#275 - Ditt pengaflöde berättar historien om ditt liv | Rich Dad, Poor Dad - Del 3

Vi människor har använt olika former av ekonomisk bokföring i bokstavligt talat flera tusen år. Ändå är det inget som lärs ut i skolan idag vilket leder till att många har en sämre ekonomi än de hade behövt att ha.

Dagens avsnitt tar avstamp i Robert Kiyosakis resonemang kring resultat- och balansräkning med vår egen variation. Vi diskuterar kring att hur pengarna rör sig i ens ekonomi (enkel, stressad eller rik) berättar ganska mycket om vad man prioriterat i livet, vart man har varit och vart man är på väg.

Videon finns som vanligt här och du kan även lyssna på det som poddavsnitt #275. Bildspelet hittar du i artikeln ovan.

På sätt och vis tycker jag att det här är ett av de viktigaste avsnitten eftersom det på någon nivå handlar om en viktig finansiell kompetens. Jag gör rätt ofta misstaget att tro att alla förstår och kan tolka en resultat- och balansräkning.

Men bara den senaste veckan har jag haft en hel del samtal med personer som använder mitt ekonomiverktyg Spirecta - som är ett bokföringsverktyg för en privatekonomi - med exakt en resultat- och balansräkning och det är klurigt.

Men det är inte bara privatpersoner - i fredags fick jag en ekonomisk plan från en VD på ett bolag som ändå tagit in många miljoner kronor och det blandades friskt mellan t.ex. resultat och likviditet på en nivå där jag insåg att: “människan fattar ju inte…” :flushed:

Variationen och avsteget från Kiyosakis modell

Jag gillar Kiyosakis väldigt förenklade definitioner såsom:

  • En tillgång är något som stoppar pengar IN i din ficka
  • En skuld är något som tar pengar UT ur din ficka

Men problemet är att det skaver något för mig. Om vi tar boendet (huset / BRF) som han använder mycket som exempel så blir det ju en “skuld” enligt ovan. Det är ju korrekt utifrån ett beteende-perspektiv. Huset beter sig som en skuld då det tar pengar ur min fick (skatt, underhåll, el, vatten, lagfart, pantbrev m.m.). Om jag dessutom har lånat för att köpa det så blir det ju “dubbel” skuld eftersom jag dessutom måste betala räntan på lånet.

Det förändrar ju dock inte perspektivet att jag kan sälja boendet och få en summa pengar. Därav att jag tycker att “tärande tillgång” är en bättre definition. Det är en tillgång jag äger, men den skapar utgifter som gör mig fattigare över tid.

I veckan tänkte vi spela in uppföljningsavsnittet så som vanligt ser vi fram emot era tankar som vi kan bolla i avsnittet. :slightly_smiling_face:

10 gillningar

Håller med om att det är en enkel & bra modell för att hamna hyfsat rätt.

När det gäller boende så tänker jag att man kanske behöver dela det i 3 delar.

  • Driftkostnader för boende som går in i P&L och är där oavsett om man hyr eller äger. En del av utgifterna är samma kategori, el, försäkring mm. En del av utgifterna är enklare för hyresrätt dvs hyra medan med hus/Brf så är det en del månatligen (Brf avgift, sophämtning, ränta på lån) och en del uppstår när de uppstår (kyl, panna etc pajjar, renovering mm). Men likväl är det kostnader som går in i P&L.

  • Värdet på huset går in i balansräkningen som tillgång. För det är ju en tillgång som över lång tid går upp i värde.

  • Skulden till banken går in i balansräkningen som en skuld.

Enklast med de sista två är att ta nettot Tillgång - Skuld som en tillgång i tex 4 hinkars tanken.

Så tänker jag :slight_smile:

5 gillningar

Jag tänker mig att det framför allt är svårigheten att leva utan bo någonstans (vilket försvårar försäljningen) i kombination med den höga underhållskostnaden som placerar bostaden som en tärande tillgång. Annars kan vi applicera precis samma resonemang på min globala indexfond som jag har på ett ISK. Det är en tillgång som jag äger men den skapar inget inflöde i min ekonomi förrän jag säljer den, under tiden skapar den utgifter i form av årlig ISK-skatt. Om jag dessutom valt att öka risken med 10% belåning behöver jag även årligen behöva betala ränta på lånet.

