ner beslutet och skriver i sitt pressmeddelande:
För ett hushåll med 1 miljon kronor i lån blir den månatliga amorteringen 1 700 kronor. Det ska ställas mot den amortering på 1 200 kronor som samma hushåll har idag med Bankföreningens befintliga rekommendation. Lånar hushållet 2,5 miljoner kronor ökar amorteringen till 4 200 kronor i månaden från dagens 2 900 kronor i månaden. Tar hushållet ett lån på 5 miljoner kronor behöver de amortera 8 300 kronor i månaden mot dagens 5 900 kronor i månaden.
Det låter ju bra, men om man räknar det lite annorlunda så är det lika sant med följande för en villa på 3 000 000 kr.
| Initial handpenning 15 % | 450 000 kr | |
| Amortering ner till 70 % på ca 8 år | 60 000 kr/år | 5 000 kr/mån |
| Amortering ner till 50 % på ca 20 år | 30 000 kr/år | 2 500 kr/mån |
Det är ju bara amorteringen lägg till en räntekostnad så ser det ut som följer:
| Månadsränta (innan ränteavdrag) | Total ”månadskostnad” | Månadsränta (efter ränteavdrag) | Total ”månadskostnad” | |
| Ränta på 2 % | 4 250 kr | 9 250 kr | 2 975 kr | 7 975 kr |
| Ränta på 3 % | 6 375 kr | 11 375 kr | 4 462 kr | 9 462 kr |
| Ränta på 4 % | 8 500 kr | 13 500 kr | 5 950 kr | 10 950 kr |
| Ränta på 5 % | 10 625 kr | 15 625 kr | 7 438 kr | 12 438 kr |
| Ränta på 6 % | 12 750 kr | 17 750 kr | 8 925 kr | 13 925 kr |
| Ränta på 7 % | 14 875 kr | 19 875 kr | 10 412 kr | 15 412 kr |
Det betyder att vid en normal ränta på ca 4 % (som kommer att hända förr eller senare), så innebär det att ett hushåll varje månad ska ut med ca 11 000 kr i boende i rena finansieringskostnader. Låt vara att en amortering inte är en kostnad, utan kan ses som ett sparande eftersom det ökar det egna kapitalet, men de flesta resonerar inte så utan ser det som en boendekostnad.
Då har man inte räknat in övriga boendekostnader såsom en årlig drift på kanske ytterligare 3 000 kr per månad, samt avsättning på iaf. ytterligare en 1 000 kr per månad i underhåll. Det betyder att även vid 30 % ränteavdrag ligger vi på en boendekostnad på runt 15 000 kr per månad, utan ränteavdraget ligger vi på nästan 17 500 kr per månad, för en ganska genomsnittlig villa på 3 000 000 kr. För en villa på 6 000 000 kr vilket inte är ovanligt i bostadsbubblans Sverige, är det nästan det dubbla…
Där är fortfarande många oklarheter kring dagens beslut såsom när det börjar gälla, vad menas med definitionen ”nya lån” som inte definierades idag och så vidare. Ska jag sammanfatta så skulle jag således säga, bra steg i rätt riktning, men för lite. Att införa 50 års amorteringstakt (2 %/år) och sedan 100 års amorteringstakt (1%/år) på anskaffningsvärdet. 50 års amorteringstakt motsvarar en kassaflödespåverkan på 2.85 %/år (=2.0 %/år 0.7) högre ränteläge än om man inte amorterar alls.
Jag tror således att vad som kommer hända nu är att bostadspriserna kommer att öka ytterligare på kort sikt. Förslaget ska genom en mängd olika remissinstanser och jag misstänker att det kommer vara något urvattnat när det börjar gälla 2016. Dessutom är det intressant att det kopplas till anskaffningsvärdet och inte marknadsvärdet.
Senaste avsnitten
Nya avsnitt varje vecka
Hur har Sverige blivit ett av världens rikaste och mest jämlika länder? Och varför är det inte alltid ett problem att vissa blir väldigt rika? Vad är det som gjort oss svenskar rika? Det och mycket mer handlar dagens avsnitt med professor Daniel Waldenström om. Läs mer.
