Humankapitalet har väl inte med någon momentan inkomst att göra utan vad man tror att man med hjälp av utbildning, erfarenhet, kontakter osv har för framtidsutsikter när det gäller införskaffandet av kapital?
Men jag ändrar min synpunkt och inkluderar momentan lön till detta om det är så ni vill ha det, men jag anser det är precis samma sak som cash flow idag eller intäkter i framtiden…
Jag menar att banken bryr sig om den momentana inkomsten (även om dom vill ha tre lönebesked), jag har tex aldrig fått frågan hur lång uppsägningstid jag har som kanske borde va en parameter att ta med, eller om jag har ledande befattning så jag kan få gå på dagen istort sätt…
Håller med dig om din definition av humankapital. Tycker inte att det handlar om nuvarande situation utan vilken potential man har att kunna generera värden av olika slag framöver.
När jag var doktorand (vilket är en 4-5 årig tidsbegränsad tjänst) fick jag bolån vilket jag antar berodde på att banken ansåg att det fanns ett bra humankapital och en ekonomisk potential via doktorerandet som inte behövde bevisas genom fast anställning.
Jag slogs av en liknande tanke. Ska dock sägas först att jag inte har läst boken. Än.
Så här: I podden talas det om närande tillgångar. Exempel på dessa kan vara räntefonder eller aktier. Men aktiefonder nämns inte. Varför? Eller har jag missat något? Är det därför att vi i den här modellen lägger vikt vid likviditet och att det därför blir viktigt att direktäga utdelningsaktier?
Jag vill helst inte äga direktäga aktier eftersom jag inte vill eller kan göra analysen. Eller är månadssparande i investmentbolag rätt melodi? Nja. Vad andra “lättuppnåeliga” närande tillgångar finns det att börja med, som inte kräver ett massivt ingående kapital? @janbolmeson kanske kan sätta mig på spåret? Jag har fått inse att jag är fullproppad av fattigtänk och kostnadsdrivande medelklasstillgångar såsom två bilar och ett äldre hus med stort underhållsbehov. Vad är första steget till “rätt” sorts tillgångar?
Tack för alla intressanta och lärorika podavsnitt!
Hade ett lite rant om det här i dagens avsnitt som kommer på söndag. Ja - jag och Kiyosaki är väldigt oöverens om just det här med indexfonder. Det var inte lika aktuellt när han skrev boken och jag anser att han har direkt fel om dessa.
Men! Det intressanta är att läsa EXAKT vad han skriver i boken:
Most never become what the investment world calls “a sophisticated investor”. And the best investments are usually first solde to sophisticated investors, who then turn around and sell them to the people playing it safe.
Notera meningen:
turn around and SELL them to the people playing it safe.
Det handlar alltså inte om att tjäna pengar på själva investeringen utan att SÄLJA den till andra. Det här har jag mycket åsikter om. Finansbranschen tjänar inte pengar på att “vi delar på vinsten” när vi har gjort bra investeringar. Det är “du betalar mig oavsett hur det går”. Det är klart att där tjänar man mycket pengar, men jag vete fan, jag tackar ju hela tiden nej till den typen av affärer även om man kunde tjänat mycket pengar där.
Det är lätt att glöma bort att aktier och aktiefonder egentligen är samma sak ur ett likviditetsperspektiv. Enda skillnaden är att akierna “tvångsförsäljer” en del av aktievärdet genom utdelning, medans fonder behåller dem. Det går att uppnå samma effekt med fonder genom att sälja av en del av innehavet.
Det har gått ett tag sedan jag lyssnade på avsnittet men jag skriver detta fritt ur minnet. Jag reagerade på beskrivningen av husägande. Det blir lite skevt om man inte jämför äpplen med äpplen. Naturligtvis kan man välja att hyra ett boende med lägre hyra och andra boendekostnader, men då blir jämför man olika saker.