Man kan ju även fundera kring om räntepapper är en tärande tillgång när räntan är lägre än inflationen. I så fall kan ju fundera på var man ska placera ett lån som har lägre ränta än inflationen.

3 gillningar

Tack så mycket för ett (återigen) bra inlägg! Ett extra tack för att transkriberingen kommer ut så fort :ok_hand:

Intressant att läsa, och jag funderar på min egen ekonomi. Jag och maken lägger in samma summa till gemensamma kostnader, och från de pengarna finns också ett gemensamt sparande till buffert och barn. Sedan har jag ett eget sparande, som jag kan se som mina tillgångar antar jag, och maken gör förhoppningvis likadant. Vi hade egentligen behövt sitta ner och gå igenom hela vår ekonomi någon gång bara för att ha en gemensam bild, och sätta gemensamma mål för framtiden. Jag får helt enkelt sätta honom att lyssna på boken och era avsnitt :sweat_smile:

3 gillningar

Jag är superintresserad att matte så älskar sådana här avsnitt. Det får en att börja tänka i matematiska modeller. :nerd_face:

Bolmeson säger i avsnittet att man kan se det som att alla människor och företag går med en resultat- och balansräkningskvadrant ovanför huvudet. Jag skulle vilja dra det en metanivå till och säga att alla tillgångar/ägodelar man har också har en sådan kvadrant. Här är några exempel:

Buffert på ett sparkonto
Intäkter: insättningsränta
Utgifter: värdeminskning (genom inflation) samt bankavgifter
Tillgång: kontobeloppet
Skuld: -

Utdelande aktie
Intäkter: utdelning samt värdeökning
Utgifter: courtage, värdeminskning samt ISK-skatt eller vinstskatt
Tillgång: aktievärdet
Skuld: eventuell aktiebelåning

Bostad
Intäkter: värdeökning
Utgifter: värdeminskning, driftkostnader, underhållskostnader, bostadsavgifter, ränteavgifter, försäkringar etc.
Tillgång: bostadsvärdet
Skuld: bolånet

Bil
Intäkter: -
Utgifter: värdeminskning, driftkostader, underhållskostnader, ränteavgifter, försäkringar etc.
Tillgång: värdet på bilen
Skuld: billånet

Bostads-, bil- eller konsumentlån
Intäkter: -
Utgifter: ränteavgifter samt uppläggningsavgifter
Tillgång: lånebeloppet
Skuld: lånebeloppet (minskar med amorteringen)

Sedan skulle jag precis som Kiyosaki och Bolmeson kategorisera dem efter om de ger en positiv eller negativ avkastning som en tillgång respektive en skuld. En bostad som går upp i värde är en tillgång medan en bostad som gått ner i värde är en skuld. En bil är oftast en skuld men det finns ju veteranbilar som ökar i värde som då blir en tillgång. Ett lån är alltid en skuld i sig självt även om det ger access till kapital som kan användas till något som genererar värde (det som Jan brukar kalla ”bra lån”). Klurigheten ligger i om man ser ett sparkonto som en tillgång eller en skuld eftersom det ju tappar i värde över tid… :thinking:

Aktiva- och vilande tillgångar

Det som Kiyosaki kallar för tillgångar och Bolmeson för närande tillgångar skulle jag vilja kalla för aktiva tillgångar eftersom de aktivt/löpande ger pengar tillbaka. Här skulle jag innefatta utdelande aktier, fastigheter som man hyr ut samt rättigheter/e-böcker/YouTube-kanaler etc.

Det som Kiyosaki kallar för skulder och Bolmeson för tärande tillgångar skulle jag därmed kalla för vilande tillgångar eftersom de inte genererar några pengar förrän man sålt dem. Här hittar man exempelvis bostaden, vinsamlingar och lyxklockor men faktiskt även aktie- och räntefonder eftersom dessa är vilande/sovande tills man säljer dem.

En delmängd av ovanstående skulle jag säga är degraderade tillgångar (har inte funderat färdigt på namnet) där jag lägger in bil, båt, inredning, möbler, elektronik och i princip all konsumtion som man gör som faktiskt tappar i värde över tid. Man kan ha en bil som ger pengar när man säljer den (alltså en vilande tillgång) men man kommer alltid att gå med förlust.