I veckans “hur gick det sedan”-avsnitt resonerar vi vidare och utforskar tre saker. 1) De flesta har noll koll på vad deras bil faktiskt kostar och det finns många myter kring bilägande som bara inte stämmer, 2) bil är klurigt eftersom det är så känslomässigt bortom bara ett transportmedel och 3) alternativkostnad i form av att många önskar “jobba mindre” men sedan väljer en dyr bil som de måste “jobba mer” för att försörja. Läs mer.
Hur förvandlades Sverige från ett av Europas fattigaste länder till ett av världens rikaste på bara hundra år? Vad är hemligheten bakom den svenska arbetsmarknaden med få strejker och hög produktivitet? Och varför har ett land med stark fackföreningsrörelse ingen lagstadgad minimilön? Läs mer.
Hur pratar man om pengar i en relation där skillnaderna är stora? Eller där den ena parten sålt företaget, fått ett stort arv eller liknande? Hur hanterar man känslan av att ha växt ifrån sin vänkrets – eller sin egen identitet – på grund av ekonomisk framgång? Och hur skiftar man från att bygga för framtiden till att faktiskt använda sina pengar? Läs mer.
“Låt livet kännas lika bra som det är. Njut dig själv till framgång. Man vill ha det man vill ha, för man tror att man kommer känna som man tror man vill känna.” Dessa är några av Moas favorit-sayings som vi tar upp i dagens avsnitt tillsammans med reflektioner på eventet vi hade tidigare i år. Läs mer.
I det här avsnittet träffar vi följaren Victor Schack som är tävlingskock och startade restaurangen Kalcium på Österlen. Det blir ett samtal om ekonomi i restaurangbranschen, dricks, misstag vi dödliga gör i köket och en massa småtips. Läs mer.
Välja den rationella bilen eller bilen vi önskar? Behålla bilen vi har fått hem att prova eller lämna tillbaka den? Häng med på vårt bakom-kulisserna samtal där vi resonerar vårt eget bilköp och ifrågasätter vårt val. Vi konstaterar att många där ute kör väldigt dyra bilar - förmodligen utan att ens vara medvetna om det… Läs mer.
När börsen stormar och kontot lyser rött – hur vet du egentligen om du sitter i en båt som klarar ovädret? Är det rätt att sitta still, eller är det naivt? Och hur skiljer man en stabil långfärdsseglare från en läckande jolle när vågorna går höga? Läs mer.
Börsen skakar, rubrikerna är röda – och oron kryper på. Vad gör man egentligen när marknaden faller flera dagar i rad? Ska man sälja av? Köpa mer? Vänta? Detta bonusavsnitt är en inspelning från en livesändning på Instagram, med mer än 40 frågor från er i communityn. Förhoppningsvis lyckas jag både sortera, förklara och - förhoppningsvis - lugna. ❤️ Läs mer.
Vad är egentligen värt att satsa på i ett sparande? I detta bonusavsnitt går vi igenom 30 olika investeringsråd tillsammans med juristen och rådgivaren Per Palmström – och hissar eller dissar dem. Från indexfonder och ESG till belåning och guld. Allt med målet göra dig till en bättre investerare. Läs mer.
Vi frågar en oberoende finansiell rådgivare: Vad är viktigast att få rätt på i en privatekonomi och ett sparande? Vad ska en ung person, en person mitt i livet, en företagare, någon som gjort exit eller en person som närmar sig pensionen tänka på? Ska man amortera eller investera? Investera allt på en gång eller sprida ut över tid? och mycket mycket mer. 😊 Läs mer.
Varför fortsätter så många betala dyrt för fonder som nästan alltid presterar sämre? Läs mer.
Enligt media har börsen “störtdykt”. Vad är rätt att göra? Ska man sitta still i båten? Ska man pausa sparandet tills det går upp igen? Ska man köpa mer i Europa och minska i USA? Du har hört min åsikt i andra avsnitt. Här får du istället tittlyssna på fem andra personer från finansbranschen som vi har mycket förtroende för. Läs mer.
Hur började RikaTillsammans? Vad har ni lärt er och ändrat åsikt om längs vägen? Har podden förändrat er som personer? Är ni i verkligheten som i podden? Vilka avsnitt är era favoriter? Det är några av de frågor som vi tar upp i dagens jubileumsavsnitt. Läs mer.
