Det är ju svårt, eftersom någon utförlig beskrivning av metodik inte verkar presenteras.
“Tabellen visar hur mycket svenskarna har kvar på kontot dagen innan lön eller pension.”
Vilket konto? Lönekontot enbart? Alla konton? Alla konton inklusive ISK? Om det är lönekontot enbart är det säkerligen ett relevant mått för de i det nedre spannet, men allt mindre relevant när man kommer uppåt i inkomst/förmögenhet/privatekonomiskt kunnande.
Fast det säger väl inte så mycket, har jag gjort rätt har jag noll kronor kvar när lönen kommer? Annars får jag höja månadssparandet.
Ja man kan säkert också ifrågasätta vart undersökningen skett. Självrekryterande paneler erbjuder ju ofta ersättning för att svara på frågor, vilket automatiskt vrider mot en mindre ekonomiskt bemedlad grupp människor. Man kan ju också fråga hur frågorna formulerats, kanske var det tydligt för de tillfrågade vilka konton de skulle räkna eller ej.
Mycket att ifrågasätta, men resultatet låter inte osannolikt för mig iallafall baserat på de människor jag möter i vardagen.
Oavsett partifärg är det för stor andel som lever lön-till-lön eller utan tillräcklig buffert.
Jag saknar en Ann Wibble bland nuvarande politiker.
Edit /
Citat ur gammal artikel:
“
Anne Wibble tyckte att alla svenskar borde ha en årslön på banken. Det hånades hon för. Men hon hade rätt. Att inte ha minst en årslön mellan sig och löneslaveriet är ovärdigt. Och politiker borde föregå med gott exempel.
“
Jag har vanligtvis 0-500 kr kvar på kontot när jag får lön. Men jag har ju x antal årsutgifter sparat på andra konton.
Dåligt ställd fråga.
Instämmer! Ekokorridor och filterbubbla är bra (mot dåliga dyra aktiva fonder) men kanske inte lika bra mot förståelse och möjlighet till empati.
Rent anekdotiskt har spridda skurar med bekanta, vänner, släkt etc och det är inga problem att hitta en stor mängd människor inom min lilla bekantskapskrets som gör det lätt att tro på siffrorna i undersökningarna. Det är nog många som har noll eller väldigt lite på kontot i slutet av månaden.
Gällande frågan som ställts så tror jag det är många som antar att frågan som ställts är “Hur mycket har du kvar på kontot dagen innan löning?” helt i isolation.
Själv har jag varit med i Kantar Sifos undersökningar i ett par år och oftast är det ett gäng kvalificerande frågor först, följt av rätt breda frågor i stil med:
Hur mycket är din lön innan skatt
Hur mycket sparar du varje månad
Hur mycket pengar har du kvar efter alla måsten är betalade (hyra/bostad, mat, transport, barnhållning)
Klarar du av en utgift på XX.XXX:
Ja, jag har pengar på kontot så det räcker
Ja, jag tar från sparande
Ja, om jag lånar från bekanta eller familj
Ja, jag tar snabblån
Nej.
Vet ej
Tror ärligt talat det är lite fartblindhet i tråden och elak sensationell rubrik på tråd/undersökningsrapporten som bidrar till skevtolkningen. Tror de som gör kvantitativ statistisk undersökning har bra koll på hur man gör.
Men, de siffrorna visar ju bara vad kunderna har på Avanza? Den enda siffran säger ju ganska lite om dessa personer förmögenhet.
Här på RT finns det väl inte en enda användare som har alla sina pengar hos en bank?
Resultaten från infostat hade ju varit mer spännande om de samtidigt frågat hur stor del av nettoinkomst som går till sparande…
Ps. Jag är helt säker på att det finns många som kämpar med sin ekonomi, men jag tror att vi inte får veta särskilt mycket om detta via Infostats resultat, så som det nu är presenterat. Ds.
Jag har i princip 100% av mitt kapital på börsen och för inte över pengar till bankkontot förrän det är nästan tomt. Betyder det att jag tillhör någon av staplarna längst till vänster?
Ja svårt att veta, undrar hur frågan var ställd exakt. Men med detta sagt säger väl många här att kontot är i princip tomt just innan lön. Men jag undrar om det verkligen är sant?
Själv skulle jag känna mig orolig för övetrasseringar osv. Jag kanske tillhör en minoritet här men jag brukar ha mellan 50-80k USD på lönekontot. När det börjar sjunka under 50k USD brukar jag börja noja lite. Skönt att inte behöva sälja fonder osv när man ska köpa bil eller en elgenerator till huset eller boka semester osv.
Varför i hela friden skall man ha pengar kvar på lönekontot dagen innan lön, jag jobbar på för att INTE ha det.
Ser jag typ 10dagar innan lön att det ligger “för mycket” pengar på lönekontot flyttar jag ju dom pengarna till ett konto med ränta.