Den sista kategorin är precis som ni säger då en skuld, som i princip är ett rent lån. Oavsett om det är bra lån som CSN-lån eller dåliga lån som SMS-lån eller vad som helst däremellan. Jag gör alltså precis som Jan skillnad på tillgångsobjektet (som är bostaden, bilen eller mobiltelefonen) och skuldobjektet (som är själva banklånet) även om dessa är direkt kopplade till varandra.

5 gillningar

En helt separat fråga från ovanstående inlägg: hur skulle ni se pensionssparandet respektive pensionsuttaget som? Är det en tillgång respektive en intäkt eller alltid bara en tillgång? :sweat_smile:

1 gillning

Hej

Kul att ni gav beröm för min oskuldsfulla ekonomi samt min enkla ekonomi :slight_smile:

Men jag ska vara ärlig, under veckan så tog jag ett billån på cirka 142 600 kr. Anledning skaffade bil var att min arbetsplats ligger cirka 10 km bort, kollektivtrafiken inte är den bästa, har under längre tid önskat att ha en egen bil som förhoppningvis inte ska krångla, att ha en känsla av frihet och inte vara beroende av kollektivtrafik.

Under veckan så skapade jag en tråd angående mitt billån om hur den ska hanteras. Flera medlemmar på forumet ansåg det var bäst att amortera ner lånet så fort möjligt och är något som ska göras.

Ha de fint :slight_smile:

Länk till tråden:Billån, hur bör jag göra nu?

2 gillningar

Pensionssparande är en tillgång i ens balansräkning.

Pensionsuttag är en inkomst i ens resultaträkning.

Tillgången ökar under åren både genom sparande och avkastning. När uttagen börjar omvandlas tillgången till en inkomst dvs pengarna tas från balansräkningen till resultaträkningen. I uttag minskar tillgången i värde annat än avkastningen överstiger uttaget, men det är nog inte speciellt vanligt.

Såxtänker jag åtminstone:)

3 gillningar

Jag tycker nog att @janbolmeson ska diskutera guldets (och kanske tom kryptos) vara eller inte vara som tillgång med @AuAgEric, jag tror det kan bli en intressant diskussion i det avsnittet!

7 gillningar

Kiyosaki verkar ha en ganska snäv definition av tillgångar. När jag sett på videos med honom så verkar han tycka att det enda vettiga är att låna för att driva företag eller köpa fastigheter för att hyra ut. Han verkar inte rekommendera värdepapper alls, däremot verkar han tycka fysiska ädelmetaller är bra (som skydd mot inflationen/undergång). Hur går det ihop med hans bok? Har han utvecklat sina tankar kring detta?

1 gillning

Jag delar dina synpunkter :heavy_check_mark:

En fråga; hur värderar du huset som tillgång i relation till inflationen?:thinking:

I min värld så får ju avyttringen(/förvärvet) av tillgången på påverkan på P&L vid transaktionstillfället(-fällena) och ofta kanske man ser en P&L per kalenderår - men inflationen får ju en dold (?) påverkan på tillgångens värde, om det inte omhändertas som en justering av balansvärdet, som då också påverkar P&L… :technologist:

Onödigt krångligt utlägg kanske - men jag menar att det har bäring på tillgångsvärderingen. :man_shrugging:

1 gillning

Wealth is a possibility to survive so many numbers of days forward. Or, if I stopped working today, how long could I survive?

Jan: Kiyosaki räknar förmögenhet i tid. Räkna i tid, istället för pengar. Funkar på alla

Ja så räknar ju jag på mitt kapital inklusive pensionskapitalet. Jag räknar om det till netttoårslöner mot nuvarande lönennivå. Det är ett bra sätt att se om kapitalet räcker utan att behöva göra prognoser på pensionsutbetalningar etc. Jag har förresten några olika varianter:

  1. Nettoårslöner mot nuvarande lönenivå. Motsvarande Fat FIRE.
  2. Nettoårslöner mot en “vill ha-nivå” där sparande inte längre avsätts men en hel del icke livsnödvändiga utgifter som bil, prenumerationer etc. ingår. Motsvarande en normal FIRE-nivå.
  3. Nettoårslöner mot en överlevnadsnivå där jag skalat bort det mesta som inte är så nödvändigt och som det går att avvara. Som bilen och prenumerationerna. Det är fortfarande gratis att titta på svt och att gå till bibblan.

Har man nytta av en personlig balansräkning och uppdelning av tillgångar i olika fack ska man ju göra det. För mig vore det överkurs och jag skulle aldrig kunna se nyttan med det.