Nu när börsen faller, ska man verkligen sitta still i båten? Är det inte bättre att sälja? Är det annorlunda nu med USA och all osäkerhet i världen? Vad ska man göra? Läs mer.
Bilen är jämte boende och barn det som påverkar en privatekonomi mest. Även den billigaste bilen kostar 4.000 kr i månaden om man gör en korrekt kalkyl. Eftersom det dessutom är lätt att göra fel tycker vi det är ett ämne värt att dyka ner i tillsammans med bilexperten Erik Naessén. Läs mer.
Vart är bostadsmarknaden på väg? Kommer bostadspriserna att öka? Tjänar man på att renovera köket? Får man tillbaka pengarna på en pool? Ett växthus? Dränering eller takrenovering? Åsikter om de föreslagna regeländringarna för amorteringskrav och skuldkvot? Är hyresrätten ett underskattat boende? Detta är några av frågorna i veckans fortsättningsavsnitt med Per Hedenmark från mäklartjänsten Norban. Läs mer.
Hur får man bäst betalt när man säljer sin bostad? Hur vinner man budgivningen för drömbostaden? Vad ska man tänka på när man väljer bostad eller när man väljer mäklare? Vilka är de vanliga myterna och missuppfattningarna när man funderar på att köpa, sälja eller byta bostad? Det och mer därtill får du i veckans avsnitt! Läs mer.
För några veckor sedan (i avsnitt 392) konstaterade vi att våra samtal om ekonomi och livet kunde både göras roligare och mer inspirerande. Dagens avsnitt är en fortsättning som vi spelade in några dagar senare, med nya insikter och nya övningar från boken “Money for couples” av Ramit Sethi. Läs mer.
Framgång är ofta resultatet av många små steg som var för sig kan verka otillräckliga, snarare än av stora hjältedåd. Att använda positiv förstärkning, uppmärksamma ansträngningen hos både barn och kollegor samt fira framstegen är viktiga faktorer för att bygga motivation och engagemang - oavsett område i livet. Läs mer.
Med allt som händer nu i världspolitiken och den dramatiska utvecklingen bland annat med samtalen mellan USA och Ryssland så väcks en del oro. OM man nu råkar ha pengar sparade i fonder eller aktier - hur ska man tänka nu? Läs mer.
Carnegie Global Plus ger möjligheten till en högre tjänstepension genom en inbyggd hävstång. Den är inte helt olikt AP7 Aktiefond som många gillar och redan har i sin premiepension. Rätt använd kan fonden dessutom - trots 40% belåning - sänka totalrisken över livet. Att risken inte är högre än 100% på Stockholmsbörsen var ögonöppnande. 😎 Läs mer.
Hur går pengamötena hemma till? Ler vi, ger vi varandra komplimanger och high-fives på mötena? Vilka signaler om pengar sänder vi till barnen? Är vi på väg mot vårt rika liv? Det är frågor som vi diskuterar utifrån Ramit Sethis senaste bok “Money for couples”. För oss blev det … intressant. 😂 Läs mer.
Enligt forskningen är de som sparar mer robusta mot motgångar, de sover bättre, det subjektiva välmåendet är bättre och de oroar sig mindre. På samma sätt kan pengar göra oss lyckligare om vi använder dem rätt och de flesta utmaningar vi människor står inför går att härleda till beteendeförändringar. Därav veckans avsnitt med Sveriges första sparpsykolog Niklas Laninge. Läs mer.
Vad bör vi i Sverige vara stolta över? Hur är vardagen som finansminister? Har finansdepartementet en jättestor budgettavla? Hur går det till när försvarsministern vill ha nya ubåtar? Sparar och investerar hon själv? Hur har hennes karriär sett ut? Det är några av frågorna i dagens avsnitt med Elisabeth Svantesson, Sveriges finansminister. Läs mer.
Första reflektionsavsnittet tar avstamp i avsnitt 383 om indexfonder vs fondrobot. Kommentarerna från er i communityn kan sammanfattas i: “Caroline har rätt, Jan och Oliver har fel!” 😂 Läs mer.