Här är undersökningen:
Du förstår att detta är en 1% av befolkningen konversation… 
Hur skulle du själv svara på någon som ringer upp:
“Vi kollar det ekonomiska sentimentet i Sverige. Hur mycket pengar har du vanligtvis kvar på kontot dagen innan du får lön, pension eller annan inkomst?”
Jag skulle fråga “vilket konto avser frågan?”
Jag skulle tolka frågan som “hur mycket sparar du varje månad”. Fast inte bara sparande med lång tidshorisont utan även kortsiktigt konsumptionssparande där man lägger in pengar på ett buffertkonto som växer och sen använder detta konto till tex betala för skidstugan eller köpa en ny soffa.
Fantastiskt spännande att läsa kommentarerna i tråden. Med tanke på att de flesta människorna därute inte har något sparande tror jag att ISK-kontons vara eller inte vara är en ickefråga. Faktum är väl att många inte har något sparande att tala om, lånar pengar för att konsumera eller för att plånboken tryter. Det är väl det som gör att Kronofogdens kundbas ökar?
Är vi i detta forum så fast vi vår bubbla? Är vi inte större än så?
Tja, mot frågan om vad jag har kvar på lönekontot i slutet månaden skulle jag svara: Jag planerar för att ha noll eller lite av pengar kvar på lönekontot med debitkort, som har 0% ränta, lagom till nästa lön kommer in (för min del = pension). Kollar av summan för månadens räkningar som ligger på autogiro + 8 400 kr / månad till ISK. Reserverar därefter 5 000 kr för debitkontot och månaden. Resterande som är kvar av pensionen gireras omgående till 3 månaders sparkonto som har fria uttags- och insättningsbelopp och har 2% ränta, vilket ju är bättre än 0%. Om och när det behövs för större inköp, gireras en peng tillbaks till debitkontot. Saldot på 3 månaders sparkontot växer vartefter och överskottet för senaste månaden fördelas 50% som extrainsättning på ISK och 50% får ligga kvar. När det når 100k, läggs det över till nytt fast sparkonto med lite högre ränta. Siktar på att ha 3 st 100k-konton rullande för tråkiga eventualiteter som kan dyka upp. Själva ISK:t har växt med ca 200k / år senaste 2 åren med denna lite lösa planering och 3:e fasta sparkontot bör nås före sommaren, därefter får ISK:t växa själv. (Bor i hus med låg belåning nära storstad med ännu arbetande sambo som har liknande inkomst, utflugna barn, vi delar 50-50 på fasta kostnader / räkningar som är ganska låga, totalt ca 75 000 kr/ år, resten får var och en spendera efter eget tycke.)
Samtidigt ser vi ju en self-selection här som är problematisk. Om de flesta som faktiskt har pengar kvar i slutet på månaden tycker det är lurigt hur man ska svara, så snedvrider det ju den sidan av grafen som skulle varit större annars.
Om 50% som egentligen borde höra hemma i en av staplarna förstår frågan fel och hamnar i fel stapel, men 0% i en annan stapel förstår frågan fel, så blir det ju knasigt.
För mig känns det helt naturligt med “Jag har x kronor kvar i slutet på månaden som jag då flyttar in i min ISK.” Det var en av de mätetal jag fokuserade mest på när jag sparade mycket.
Just nu har jag motsvarande 3000 kr på kontot och eftersom jag bor utomlands tar det en dag att få över pengar. Imorgon kommer jag fylla på.
Det är väl ungefär det som jag har som minimum, men okej jag har ett par tusen hos Revolut också. Så 5000 kr skulle väl jag svara på den frågan. Lägre än så vill jag inte gå om det blir bankstrul men jag skulle kunna få hjälp om det blev strul.
Ibland har jag negativt saldo också då jag använder belåning och kan pendla lite runt 100%, aningen över eller under.
Långt från total samhällskollaps alltså. Skönt!
Eller hur tolkar ni datan? Innan jag kollade upp liknande statistik var jag rädd att ökad byråkrati skulle bromsa tillväxten och göra allmänheten så desperat att de sätter mig och liknande rikingar i skottgluggen.
Men skulle man kolla på inkomster vid Oktoberrevolutionen, Kristallnatten eller stormningen av Bastiljen tror jag mycket färre skulle kunna hosta upp en femhundring eller motsvarande vid slutet av månaden.
Jag utgick från att kriser bara hade med inkomststatistik att göra. Då har svenska politiska rörelser faktiskt långt kvar till utbredda sammanbrott. I praktiken tror jag dessutom att fler dimensioner än materiell nöd spelar in. Så det är ju goda nyheter.
1607kr på lönekontot 
mer ska det inte va.
Senast den 27:e varje månad har lönen vandrat vidare.
Sen har vi såklart buffert i flera led.
Det som är skrämmande är dom som låter en stor del av lönen sitta kvar på kontot 
möjligt att det är dom som senare fortsätter jobba till 67-69år 