Vilka utgifter har jag för boendet i ett specifikt hus? Om jag istället hyr motsvarande boendekvalitet. Vad blir mina utgifter då?
Humankapital är lika riktigt som att Watt-markeringen, åldern och läget på solcellerna man satt upp går att uppskatta till kommande kWh. Båda innebär massa potential som inte är realiserad än. Orealiserat innebär inte hittepå.
Banken använder din nuvarande inkomst/anställning och ålder för att uppskatta ditt humankapital, precis som man kan räkna med Watt och lite annat för att uppskatta vad solcellerna kommer ge.
Skulle säga att det har blivit en konstig användning av ordet här på forumet. Humankapital har inget med ekonomisk intjäning eller potentiell ekonomisk intjäning att göra utan allt det andra, som inte ryms i en pengaberäkning. Ta bort det ekonomiska värdet hos en människa och kvar är humankapitalet.
Generellt jobbar svensken fram tills halva Juli enbart för staten. Ca hälften av inkomsten, ofta mer, går till skatt. Den dagen kallas ”skattefridagen”. Googla på det, gjorde det själv nyss.
Löneskatten är bara början; moms på allt, andra skatter och avgifter på el, bränsle, alkohol och annat. På el och bensin/diesel dessutom SKATT PÅ MOMSEN.
Arbetsgivaravgiften är en lika stor del (31,9%) av din lönekostnad som inte går till dig utan staten direkt, dvs en dold direkt skatt utan att ens finnas med i lönespecen. Hade den gjort det hade blivit mer snack om den helt klart. Så du betalar din synliga skatt, och sedan betalar arbetsgivaren YTTERLIGARE lika mycket AV DITT löneutrymme till staten.
Vi behöver ha en viss nivå i skatt, men att ha mer än halva inkomsten, samtidigt som de flesta tror att det är en tredjedel, är onekligen problematiskt på många sätt. Det handlar om statens prioriteringar och hur bra den är på att hantera pengar.
Antar att det endast gäller för “genomsnittssvensken” som inte varken varit barn eller planerar att bli pensionär samt inte utnyttjar någon samhällsservice.
Trodde det var mycket mer än hälften… tycker också man ska räkna in vinst skatten företaget får betala om de lyckas göra vinst.
100 kr brutto till dig
100 * 0,7= 70 kr kvar efter arbetsgivaravgift
70 * 0,7= 49 kr utbetalt i lön netto
Redan där är mer än hälften borta i skatt
Köp varor och tjänster så är det 25% moms. Så med de 100 kr utbetalt, blir det 49 * 0,75 = 36,75 kr som går till nästa företag.
Men dessa är förhoppningsvis vinst, och ska skattas en tredjedel där med.
36,75 * 0,7=25,72
Och sedan ska det betalas ut från företaget i form av lön, två tredjedelat till…
Så av de 100 sek som betalades ut, tills att de har gjort sitt och betalats ut en gång till, småsmulor kvar… Hur i hela friden går staten back och har inte råd…
Anledningen är att senaste 25 åren går staten inte back. Råd har vi också, och som samhälle har vi aldrig varit rikare. Men det vore ju hemsk som någon berättade det för då hade vi inte kunna skylla nedskärningarna på att vi inte har råd.
Har lyssnat på de har avsnitten om Rich Dad, Poor Dad böckerna. Mycket bra böcker som delvis bidrog till min ekonomiska frihet.
Men, det här med tillgångar och skulder. Så heter det ju i en svensk balansräkning.
Men på engelska heter det assets and liabilities. Liability betyder inte nödvändigtvis skuld, utan närmare “belastning/betungande”, och det är ju det som är Roberts poäng. Huset tex är kanske en tillgång rent tekniskt, men det är ännu mer en belastning, något som är tungt att dra, då det ger ett negativt cash flow.
Tycker inte riktigt om “tärande tillgångar”, då det handlar om att lära sig tänka nytt, att tänka att ett hus, bil, båt m.m är en belastning, inte en “investering”.