Jag är mer likviditetsstyrd, och väldigt noggrann med det. Om inflödet av pengar täcker utgifterna är det bra nog och det kräver varken bokföring eller excel. Men likviditeten ska räcka med råge och kunna hålla i sig några år framåt.

Jag är inte intresserad av att bygga en förmögenhet egentligen men i realiteten blir det ändå lite åt det hållet om man månar om likviditeten.

2 gillningar

Bra fråga.

Vi gör en balansräkning (ish) varje månad, alltså en sammanställning av värdet på allt. Från lönekonto, till bostad, pensioner, privat sparande mm. Gjort så i över 20 år så det är rätt inarbetat :slight_smile:

Bostadens värde tas med som det värde jag får varje månad från Booli. En uppskattning men så god som någon.

Någon P&L gör vi egentligen inte alls. Vi har koll på kostnaderna på årsbasis. Varje månad sätter vi över sparande i början av månaden med pengar kvar som får förbrukas under månaden. Går det mindre så blir det mer sparande nästa månad. Detta och all ändring i värdering går in i balansräkningen månatligen.

Visst är det trist när värdet på bostad och investeringar går ner så balansomslutningen / totala kapitalet minskar en månad trots gediget sparande. Men så är det ju :slight_smile:

2 gillningar

En fråga angående att använda boendet som tillgång:

Värderar ni om boendet vart 5e år för att kunna utöka bolånet tack vare det (förhoppningsvis) högre värdet på boendet?
Och i så fall, investeras de pengarna på börsen?

2 gillningar

Har inte lyssnat ännu men detta känns lite tokigt. Huset är ju tärande som investering men det är också närande som bostad. Det tillför ju ett praktisk värde genom att det löser det nödvändiga behovet av tak över huvudet. På så sätt har det ju ett stort mervärde som investering betraktat, i jämförelse med många andra som man har noll glädje/nytta av att äga.

Möjligen kan man betrakta det som tärande i ljuset av att det skulle kunna generera pengar genom inneboende eller liknande. Men man måste ju bo, det problemet blir man aldrig av med och det finns få boendealternativ som inte kostar något.

Men har som sagt inte lyssnat än så kan ha missuppfattat något i resonemanget.:blush:

3 gillningar

2 inlägg delades upp till ett nytt ämne: Ägt boende billigare än hyrt boende

Nope! Har inget bolån :slight_smile:

Om jag hade haft det så hade jag nog satsat på att komma ner under 50% belåningsgrad så snabbt som möjligt genom att bostaden ökat i värde och amortering.

Jag skulle inte belåna upp bostaden för att satsa mer på börsen. Det är inte robust nog för mig, försiktig general som jag är och därtill inte purung :slight_smile:

1 gillning

Det finns folk som arbetar hela liv med att definiera redovisningsregler! Ta hjälp av dom istället för att använda hittepåregler för vad som är tillgång respektive skuld!
Om man inte förstår reglerna så är det ett intressantare ämne än att se blinda hönor uppfinna nya hjul.

”En tillgång är en resurs över vilken företaget har det bestämmande inflytandet till följd av inträffade händelser och som förväntas ge upphov till ett inflöde av resurser som innefattar framtida ekonomiska fördelar”

Ett hus är en tillgång eftersom att du slipper hyra en bostad, vilket borde vara dyrare. Du har köpt den och du kan sälja den i framtiden.

Sen att det kostar pengar att bo är en annan sak.

Att folk överkonsumerar boende är också en annan sak. Att köpa tillgångar innebär inte nödvändigtvis att man gör strålande affärer.

4 gillningar

Terminologin som Kiyosaki använder funkar onekligen bättre på engelska tycker jag, och blir lite mindre intuitiv när man försöker översätta den. Vad jag minns så använder inte Kiyosaki termerna “asset” och “liability” i strikt bokföringsteknisk mening utan i en bredare bemärkelse (jag kan minnas fel). Även fast det som i en engelskspråkig balansräkning benämns liabilities översätts till skulder på svenska så är ju de två begreppen inte samma sak i vardagligt tal. Liability skulle väl snarare kunna översättas till något i stil med förpliktelse, ansvar eller betalningsskyldighet. Debt är ju snarare den vardagliga termen som används just för skuld.

5 gillningar