Hur gick börsåret 2024? Är det OK att fondrobotarna Lysa 3 och Opti hade en sämre avkastning än en global indexfond? Hur gick det för snittspararen på Avanza 3? Stockholmsbörsen är som billigast i jämförelse med USA sedan 1991 och om du ska synda, synda lite. Det är innehållet i veckans avsnitt! 😎 Läs mer.
Vad är skillnaden på att spara och investera? Hur kommer man igång? Vad är ränta-på-ränta? Hur mycket borde man spara? Hur stor buffert ska man ha? Tre enkla förändringar till en bättre ekonomi och mycket mer, det är dagens avsnitt med forskaren Emma Frans. Läs mer.
Att spara i indexfonder ger många fördelar. Det ger ofta en bättre avkastning, det är enklare och ett sparande i indexfonder leder ofta också till färre och mindre beteendemisstag. Dessutom går det helt i linje med den akademiska forskningen som stöds av en massa bevis från verkligheten. Läs mer.
En fondrobot är en tjänst som hjälper oss sparare att på ett enkelt sätt spara enligt forskningens rekommendationer. Det i sin tur ger sannolikt de flesta en bättre avkastning över tid. En fondrobot minskar sannolikheten för att göra fel och är egentligen allt man behöver för sitt sparande. Läs mer.
Fondrobot eller indexfond? Häng med på diskussionen vi hade internt på kontoret där Oliver argumenterade för indexfond medan jag står i fondrobot-lägret. Vad står du? Läs mer.
Detta avsnitt, som inkluderar en egen Excel-mall, svarar på den kanske mindre roliga, men än så viktiga frågan: Hur skulle ekonomin se ut för familjen om jag går bort? Läs mer.
Få våra bästa frågor att prata om i slutet av året / inför ett nytt år med de du tycker om samt häng med när jag och Caroline gör vårt eget bokslut och reflektion för 2024. Både en och två överraskningar utlovas. Läs mer.
Få våra bästa frågor att prata om i slutet av året / inför ett nytt år med de du tycker om samt häng med när jag och Caroline gör vårt eget bokslut och reflektion för 2024. Både en och två överraskningar utlovas. Läs mer.
Vem behöver resp. inte en livförsäkring? Hur stort belopp ska man välja? Ska storleken vara i linje med bolånet? Vad händer ekonomiskt när man dör? Vilka är de vanliga misstagen folk gör när de tecknar livförsäkring? Ska man välja engångs- eller månadsutbetalning? Läs mer.
Ytterligare avsnitt
Tjänar du mindre än 35.600? Sträva efter att öka din inkomst! Om jag bara fick ge ett enda ekonomitips så skulle det med stor sannolikhet vara ”sträva efter att öka din inkomst!”. Anledningarna är flera. Vår inkomst bestämmer till stor del vår livskvalitet. Inkomsten avgör vilken standard vi kan ha i vardagen, den avgör hur […] Läs mer.
Häromveckan beklagade jag mig över att vi de två senaste gångerna inte fått till samtalet i Sveriges Radio om aktiv vs passiv förvaltning eftersom få ville ställa upp och prata för den aktiva delen. Men i torsdags den 4 april hände det! Det är alltid svårt att göra något riktigt bra när man bara har […] Läs mer.
Ett nyhetsbrev för dig som är intresserad av privatekonomi och rikedom i livet bortom bara pengar men inte hänger med oss på daglig basis. Det är kostnadsfritt och skickas oregelbundet, men oftast en gång i veckan. 🙂 Jag tar det verkligen inte för givet att ha förmånen att få skicka ett mejl till dig. Förmodligen […] Läs mer.
Kortavsnitt Korta sammanfattningar och fristående avsnitt när du har ont om tid
Den här artikeln ger en sammanfattning till att spara hållbart. Normalt brukar man inom hållbart sparande även ta hänsyn till etiska, sociala och miljömässiga faktorer. Det förkortas normalt som ESG Environment, Social och (Corporate) Governance och sammanfattar hållbarheten i olika investeringar. Tyvärr visar det sig att när man skrapar på ytan så är hållbarhet en […] Läs mer.